Ligon Duncan – Den reformerta traditionen bortom Calvin (svensk text)

Ligon Duncan talar om den reformerta traditionen bortom Calvin: Zwingli, Oecolampadius, Bullinger, Farel och avslöjar till sist en femte hemlig gäst.

Från the Gospel Coalitions konferens 2017 som firade 500-årsjubiléet av reformationen.

 

 

Ämnet jag ska tala om ikväll är ”Den reformerta traditionen bortom Calvin”.
Titeln kan vara missvisande. Tim undrade om jag skulle tala om-
-reformert teologi efter reformationen. ”Ska du ta oss från Calvin in i 1600”-
-”och 1700-talet och vidare?” Det är ett ämne jag själv är intresserad av.
Det pågår ju en stor debatt om huruvida reformatorernas efterträdare egentligen-
-höll sig till samma teologi. För 25 år sedan skrevs böcker med titlar som:
”Calvin vs. kalvinisterna”, där det hävdades att Jean Calvin inte var kalvinist-
-och att kalvinisterna hade missförstått och avvek från Calvins läropunkter.
Det hade varit mycket intressant att tala om, och jag vill rekommendera-
-det goda arbete som gjorts inom detta område av forskare som Richard Muller-
-som helt vände trenden. När han skrev sin doktorsavhandling vid Duke University-
-ansåg den dominerande forskarvärlden att 1600-talets reformerta idéer-
-inte hängde ihop med 1500-talets. Richard Muller vände detta nästa helt själv.
Sedan dess har han pumpat ut doktorander till höger och vänster-
-som arbetat vidare och berikat vår förståelse för reformationen.
Att ha ett sådant föredrag hade varit fantastiskt och titeln kan antyda detta…
”Reformationen bortom Calvin” – vart ledde den vidare? Men det är inte detta-
-jag egentligen fick i uppdrag att tala om. Jag kollade mailet som Don Carson sänt-
-för över två år sedan när han bjöd mig att tala om detta nu.
Jag ville försäkra mig om att jag gjorde det jag skulle, och det stod såhär…
”Det ska vara tre föredrag om Guds verk i och genom Luther”-
-”Calvin och, mer kortfattat, andra ledargestalter inom reformationen”-
-”såsom Farel, Bullinger, Oecolampadius och Zwingli.” Ett sådant brev läser man med-
-blandade känslor. Ska jag få Luther eller Calvin? Men gissa vad jag fick!
”Flera andra ledargestalter inom reformationen.” Det fick jag. Det står:
”Vi vill inte ge intrycket att Calvin på egen hand formade den reformerta tron”-
-”i enlighet med Guds Ord. Därför vill vi att du presenterar några av dessa”-
-”övriga tidiga gestalter, såsom Farel, Bullinger, Oecolampadius och Zwingli.”
Jag är kungen av utdaterade populärkultursreferenser-
-Kevin DeYoungs referens till farbror Rico i Napoleon Dynamite till trots…
En klart utdaterad kulturell referens. Men innan ni föddes på 1970-80-talen-
-kände alla till Goodyear-zeppelinaren. En av Goodyears däck-konkurrenter var-
-BF Goodrich. Ni kan tänka er vilka problem BF Goodrich marknadsföringsstrateg-
-måste ha haft, när alla känner till Goodyear. De satte igång en reklamkampanj-
-på temat ”Vi är de där andra”. ”Är det inte ni som har zeppelinaren?”
”Nej, vi är de där andra.” Och ikväll ska jag presentera för er: ”De där andra”!
Jag vill presentera fem av de andra. Listan jag fick var: Farel, Bullinger-
-Oecolampadius och Zwingli. Sist vill jag presentera en femte, hemlig gäst.
Vi följer inte nödvändigtvis ordningen Farel, Bullinger, Oecolampadius, Zwingli.
Vi tar: Zwingli, Oecolampadius, Bullinger, Farel – alltså baklänges. Sedan ska-
-jag presentera min hemliga gäst för er. Låt mig alltså presentera mina vänner!
Den förste jag vill presentera är Huldrych Zwingli, eller Ulrich Zwingli.
