Panelsamtal om att predika Kristus i GT (svensk text)

Ett panelsamtal om att predika Kristus i GT, från The Gospel Coalitions nationella konferens 2011. I panelen sitter Tim Keller, Crawford Loritts, Don Carson, John Piper och Bryan Chapell.

 

 

Jag är Bryan Chapell och till höger om mig apokalypsens fyra ryttare.
Det låter skrämmande, men det är min glädje att fråga ut professorerna-
-i kristuscentrerad förkunnelse i Gamla testamentet.
Tim, du har redan predikat för oss. Jag börjar med dig.
Vad är det som rör våra hjärtan? När vi hör Evangeliet utifrån-
-fantastiska kopplingar i Gamla testamentet blir vi verkligen berörda.
Men det skrämmer oss samtidigt. Kan du förklara varför vi både blir-
-berörda och skrämda på samma gång när vi hör dessa sanningar?
Jag trodde du skulle fråga hur Alistair klarade sig ikväll…
Han var rädd för det men lyckligtvis kunde vi lugna hans farhågor.
Min fru Cathy säger att om man inte kommer till Jesus är det bara en-
-söndagsskolelektion.
En söndagsskolelektion har en del fina principer-
-men när man kommer till Jesus blir det en predikan.
Hon tror inte att det är en predikan, blir inte berörd, upplyft, tillber.
Det stora med att höra Kristus bli predikad är att innan detta-
-får människorna information som de kan få ut och ändra sig under veckan.
Men när man kommer till Jesus förändras man på fläcken.
Man förnimmer och ser någonting man inte sett innan.
Du frågar först: ”Varför är jag så oroad? Varför är jag så skyldig?”
Så känner du dig förändrad direkt. Det är det stora. Det skrämmande-
-tror jag är det att Han inte är ett tamt lejon. Han är inte ofarlig-
-men Han är god. När du kommer nära Gud, den brinnande busken, är Han både-
-helig och du bävar, samtidigt är Han underbar.
Kommer man till Jesus känner människorna att de är i Guds närvaro-
-och innan det får de endast information.
Eftersom du är så mästerlig på det, förstår du varför vi ibland blir rädda-
-av: ”1 Mos: Anden över vattnet. Jona: på vattnet. Jesus stillar vattnet…”
Hur skulle vi kunna göra någonting sådant?
När jag först började försöka predika Jesus, inspirerad av Clowneys-
-föreläsningar på Gordon-Conwell i början av 1970-talet-
-insåg jag att jag inte var så väl beläst i Bibeln för att klara det.
Man måste känna till alla teman och helheten av Bibeln först.
När vi åt kvällsmat sa du till mig: ”Varför tog du inte upp”-
-”Uppenbarelseboken där det inte längre finns något hav?”
Detta är ju en helt rimlig fråga när man tänker efter.
Och det slog mig: ”Varför sa jag inte detta?” Det hade blivit grymt!
Det är detta som är skrämmande, man måste verkligen kunna Bibeln-
-för att kunna predika Kristus.
Don, när han talar om de olika kopplingarna…
-Men nu hörde alla det iallafall.|-Ja, nu får du poäng.
Nej, det är två timmar för sent!
När du, Don, talar om att predika Kristus från GT, kristuscentrerat-
-vad menar du med detta? Nämns Jesus i alla textavsnitt?
Nej…
Om man drar ett sådant tankesätt för långt blir det att varje ord och fras-
-försöker göra någon koppling till Kristus. När detta eftersträvas-
-börjar man pracka in en sorts tidlös ordning som inte finns i texten.
Istället menar jag att Gud, i Sin stora vishet har satt samman hela Bibeln-
-inte bara moralen som vi alla vet är där – utan förlopp och historier.
Man använde ordet ”förebild” fast det har numera en annan betydelse.
Om man ser var i detta förlopp man är, ser man att de alla slutar i Jesus.
De gör de verkligen, t.o.m. i det gammaltestamentliga ljuset.
Predikar man alltså en passage som nämner templet…
I Hesekiel, där härligheten lämnar templet, så kan man tala bara om-
-hur härligheten lämnar templet och om vi är dåliga lämnar härligheten oss.
Det blir för begränsat. Men man kan också lägga 5-10 minuter på att-
-spåra hela tabernakel-tempel-temat i hela Bibeln och vad det handlar om.
