Jesus, vår hämnare

Jesus, vår hämnare

Några dagar innan jag skulle predika utifrån slutet på Joel 3 berättade jag för min 6-årige son Johnny att jag skulle predika om Gud som vår hjälte och hämnare. Hans ögon sken upp med ovanligt intresse. Naivt tänkte jag för mig själv: Man vet aldrig vilka bibelställen som fångar barnens uppmärksamhet. Sedan frågade han spänt: ”Menar du som Hulken?” Varpå jag svarade: ”Nej, inte den sortens hjälte. De är bara fjantar. Jesus är den ultimate hjälten och hämnaren.”

Jag erkänner att även jag nog tänkte mer på Hulken och Iron Man som hämnare än Herren som min store hjälte och hämnare. Joel 3 avslutas med att Jahve säger: ”Jag ska hämnas deras blod, blod jag inte har hämnats” (eng. övers.). Tanken på en hämnare knyter an till de sex fristäderna som Gud skapade i Israel för att dråpare skulle få en rättvis rättegång och för att de som oavsiktligt råkat döda någon skulle få skydd. På den tiden sände familjen en blodshämnare – vanligtvis den närmaste släktingen – för att utkräva det ”oskyldiga blodet” och kräva ut liv för liv. Dråparen som flydde till fristaden fick Guds beskydd från hämnaren. Om han kunde bevisa att döden var en olycka fick han leva kvar i fristaden tills översteprästen dog, och då skulle inte hämnaren längre ha rätt att döda honom.

I våra öron kan det här låta som ett föråldrat, barbariskt eller ilsket rättssystem, helt irrelevant för vårt samhälle. Vi stoltserar med försvar, polis, domare och jurister, som finns till för att säkerställa att det blir rättvisa rättegångar, utifrån mottot att den anklagade är oskyldig tills motsatsen har bevisats. Men i Rom 12:19-21 uppmuntrar Paulus alla, som satt sin tro till Kristus, med att Gud är deras hämnare, då han säger:

Hämnas inte, mina älskade, utan lämna rum för vredesdomen. Ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren. Men om din fiende är hungrig, så ge honom att äta, om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud. Låt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda.

Jag är säker på att evangeliets konsekvenser redan finns där hos dig, bultande, djupt i ditt hjärta. Utlämnade åt oss själva är vi alla andliga flyktingar skyldiga till att ha utgjutit oskyldigt blod, och vi har flytt från Guds vrede till Jesus som vår stora fristad. Nu när Jesus, som också är vår store överstepräst, har dött för oss, har vi Guds förlåtelse. I Kristus får stora syndare Guds beskydd från alla sina fiender. Och tänk – hämnaren hämnas nu oss! Eftersom Gud är vår hämnare behöver vi inte vara arga längre. Vi kan besegra det onda med det goda, med förvissningen om att vi inte längre själva måste vinna – Kristus har vunnit. Gud kommer bringa fullkomlig rättvisa för sitt folk.

Detta hopp medför stora konsekvenser för vår vardag. När din make – genom sina ord eller handlingar – säger att du inte är den kvinna han vill ha, behöver du inte svara med att påminna honom om hur många kilon han gått upp eller vilket pucko han är. Du kan tala om för honom att du kommer att älska honom för att Kristus har älskat dig. När dina barn säger att de hatar dig och din Gud, behöver du inte göra dem arvlösa. När du är ute på vägen och kör, och någon i en Ford F-150 från 2012 med dubbelmonterade däck, extra hög markfrigång och en registreringsskylt som börjar på XLI gapar åt dig (jag säger inte att detta har hänt i verkligheten), måste du inte gapa tillbaka eller ge honom en ful blick; du kan istället be för honom. När dina föräldrar sätter upp regler som verkar förtryckande, kan du lyda dem och be att Gud förändrar ditt hjärta eller ändrar deras regler. Om dina föräldrar inte är kristna kan du be att din lydnad ska locka dem till Kristus. När din chef förnedrar dig inför hela kontoret kan du förtrösta på att Kristus blev förnedrad för dig så att du kan bli förnedrad för honom. Tillhör du den äldre generationen och yngre människor inte respekterar dig på det sättet som Bibeln befaller, kan du troget ge dem andlig uppmuntran trots att de inte uppskattar dina försök och kanske rent av tycks respektlösa.

Kanske tanken på Gud som vår hämnare blir som allra mest påtaglig för de som fallit offer för stora synder. Om du är släkt med en irakier som blivit halshuggen för sin kristna tro, eller en liten flicka som sålts som sexslav, kommer du aldrig få sann rättvisa i denna värld. Vi bör söka rättvisa så långt vi kan i detta liv för de som fallit offer för grova brott, men det finns en gräns för hur långt vi kan skipa rättvisa i dessa situationer. Det kan i dessa situationer vara verkligt frestande att löna ont med ont, men ingen rättvisa kan ge den irakiska änkan sin man tillbaka. Vi behöver någonting mer än en stark hämnare som bara krossar saker. Ingen domare i världen kan ge tillbaka allt det som tagits ifrån den lilla flickan som utsatts för övergrepp.

Denna värld kan helt enkelt inte ge något hopp om sann återgäldning eller rättvisa för den som fallit offer för stora synder. Men evangeliet lovar att Gud själv är vår hämnare. Han kommer skipa den slutgiltiga rättvisan, som inte bara tar öga för öga, utan utlovar sann och fullständig återställning av allt som gått förlorat. Det här är oslagbara nyheter för dem vars ”oskyldiga blod” blivit utgjutet.

Josh Vincent tjänar som förstepastor i Trinity Bible Church i Phoenix, Arizona, och tjänar i styrelseteamet för TGC Arizona. Han tog examen vid Mississippi College och Southern Baptist Theological Seminary, och har även varit praktikant i Capitol Hill Baptist Church.

DelaShare on Facebook13Tweet about this on TwitterShare on Google+0Pin on Pinterest0Share on LinkedIn0Email this to someonePrint this page