Han levde 1484-1531 och föddes bara några månader efter Martin Luther…
De var jämngamla, men Luther levde längre.
Zwingli föddes i Schweiz och blev den viktigaste reformatorn i Schweiz på sin tid.
Precis som Luther höll han Skriften som högsta auktoritet, men tillämpade den-
-annorlunda, på ett mer rigoröst sätt i lära, liv och särskilt gudstjänsten.
Förutom Luther, Bullinger och Calvin var Zwingli viktigast som tidig reformator.
Inte många vet så mycket om Zwingli. Låt oss lära oss lite om honom ikväll.
Zwingli var en mycket bra predikant. 1519 gjorde han något helt revolutionerande.
Även de humanistiskt influerade predikanterna följde vanligtvis kyrkoåret.
Men han kom in och tillkännagav att han skulle predika igenom Bibelns böcker!
Det här hade aldrig gjorts förr! Han började predika igenom Matteusevangeliet.
Atmosfären var laddad i katedralen när han predikade.
En som var där och hörde, Thomas Platter, säger: ”Det var som om någon lyfte”-
-”mig i håret ända upp till taket när jag hörde Zwingli veckla ut Guds Ord.”
Tänk er vilken upphetsning över att få höra Bibeln predikas!
Människor blev helt till sig. Han följde Bibelns mönster att arbeta sig igenom-
-Nya testamentets böcker. Zwingli var också disputant och brukade delta i-
-disputationer med romersk-katolska ledare på sin tid. En viktig disputation-
-ägde rum i Bern i Schweiz. I dessa debatter gick han in för att betona, först-
-och främst, att kyrkan fötts av Guds Ord, inte att Guds Ord fötts av kyrkan.
Mark Dever har berättat för mig om en gång då han var på kalas i Washington D.C.-
-och en välkänd traditionalistisk katolsk forskare var där.
De diskuterade en ny bok om reformationen av en kritisk forskare.
Katoliken berömde detta verk ”fast det var en aning protestantiskt”.
Mark kunde inte vara tyst. ”Vadå, ‘en aning protestantiskt’?”
”Ja, du vet allt snack om att Ordet skapar kyrkan. Vi vet ju att det var kyrkan”-
-”som gav oss Bibeln.” Men så säger man inte till Mark Dever. Han började i-
-Första Moseboken och gav en bibelteologi där han visade att det alltid är Guds-
-Ord som skapar Guds folk. Folket skapar inte Guds Ord.
Jag tycker synd om den killen efter det samtalet.
Och detta var vad Zwingli diskuterade: kyrkan är född av Guds Ord, och endast-
-Kristus är kyrkans huvud. Kyrkans lära och praxis är bindande endast så länge-
-den stämmer överens med Skriften.
Han hävdade även att endast Kristus är rättfärdighet för människan.
Han hävdade att Skriften inte lär att Kristus är kroppsligen närvarande i-
-brödet och vinet vid nattvarden. Ha detta i åtanke, vi återkommer snart dit.
Han lärde att mässan var en grov skymf mot Kristi fullbordade offer och död.
Han lärde att det inte fanns någon biblisk grund för att be för de döda, eller-
-för skärselden, bilder eller avbilder. Han lärde även att äktenskap var lovligt-
-för alla. Och han disputerade ofta med de katolska forskarna på sin tid.
Men han disputerade även inom den reformerta rörelsen.
Ni minns nog att de som inspirerats av Zwingli inom det tysktalande Schweiz-
-och lutheranerna försökte komma samman vid Marburg 1529 och kom överens om 14-
-av 15 läropunkter. Den sista punkten gällde Kristi närvaro i nattvarden.
De kunde inte komma överens. Då ska Luther ha sagt till Zwingli:
”Bibeln säger ‘detta är min kropp’, och vi tror på Bibeln.”
Zwingli svarade: ”Vi tror också på Bibeln, men inte att det är det den säger.”
Senare betonade Luther igen: ”Jesus sa ‘Detta är min kropp’!”
Zwinglis anhängare svarade: ”Ja, och Han sa även ‘Gör detta till minne av mig’.”
