Blygsamhetens bortglömda dygd

Blygsamhetens bortglömda dygd

Jag vet inte om blygsam är het, men jag vet att blygsamhet är bibliskt.

Ett av tecknen på vår tids förvirring är att så många tonåringar och unga vuxna skäms mer för vara blygsamt och reserverat klädda än att nästan vara helt avklädda! Vi kan ge vårt fulla bifall till att det behövs en del reservationer – att vara söt (eller stilig) är inte en synd, att arbeta på att förbättra sitt utseende behöver inte vara fåfänga, linjen mellan blygsamt och utmanande är inte alltid helt tydlig – men faktum kvarstår att Gud, enligt Bibeln, ser blygsamhet som en dygd och dess motsats som en last.

Här är fem bibliska skäl till att kristna bör ta till sig blygsamheten som någonting gott som Gud bestämt och önskar.

1. Blygsamheten skyddar det intima. Det finns en viss feministisk gruppering som menar att kvinnor bör vara stolta över sin sexuella skicklighet, att alla yrkanden på att de täcker det som de inte känner för att täcka över, endast tjänar till att förstärka patriarkala uppfattningar om att män har rätten att bestämma vad kvinnor gör med sina kroppar. Men Bibelns krav på blygsamhet baseras inte på att den kvinnliga skepnaden skulle vara snuskig. Guds goda bud att täcka över sig finns inte där som ett straff, utan som skydd. Som Wendy Shalit skriver: ”Trycket på flickor idag att ta sexiga selfies utgår från en kultur som rutinmässigt likställer blygsamhet med skam, istället för att erkänna den för vad den verkligen är: en impuls som skyddar det som är dyrbart och intimt.” Brudens ständiga refräng – ”Oroa inte kärleken, stör den inte, förrän den själv vill” (Höga visan 2:7) – är ett rop från en kvinna till en grupp ogifta kvinnor att spara sexuell upphetsning och sexuella aktiviteter till dess rätta tid, med rätt person, på rätt plats.

2. Blygsamheten accepterar att våra kroppar också lever i ett samhälle. Vad menas med detta? Jo, att, även om det låter fint att säga: ”Det är min kropp. Om jag vill visa allt är det min ensak”, glömmer man att våra kroppar finns till i ett bredare nätverk av relationer, precis som vårt tal, våra handlingar, vår vilja och våra önskemål. Hur vi klär oss avgörs inte av hur andra önskade att vi klädde oss. Men det skulle samtidigt vara okristligt att handla som om andras andliga tillstånd inte hade någon betydelse.

Innan vi fortsätter, låt mig säga detta så tydligt jag bara kan: män är ansvariga för sitt äktenskapsbrott, för sin otukt, för sitt porrtittande, för sin lusta och för sina (Gud förbjude) sexuella övergrepp, oavsett hur en kvinna klär sig. Bibeln föreskriver inte blygsamhet för något av könen för att det motsatta könet bara inte kan behålla byxorna på och sina tankar i schack. Lyssna män: Om Potifars hustru klampade in och dansade magdans på ditt köksbord och klädde av dig alla kläder är du fortfarande inte ursäktad om du begår äktenskapsbrott med henne. Frånvaron av blygsamhet hos den ena parten rättfärdigar inte frånvaron av självbehärskning hos den andra.

Med detta sagt, antyder inte kärlekens lag att vi bör vilja undvika att förleda andra till synd? Frasen ”se med begär” i Matt 5:28 översätts av en del forskare (bland dessa D. A. Carson) till: ”för att vinna hennes åtrå”. Betydelsen blir då alltså att det inte handlar om åtrån i mannens hjärta, utan hans vilja att få en kvinna att åtrå honom. Vare sig man nu godtar denna tolkning (den är inte den vanligaste) eller ej, är det en rättvis tillämpning om man tänker sig att Jesu uttalande förbjuder oss både från att ha en inre attityd som trånar och en attityd som vill bli trånad efter. En del människor vill titta pornografi och andra vill vara pornografi. Kanske inte bokstavligt talat, men det finns män och kvinnor som suktar efter makten, uppmärksamheten och statusen som man får av att synas och sökas efter. Detta förleder andra till synd och är i sig självt syndigt.

