Idag för 498 år sedan: En intervju med Carl Trueman om Luthers 95 teser

Idag för 498 år sedan: En intervju med Carl Trueman om Luthers 95 teser

 

Lördagen den 31 oktober 1517 gick en 33 år gammal f.d. munk som blivit teologiprofessor vid Wittenbergs universitet fram till slottskyrkan i Wittenberg och spikade upp ett papper med 95 teser på porten, i förhoppning att sätta igång en akademisk diskussion. Den första frågan som han tog upp var den att hela livet bör kännetecknas av ånger och omvändelse. Han hade ingen aning om att denna begäran om disputation i fråga om omvändelse till sist skulle styra om historiens gång genom en reformation av kyrka och samhälle.

Nedan följer en intervju med Carl Trueman, professor i kyrkohistoria vid Westminster Theological Seminary. Hans bok Luther on the Christian Life: Cross and Freedom (Crossway, feb 2015) – med ett förord av den namnkunnige lutherforskaren Robert Kolb och ett efterord av Amerikas mest berömde lutherhistoriker Martin Marty – är ett måste om man vill ta till sig Luther idag (och kommer utmana den bild som många av hans evangelieälskande vänner ger av honom).

Hade Luther någonsin gjort någonting liknande – spikat upp en rad teser på Wittenbergs port? Om så är fallet, hade tidigare försök något resultat?

Jag är inte säker på om han spikat upp teser innan, men han hade absolut tagit upp en rad sådana för akademisk debatt, och det var vad han egentligen gjorde den 31 oktober 1517. Faktum är att han i september samma år hade lett en debatt om skolastisk teologi där han hade sagt långt mycket mer radikala saker än vad som återfanns på de 95 teserna. Ironiskt nog orsakade denna tidigare debatt, som nu ofta ses som den första större offentliga tillstymmelsen till det som skulle bli hans senare teologi, ingen egentlig oreda i kyrkan alls.

Vad var syftet med att spika upp någonting på Wittenbergporten? Var detta allmän praxis?

Det var helt enkelt ett käckt ställe att annonsera för en debatt och inte särskilt ovanligt. Det var i sig inte mer radikalt än att sätta upp en lapp på en anslagstavla.

Vad exakt är en ”tes” i detta sammanhang?

En tes är ett påstående som tas upp för debatt.

Luther ogillade hur ”avlatsbrev” användes. Vad var det?

Ett avlatsbrev var en papperslapp, ett certifikat som garanterade köparen (eller den som avlatsbrevet köptes åt) att en viss tid i skärselden skulle efterskänkas tack vare denna ekonomiska transaktion.

Hade Luther vid denna tid något problem med avlatsbrev i sig, eller kritiserade han bara missbruket av avlatsbreven?

Det här är faktiskt en rätt komplicerad fråga.

För det första kritiserade Luther definitivt det han trodde var ett missbruk av avlatsbrev. För honom kunde ett avlatsbrev ha en positiv funktion; problemet med de som såldes av Johann Tetzel 1517 var att efterskänkandet av syndens skuld inte längre hade någonting att göra med om dess mottagare verkligen ångrat och ödmjukat sig.

För det andra verkar det inte som att kyrkan själv var tydlig med var gränserna gick för avlatsbreven, så Luthers protest fick faktiskt kyrkan att reflektera över sina vanor och bruk och fastslå vad som var och inte var legitim praxis.

Ville Luther få igång en stor debatt genom att spika fast detta på porten?

Frågan var absolut ett tryckande pastoralt bekymmer för honom. Tetzel hade faktiskt inte tillåtelse att sälja sina avlatsbrev i kurfurstendömet Sachsen (det område där Wittenberg låg) eftersom Fredrik den vise, som senare blev Luthers beskyddare, hade sin egen relikhandel. Likväl reste många av hans församlingsbor över till det angränsande territoriet i Sachsen där Tetzel bedrev sin handel.

Luther hade varit bekymrad över avlatsbreven ett tag. Tidigare under 1517 hade han predikat om frågan och bett andra säga vad de tyckte om saken. I oktober blev han tvingad till handling p.g.a. den pastorala situationen.