Zwingli och Luther kunde alltså inte enas p.g.a. skiljaktigheter i fråga om-
-Kristi närvaro i nattvarden.
Den lutherska läran har kallats bl. a. ”konsubstantiation”.
Men för Luther var Kristi realpresens, kroppsliga närvaro i, med och under-
-elementen en mycket viktig lära, lika viktig som föreningen med Kristus är-
-för reformerta. De kunde alltså inte enas.
Konkordieformeln, det stora lutherska dokumentet som kom några år senare-
-refererar intressant nog fortfarande till Zwinglis åsikter:
”För att förstå denna strid bör till en början uppmärksammas, att det finns”-
-”två slags sakramentarier…” När Luther kallar dig för ‘sakramentarie’-
-ger han dig inte en komplimang.
”det finns två slags sakramentarier. En del äro grova sakramentarier, vilka med”-
-”tydliga och klara ord uttrycka vad de i hjärtat tänka, nämligen att i den”-
-”heliga nattvarden intet annat än bröd och vin är närvarande och där utdelas”-
-”och mottages med munnen. Andra åter äro listiga och de mest farliga bland”-
-”sakramentarierna: de röra sig skenbart med vissa av våra uttryckssätt och”-
-”påstå sig även tro på en verklig närvaro av Kristi sanna, väsentliga och”-
-”levande lekamen och blod i den heliga nattvarden, men mena, att denna närvaro”-
-”föreligger andligen, genom tron. Under dessa skenfagra ord företräda dessa”-
-”dock samma grova uppfattning, att ingenting annat än bröd och”-
-”vin är närvarande i nattvarden och där mottages med munnen.”
”Ty ordet ‘andligen’ betyder för dem intet annat än att Kristi ande eller”-
-”Kristi frånvarande kropps kraft eller hans förtjänst skulle vara närvarande.”
”Men Kristi lekamen mena de icke vara på något sätt här närvarande”-
-”utan endast däruppe i den översta himmelen, dit vi med vår tros tankar”-
-”ha att höja oss upp och där vi skola söka hans lekamen och blod”-
-”men icke här i nattvardens bröd och vin.”
Det här är en framställning av Zwingli och Calvins syn på nattvarden.
Zwingli kallar de för ”grov” och Calvin för ”listig” sakramentarie.
Det är inga komplimanger.
Zwingli argumenterade emot lutheranerna i fråga om Herrens nattvard.
Han hade även en annan taktik i att ge reformationen framgång i Zürich.
Luther m. fl. lät i regel de civila myndigheterna främja reformationen.
Zwingli såg gärna att reformationen skulle lagstadgas av myndigheterna.
Han var mycket avsiktlig med detta. Hans syn var erastisk – staten eller-
-myndigheterna skulle ge order om reformation. Vi bör påminnas om att olika-
-åsikter om hur kyrka och stat förhåller sig till varandra förblir skilda-
-inom den reformerta kristenheten de nästkommande 300 åren efter Zwingli.
De kom ofta att bli orsaken till att kristna gick skilda vägar. Vi bör därför-
-också minnas, när vi tar upp dessa frågor idag, att vara försiktiga och i allt-
-söka bevara Andens enhet genom fridens band då vi samtalar om det.
Dessa saker fick även de stora reformatorerna att gå skilda vägar.
Och om Zwingli varit här ikväll skulle en del kanske kalla honom-
-transformationalist likt Kuyper. Han trodde att Gud råder över livets alla-
-områden. Inte bara över det personliga livet eller församlingslivet-
-utan över alla områden. Själv var han ofta inblandad i politiska och militära-
-diskussioner och allianser för att främja Evangeliet.
En gång fick han frågan: ”Zwingli, vad har detta med Evangeliet att göra?”
De diskuterade en ekonomifråga. Zwingli svarade: ”Mycket, på alla sätt!”
Luther sa däremot: ”Predika Evangeliet så ordnar sig allt annat.”
Zwingli ville se Bibeln tillämpas på livets alla områden. Enligt honom-
-förhöll sig Kristus och samhället på många sätt till varandra och Kristus-
-förvandlar samhället, som måste förvandlas till Kristi ära.