3. Blygsamheten fungerar tillsammans med Bibelns negativa bedömning av offentlig nakenhet efter syndafallet. Från Adam och Evas hafsande efter fikonlöv (1 Mos 3:10), Noas vanhedrande nakenhet (1 Mos 9:21), till Davids mäns pinsamt exponerade skinkor (2 Sam 10:4), vet Bibeln att vi lever i en fallen värld där vissa aspekter av våra kroppsliga jag är avsedda att döljas. Ja, detta är precis vad Paulus förmodar när han talar om ”de lemmar i kroppen … som vi blygs för” som måste behandlas ”med så mycket större anständighet” (1 Kor 12:23). Det finns en anledning till att morsan kallade dem för privata delar.

4. Blygsamheten följer den starka bibliska förmaningen att upphöra med sensualitet. Sensualitet (Gk: aselgeia) är ett utmärkande karaktärsdrag hos köttet och ett av kännetecknen på hednavärlden (Gal 5:19; Rom 13:13; 2 Kor 12:21; 2 Petr 2:2, 18). Men ger detta ord oss exakta instruktioner om var god smak går över gränsen till sensualitet – hur långa kjolar ska vara, vilken sorts baddräkt man ska ha på sig eller om biffiga män behöver ränna runt med bar överkropp när det är 15 grader ute i Michigan? Nej. Men visst kan vi vara ense om att det inte är ovanligt att män och kvinnor klär sig på sätt som bidrar till den sensualitet som vi ser och känner överallt i vårt samhälle. Om ordet aselgeia tyder på sexuellt överflöd (TDNT), gör vi rätt i at fundera över om vår bakomliggande önskan är att svälta ut denna sensuella best, eller mata den.

5. Blygsamheten visar för andra att vi har viktigare saker att erbjuda än bra utseende och attraktionskraft. Poängen i 1 Tim 2:9 och 1 Petr 3:3-4 är inte att absolut förbjuda försök till att se fin ut. Förbudet går emot sådana ansträngningar till att se bra ut på alla sätt som är så relativt oviktiga. De frågor som kvinnorna får genom dessa verser – och detta gäller givetvis män också – är detta: vill du fånga människors uppmärksamhet med frisyren, smyckena och de sexiga kläderna, eller är din närvaro omisskännlig för att du har en så kristuslik karaktär? Utmanande klädsel säger till världen: ”Jag är osäker på om jag har någonting annat än detta att erbjuda. Det du ser är verkligen allt som finns.”

Låt mig påpeka det uppenbara: Bibeln har inga bilder. Det finns ingen inspirerad instruktionsmanual för att klä på sig på morgonen. Det finns sådant som gäller kultur, samvete och sammanhang som behöver tas med i beräkningen. Jag har ingen checklista att fylla i innan du går ut.

Men om vi ska tro Bibeln är hela den här grejen med blygsamhet inte irrelevant för det kristna lärjungaskapet. Våra kroppar är köpta med ett pris. Ära därför Gud med din kropp (1 Kor 6:20). Vilket innebär att vi inte visar alla allt vi kanske tror är värt att se. Och det innebär att vi inte skäms för att hålla ytterst privat de saker som är mest värdefulla. Skam är en kraftfull kategori, i Bibeln och än idag. Nyckeln är att veta vad vi faktiskt borde skämmas för.

 

deyoung_100x100[1]Kevin DeYoung är förstepastor i University Reformed Church (RCA) i East Lansing, Michigan, nära Michigan State University. Han och hans fru Trisha har sju små barn. Du kan följa honom på Twitter.

DelaShare on Facebook31Tweet about this on TwitterShare on Google+0Pin on Pinterest0Share on LinkedIn0Email this to someonePrint this page