Det handlar om hur en helig Gud möter syndare genom de medel Han förordnat.
Med offer, en medlande präst, och så vidare. Börja lägg ut detta-
-och återge några skildringar, som när Salomo inviger templet.
När härligheten kommer ner och prästerna måste lämna det.
Det är här Gud manifesterar Sig. Men nu överger Gud templet.
Nebukadnessar vinner inte för att Gud inte var tillräckligt stark.
Detta är Guds dom över Sitt folk. Templet är inte bara murbruk.
Och ett steg längre – Gud säger att Han ska vara en helgedom för folket-
-i exil. Den verkliga helgedomen är inte murbruket utan där Gud är.
Man kan ju tala om templets återuppbyggande och allt detta-
-men till slut hör man Han som i Jerusalem säger ”Riv ner detta tempel”-
-”så ska jag bygga upp det på tre dagar.”
Men Han talade inte om templet utan om Sin kropp.
Nu ser vi att den verkliga mötesplatsen mellan Gud och syndare-
-är Jesus och Hans död! Så kommer man till den nya himlen och nya jorden:
Jag såg inget tempel i den staden för Gud och Lammet är templet.
Så ser vi att hela tidslinjen i Guds sinne sträcker sig fram mot Evangeliet.
Det finns 20-30 sådana huvudsakliga historiebanor i Bibeln-
-och 60-70 mindre sådana. Med hjälp av dessa får man inte bara ihop Bibeln-
-utan det gör också att man kan sortera in flera bibliska kategorier-
-ända till Jesus och få ihop hela synteser som handlar om Kristus-
-som kung, templet, påskalammet, o.s.v.
Så du får dessa olika teman, olika historieförlopp…
…som leder mot ett centralt mål, som är den stora huvudberättelsen.
Huvudberättelsen fylls med flera kapitel som kan verka olika-
-men som rör sig mot samma mål.
Crawford, vad ser du som den stora, övergripande berättelsen?
Tim har redan sagt det, men vi måste först förstå helheten.
Alistair sa det för några minuter sedan. Du måste läsa från slutet och bak-
-och förstå vad Gud gör genom hela världshistorien.
Det är mot denna bakgrund man i texten finner den röda tråden-
-och följer den till korset.
På detta sätt kan man säga att vi predikar utifrån hela frälsningshistorien-
-och hur den gradvis uppenbarade sig i Skrifterna.
Det här är nyckeln. När jag närmar mig Bibeln med detta sinnelag-
-är det ju inte så att jag gör våld på texten. Någonting jag ogillat-
-har varit då en del försökt hitta Jesus på ett lite väl långsökt sätt.
Så slutar det med att du gör våld på författarens intention.
Du måste använda god hermeneutik och exegetik, tänk på sammanhanget-
-men alltid mot bakgrund av historien. Tänk ut sätt att överföra denna-
-historia till Jesus, men du måste förstå helheten med frälsningen.
John, jag känner ingen mer textorienterad predikant än du.
Om texten säger: ”Du skall icke stjäla”…
Varför räcker det inte att säga ”Du skall icke stjäla”?
Det är ju detta texten säger. Varför räcker inte detta?
Predikan skulle, för det första, bli alldeles för kort.
Du menar: ”Varför måste man säga ‘Jesus’?”
Ja, det var så jag menade.
Helst bör man inte försöka tänka på att komma från ”stjäla” till ”Jesus”.
Utan fundera först över vad ”stjäla” innebär.
Detta kan ta två timmar eller så… det är inte lätt att definiera ”stjäla”.
För så snart man ger en definition, kan man tänka sig flera undantag.
Så vad är det som gör saken fel med att ta någonting.
Jag funderade över detta när jag åkte tåg i England en gång.
Vad betydde egentligen ”stjäla”? Det tog hela tågresan.
Detta skulle jag helst vilja uppmuntra till. För gräver man djupare-
-och djupare kommer man stöta på frågor som kräver mer.
Jag är inte helt bekväm med att använda ordet ”historia”.
Det är förstås inne och bibliskt, men det funkar inte ofta för mig.
Jag använder gärna bildspråk som ”Han skapade allt och allt för Sig själv.”
Allt är skapat för Jesus, så detta som jag ska stjäla är skapat för Jesus.