Det var en vision om en reformerad värld och liv.
Hur Evangeliet och Bibeln förhåller sig till kulturen är något som skiljer-
-Luther, Zwingli, Calvin, Cranmer, Knox och andra i reformationen.
Det var något som skilde dem åt, och något vi alla borde komma ihåg idag.
De stora utmaningarna som det reformerta uppsvinget står inför idag kommer-
-alltid av våra olika sätt att närma oss kulturen. Vi behöver se tillbaka och-
-lära oss av dessas misstag. I deras framgångar fanns det alltid följder för-
-kulturen. Vi behöver ödmjukt se att detta även delade tidiga reformatorer-
-och vi måste göra vad vi kan för att bevara vår enhet idag.
Zwingli brukade be en vacker bön från predikstolen som jag vill dela.
”Allsmäktige Gud, evig och barmhärtig, vars Ord är våra fötters lykta…”
”…öppna och upplys våra hjärtan så att vi förstår Dina ord rent och klart.”
”Må de förvandla oss enligt den exakta förståelsen så att vi inte misshagar”-
-”Ers Gudomliga Majestät, genom Jesus Kristus, vår Herre, amen.”
Nu går vi över till Oecolampadius. Han föddes ett år före Luther-
-ungefär två år före Zwingli, i Tyskland, 1482 – och han dog 1531, samma år-
-och några månader efter Zwingli dog, i Basel i Schweiz. Han var humanist-
-predikant och patristikforskare. Han var nära vän till Zwingli och ledde-
-reformationen i Basel. Han studerade vid Heidelberg och blev privatlärare till-
-kurfursten av Pfalz, en mycket viktig position. Tidigt blev han predikant.
Han var så bra på grekiska, latin och hebreiska, att han i Basel assisterade-
-Erasmus i hans arbete att sammanställa det grekiska Nya testamentet.
Hans inflytande var stort över hela reformationens Europa.
Han var även patristikforskare! Reformatorerna kunde inte bara sina biblar-
-utan de kunde även sina kyrkofäder!
Oecolampadius översatte därför Gregorios av Nazianzos, Basileos, Johannes-
-från Damaskus, Chrysostomos och Theofylaktos. En gedigen patristiker.
När han alltså debatterade för protestantismen mot katolikerna kunde han-
-inte bara argumentera exegetiskt, utan även kyrkohistoriskt.
Oecolampadius stöttade Zwinglis reformation i Zürich. Zwingli dog ju i strid.
Han stred i den schweiziska armén, även om han, som vi hörde igår, motsatte sig-
-användandet av schweiziska legosoldater å andra nationers vägnar.
Han dog i slaget vid Kappel 1531 och Oecolampadius blev helt förkrossad-
-och bara ett par månader efteråt dog han själv.
Han hade varit ledare för församlingen i Basel och Zürich liksom Zwingli.
Huvudpastor i reformationen av staden där.
Nu vill jag presentera min tredje vän för er: Heinrich Bullinger. Han var yngre-
-än både Oecolampadius och Zwingli – 20 år yngre. Han föddes 1504 och levde till-
-1575. Han var en schweizisk reformator och efterträdde Zwingli i församlingen-
-i Zürich. Han var mindre kontroversiell än Zwingli, Luther och Calvin-
-och hade ett starkt engagemang för att förena reformationens sak där han kunde.
Han har länge varit underskattad, men han hade ett stort inflytande-
-på reformationen i England. Snart ska vi få se hur.
Heinrich Bullinger var son till en präst.
Jag upprepar: Heinrich Bullinger var son till en präst.
Hans far hette Heinrich och var präst, dekan i en betydande kyrka i hemstaden.
Under reformationens tidiga dagar stod hans far inför ledarna i staden och sa:
”Jag har varit en kättare. Det jag lärt ut har varit fel.”
Han hade tagit intryck av protestantismen och blivit protestant. När han gav-
-sig till känna att han var protestant förlorade han sitt jobb.