Med detta inte sagt att Luther tänkte splittra kyrkan vid den här tidpunkten, eller störta det Tysk-romerska riket och påven i konflikt och kris. Han försökte bara påtala en djup pastoral fråga.

Var Luther en ”protestant” vid den här tidpunkten? Var han ”lutheran”?

Nej, på båda frågor.

Han säger själv år 1545 att han år 1517 var en hängiven katolik som hade kunnat mörda – eller åtminstone varit villig att se mord begås – i påvens namn. En överdrift, ganska typiskt Luther, men teologin i de 95 teserna är inte särskilt radikal, och viktiga lutherska läror som rättfärdiggörelse av nåd genom tro allena finns inte där ännu. Han var en arg katolik som hoppades att påven skulle ingripa och stoppa missbruket när denne hade fått höra om Tetzel.

Så hur satte uppspikandet av teserna på porten igång reformationen?

Å ena sidan vill jag säga ”Det vete fåglarna”. För att vara en folkrevolutionsskrift, bortsett från de sedvanliga retoriska broderierna, är den ett väldigt uddlöst hantverk som kräver en lagomt sund kunskap om senmedeltida katolsk teologi och sedvanor för att överhuvudtaget kunna förstå många av meningarna. Ändå tycks den ha berört folkmassan på något sätt, då den snabbt översattes till tyska och blev en bästsäljare inom bara några veckor. Det enkla svaret är alltså: ”Genom Guds försyn”; men som historiker försöker jag gärna binda saker till någon uppsättning indirekta eller mer materiella orsakssamband.

Det var rätt tid för någon form av protest: motstånd mot prästerskapet, ekonomiska åtstramningar på alla samhällsklasser och en ökad avsky mot att skattepengarna gick söderut till Italien – allt detta bidrog till att skapa en miljö där olika grupper – bönder, riddare, adelsmän, intellektuella – i Luthers protest såg någonting som de kunde känna igen sig i. Men att en så teknisk avhandling skulle få en sådan revolutionär kraft är ändå, sett i backspegeln, ganska förvånande.

Så vad hände efter att han spikat fast teserna på kyrkporten?

Ironiskt nog blev det aldrig någon debatt, men teserna översattes till tyska och cirkulerade runt i Sachsen inom bara några veckor. De blev någonting som folket samlades runt i sin protest, trots det faktum att de flesta av läsarna egentligen inte hade förstått dem.

Albrekt av Mainz, biskopen som var ansvarig för just denna avlatshandel sände in ett officiellt klagomål till Rom, men på den tiden tog det ett tag innan det kom fram. Detta gav Luther månader att fortsätta utveckla sin teologi. Nästa stora händelse är egentligen disputationen i Heidelberg, som ägde rum vid ett vanligt kapitelmöte hos den augustinska orden i april 1518. Det var här som Luther verkligen fick möjlighet att få fram sin teologi under utveckling i offentlig dager.

Hur viktig var tryckpressen i att sprida Luthers reformer?

Tryckpressen är avgörande. För första gången i världshistorien kunde nyheter och idéer överföras i stadig form över stora landområden och befolkningar.

De flesta kunde förstås inte läsa, men reformationspamfletterna hade ofta grafiska (ibland rent av pornografiska) träsnitt som kommunicerade även till de icke-läskunniga vilka som var de goda och vilka som var onda. På så sätt blev det möjligt med massiva rörelser och ”allmän opinion”.

Billigt tryck drev också på läskunnigheten, som blev livsviktig i att sprida och etablera protestantismen långsiktigt.

För de idag som vill läsa de 95 teserna, vad rekommenderar du?

En utgångspunkt kan nog vara Stephen Nichols’ utgåva (med introduktion och noter).

Men om du verkligen vill förstå Luthers teologi, och varför den är viktig, måste du gå djupare än de 95 teserna. Det bästa stället att börja på är nog Robert Kolb och Charles P. Arand, The Genius of Luther’s Theology: A Wittenberg Way of Thinking for the Contemporary Church.

Justin-TaylorJustin Taylor är direktör och bokförläggare på Crossway. Han bloggar på Between Two Worlds. Du kan följa honom på Twitter.

DelaShare on Facebook45Tweet about this on TwitterShare on Google+0Pin on Pinterest0Share on LinkedIn0Email this to someonePrint this page