Staden började nu intervjua nya kandidater, och en av dem var sonen Heinrich-
-Bullinger. Hans provpredikan hade enligt dem dundrat från himlen. Folket blev-
-så rört av Bullingers predikan att de blev protestanter.
Nu kom Bullinger till Zürich efter Zwingli. I den predikstolen stod han också-
-och predikade med sådan kraft att många sa: ”Zwingli har inte dött.”
”Han har uppstått likt fågel Fenix”, när de hörde Heinrich Bullinger predika.
Han var 27 år när han utsågs till huvudpastor i staden Zürich.
Man hade gjort vissa förhandlingar innan han blev pastor. Stadsledningen-
-ville inte att han skulle kritisera dem i sina predikningar.
Zwingli var själv känd för att ha kritiserat dem i sina predikningar.
De var fortfarande sura på Zwingli för att han lett trupperna i förlust.
Så de ville inte att Bullinger lade sig i deras angelägenheter.
I slutändan blev han fri att predika även om det skulle innebära kritik-
-mot regeringen.
Bullinger var en mycket produktiv predikant och författare.
Enligt Steve Lawson ska han ha hållit ca 7500 predikningar under sin gärning.
Han skrev ett band om pastoral teologi, Decades, som finns gratis till Kindle.
Hela hans verk om pastoral teologi! För att ni ska få en aning om hans inflytande-
-så utgavs Calvins Institutio på 1550-60-talen i två upplagor för-
-England. Heinrich Bullingers Decades, 127 upplagor för England.
Jag vågar påstå att Heinrich Bullinger och Martin Bucer hade större inflytande-
-på den tidiga engelska reformationen än vad Calvin hade.
Förövrigt kan jag rekommendera Bucers bok om själavård On The True Care Of Souls [eng. titel].
Den är den bästa boken om pastoral teologi som finns.
Bullinger brevväxlade enormt mycket, han skrev över 12 000 brev.
Han skrev till reformationens ledande personligheter, reformerta, anglikanska-
-lutherska, baptistiska teologer, Henrik VIII av England, Edward VI av England-
-Lady Jane Grey, Elisabet I, Kristian II av Danmark, Filip av Hessen-
-Fredrik III, kurfurste av Pfalz. Han var en produktiv brevväxlare och mån om-
-kyrkans enhet.
I Zwinglis debatter ser vi fröna till hans reformerta teologi.
I Martin Luthers 95 teser ser vi mycket angrepp mot kyrkans seder och bruk-
-men inte en fullödig bibelteologi. Zwinglis 67 teser visar däremot första-
-början till en form av reformationsteologin. Gud allena, Kristus allena-
-tron allena, nåden allena, korset – allt finns där, men Zwingli förblev-
-polemisk i hur han förhöll sig till andra.
Bullinger var mycket mån om läran och var huvudförfattare till-
-Andra helvetiska bekännelsen, som påverkade reformationen långt framåt.
Till en början var detta för privat bruk, men han var också mån om enheten.
Det här är en övertygelse jag själv vuxit in i. Vi vill gärna slå vakt om läran-
-men inte lika mycket bevara enheten. Bullinger förstod att man inte bara-
-ska förstå läran, utan också verka för enhet.
Han verkade för enhet med lutheraner så långt det gick, och inom olika-
-reformerta inriktningar. Jag rekommenderar att läsa Heinrich Bullinger.
Några lästips följer här. Ni kommer ju nog inte läsa mycket kyrkohistoria.
Skaffa Nick Needhams bok 2, 000 Years Of Christ’s Power [Grace Publications].
Den finns till Kindle. Tredje bandet, om reformationen, går igenom många-
-av dessa personer. Den är lättläst och har korta avsnitt som berättar-
-om personerna och får dig att leva dig in i deras liv.
Läs sedan bara lite av vad de skrivit. Gå ut på nätet och läs Zwinglis 67 teser.
Eller läs Diane Poythress’ doktorsavhandling som blev en bok om Oecolampadius.
Hon är ledande forskare om Oecolampadius.
Läs Bullingers Decades. Allt detta finns tillgängligt gratis.
Alla trosformuleringar kan du googla och läsa. Läs originalverken.
Deras humanistiska lärare hade ju mottot ”ad fontes”, till källorna.
Varför inte själv gå till källorna och läsa de gamla kända trosbekännelserna-
-som de skrev, det kommer berika ditt hjärta och liv.
Nu vill jag presentera vår fjärde vän: Guillaume Farel. Ni hörde lite om Farel-
-förra kvällen när Kevin berättade om hur Farel kallade Calvin till Genève.
Farel var själv en stor humanistisk forskare. Han är yngre än Zwingli och-
-Oecolampadius, men äldre än Bullinger. Han föds 1489 i Frankrike och dör 1565-
-i Schweiz. Det var han som främst bidrog till att föra reformationen till-
-det fransktalande Schweiz, och, som sagt, fick han Calvin att komma till Genève.
Han hade studerat vid universitetet i Paris, under Jacques le Fèvre d’Etaples-
-som var en mycket viktig humanistisk forskare som influerade Calvin och andra.
Han blev styrelsemedlem på universitetet i Paris, anammade den kristna humanismen-
-och blev predikant under den reformistiska biskopen i Meaux.
Reformationsrörelsen saktade farten och han slog sig ner i Genève, där han-
-blev ledande fransk reformator. 1532 kom han till Genève och slet i fyra år.
Så fick han höra att Calvin var på väg. Ni hörde om det förra kvällen.
Nu ska ni få höra andra sidan.
Farel var äldre än Calvin, nästan tjugo år äldre.
Han bjöd Calvin att komma och bli hans assistent. Calvin kom 1536 och vid 1538-
-gissa vad som hänt! Calvin sågs som Farels jämlike. Tänk vad svårt det var.
Du kallar en assistent, och efter tre år ser folk upp till honom lika mycket.
Tillsammans blir Calvin och Farel utvisade ur Genève 1538. 1541 när de kallas-
-tillbaka, är det förstås Farel som skriver till Calvin att de måste tillbaka.
Kevin berättade om hur Calvin svarade: ”Gå tillbaka till Genève? Jag dör hellre!”
”Men, jag tillhör inte mig själv. Jag tillhör Gud, därför ska jag leva och dö”-
-”för Honom.” När de kommer tillbaka är Calvin ledaren.
Farel insåg sina egna begränsningar. Det här är en stor lärdom för pastorer.
Clint Eastwood-regeln: ”Man måste veta sina begränsningar.”
Farel insåg att han inte kunde få till stånd en reformation i Genève.
Han behövde en Calvin. Så han kallade en man som var mer begåvad i att-
-vara till välsignelse för Guds folk. Är du beredd att göra samma sak-
-i din lokala församling där du tjänar Herren, att ta in någon vid din sida-
-som ska välsigna folket och verksamheten, som kanske vinner mer popularitet-
-än vad du vinner. Han må vara mer begåvad, men det tjänar Guds intresse.
Den viktigaste lärdomen från Farels liv, måste vara den, att han såg potentialen-
-hos Calvin och var beredd att ta med honom i arbetet i Genève, för han visste-
-att Calvin kunde göra mer, även om han själv, likt Johannes döparen blev mindre.
Det här är ett av Farels största arv, och en lärdom för oss alla.
Om det ändå fanns fler som honom.
Dessa är de fyra vänner Don bad mig presentera för er.
Men jag har en femte, hemlig gäst. Det var svårt för mig att välja.
Vilken hemlig gäst ska jag presentera för er?
Jag skulle kunna välja Margareta av Navarra. Inte en teolog, utan en kvinna!
Förstår ni hur viktiga kvinnorna var för reformationen på 1500-talet?
Vet ni att en av de stora motståndarna från katolska kyrkan på 1500-talet-
-beklagade sig över alla protestantiska kvinnor. För vanligtvis var det kvinnor-
-som blev reformerta först, och deras katolska män först senare.
Det skedde så ofta att en katolsk motståndare sa: ”De här männen”-
-”är katoliker när de lägger sig och protestanter när de vaknar!”
Jag kan tala för er om Margareta av Navarra. Eller lady Jane Grey, som gick in-
-i den kända debatten med den katolske prästen som försökte övertyga henne-
-med argument för transsubstantiationsläran.
”Min ädla dam, Jesus sa ‘Detta är min kropp’.”
Tonåriga lady Jane Grey svarar: ”Ja och Han säger även ‘Jag är dörren’.”
Grymt, tjejen!
Sedan kan jag tala om Olympia Morata, som var klassiskt skolad i latin-
-och grekiska, och skrev avhandlingar om Calvin och Cicero.
Det här har sagts om henne: ”Hennes ande uppenbarade antika Greklands snille”-
-”döpt i kristendomens skönhet.” Är det inte vackert!? Hieronymus hade avundats.
Hon föddes i Italien där hon kom i kontakt med reformationen och drevs ut av-
-inkvisitionen, en av de stora reformerta kvinnorna på 1500-talet.
Men ikväll ska jag presentera för er: Renée av Frankrike.
Låt mig föra er tillbaka till händelsen 1536 vid värdshuset utanför Genève-
-där Farel kommer ut för att genskjuta Calvin på väg till ett lugnt liv i Basel.
Vet ni var Calvin kom ifrån?
Jo, 1533 i och med Nicholas Cops tal som Kevin nämnde, och plakataffären-
-blev protestanter tvungna att lämna Paris.
Ett av de populäraste ställena att fly till var Renée av Frankrikes hov.
Hon var hertiginna.
Hennes man var katolik, men hon var reformert protestant. Hon gav akademiker-
-beskydd och hjälpte dessutom de nödlidande i sitt hertigdöme.
I en månad bodde Calvin i hennes hem. Därifrån skulle han så småningom resa till-
-Genève och det ödesdigra mötet med Farel. Han kom från Renée av Frankrike.
Calvin och Renée brevväxlade sedan resten av livet. Hon kunde även konfrontera-
-Calvin och ta en debatt. Hon var en kvinna både med teologiska övertygelser-
-och kungligt blod. Hon sa en gång: ”Om jag hade skägg skulle jag vara”-
-”Frankrikes kung!” Och det var faktiskt sant! Lagen förbjöd kvinnlig tronföljd-
-annars hade hon varit drottning av Frankrike. Vilken välsignelse det hade varit-
-för den reformerta saken i Frankrike.
När hon nått hög ålder skickade katolska styrkor hennes egen släkting-
-för att belägra hennes stad och hem. Protestanterna var färre till antalet-
-och den katolske ledaren marscherade mot slottet. Hon kom ut genom dörren-
-och talade till honom. ”Tänk dig noga för, ty ingen man har rätt att”-
-”befalla mig förutom kungen. Om du tågar fram ställer jag mig emellan”-
-”för att se om du har djärvheten att döda en kungs dotter, vars död både”-
-”himmel och jord kommer att utkräva både av dig och din ätt, ända till”-
-”barnen som ligger i vaggan.” Han och hans trupper gick till reträtt!
Det här är er syster i Kristus, Renée av Frankrike, hertiginna och protestant.
Historien om de protestantiska kvinnorna på 1500-talet, berättas om och om igen-
Läs gärna Roland Bainton om reformationens kvinnor.
Han talar om kvinnorna i Tyskland, Italien, Spanien, Skandinavien, Frankrike-
-och England. Kvinnorna under den protestantiska reformationen på 1500-talet-
-var en mäktig styrka för Evangeliet. Tack för att ni lyssnade ikväll.
Låt oss be och be om Guds hjälp och välsignelse.
Himmelske Fader, vi tackar Dig för dessa fem vänner som vi mött ikväll.
Vi ber att deras goda föredöme ska egga upp oss till kärlek och goda gärningar.
Till trohet och frimodighet. Vi ber om att få vara trogna Honom som gav Sig-
-själv för dem och för oss – nämligen Jesus Kristus, i Vars namn vi ber. Amen.

DelaShare on Facebook10Tweet about this on TwitterShare on Google+0Pin on Pinterest0Share on LinkedIn0Email this to someonePrint this page