Detta säger Bibeln. Detta tillhör Jesus, till Jesu ära.
Ett annat tillvägagångssätt skulle kunna vara: ”Hur kan du uppfylla budet”-
-”när du är så begärisk i hjärtat och måste förändras?”
Du behöver den helige Ande, men hur får du Honom? Han ges åt de troende.
De som tror på vad? På Jesus på korset. Det finns flera sätt.
Men du har rätt i din farhåga, att man kan hoppa över sammanhangen i GT.
Man måste titta på det som finns där och inte bara ta-
-ett stort stycke, och sedan missa det som finns där.
Det är en stor reflektion över ”Du skall icke”… tänk igenom varenda ord.
Och de frågor du får fram på kladdpappret blir så upplysande.
Du kommer se kopplingar överallt.
-De kommer upp bara sådär!|-Hur då? Nej, förlåt…
Tim, när jag undervisar om versen ”Du skall inte stjäla”-
-är det ungefär som John säger. Dyker jag allt djupare in i det-
-kommer jag till den oundvikliga sanningen att jag är en tjuv.
Djupt i denna vers finner jag att jag inför Gud är en fördömd tjuv.
Måste detta fjärma mig från mig själv? Det är ju dit jag går.
Men om vi talar om att predika Kristus från Gamla testamentet-
-tror jag att du inte bara menar: ”Jesus stal inte, du bör inte stjäla”-
-”var snäll, som Jesus”. När du talar om att predika Kristus från GT-
-menar du verkligen att man ska finna Jesu försoningsverk i budskapet?
Eller menar du bara någon referens till Kristus?
Finns det något gap mellan Gud och människan som bara Gud kan laga?
Är det detta du menar, eller menar du vilka kopplingar som helst till Jesus?
Menar du att man ska försöka hitta Jesu försoningsverk på något sätt?
Nej, jag skulle säga, åtminstone det förra du sa där.
Man kan ju börja tala om Lagens roll. Lagen ges ju efter befrielsen.
Kristus uppfyller Lagen, och om man går undan lite från ”stjäla” och frågar:
”Vad är Bibelns hela tema med Lagen?” Då kommer man till Jesus.
Han är uppenbarligen Ordets Herre och tjänare. Han ger Lagen-
-och Han uppfyller den också.
Jag vill inte använda ett för oss lite ”fult” ord här men-
-det finns ett psykologiskt sätt att närma sig det: 1. Vad är stöld?
2. Du är tjuv, vi har alla detta problem. Människor blir överbevisade.
Första punkten är: Detta ska du göra. Andra punkten är: Du gör det inte.
Tredje punkten är: Vad ska vi göra åt saken? Finns möjlighet till ändring?
För ett par år sedan fick jag höra att mina predikningar alltid gick såhär:
Det här är vad du ska göra, du kan inte göra det, Kristus har gjort det-
-för dig, och inte förrän du vilar i vad Han gjort kan du inte göra det.
Det är en lite individuell, psykologisk approach, men det är sant ibland.
Enda sättet att predika Lagen och hålla människor från förtvivlan-
-är genom att visa hur Kristi verk tar bort problemet.
Varför är vi inte generösa? Varför blir vi gärna avundsjuka?
Svaret har alltid att göra med en brist på tro i vad Kristus har gjort.
Man kan gå undan lite och tala om Jesus som Lagens uppfyllelse.
Man kan rikta in sig mer på en människas syndanöd och ge dem balsamet.
Don, när jag nämnde försoningsverket så nickade du lite åt mig.
Här har vi någonting. Det finns ju ett visst tillvägagångssätt-
-där man egentligen försöker se hur Gud uppenbarar Kristus i förväg.
Det är ju bra, men om allt jag sagt är att Gud har uppenbarat Sig-
-hjälper jag ju inte människan särskilt mycket.
Vad menar du med att predika Kristus eller Evangeliet i Gamla testamentet?
Får jag bara prata i lite vidare termer först?
Ett av de sätt som är mest format av Bibeln själv är att se efter-
-hur de nytestamentliga författarna hänvisar till Gamla testamentet.
Istället för att ta någonting i Gamla testamentet, vad det än är-
-och sedan säga hur vi kommer in på Kristus, ha en annan utgångspunkt.
Hur hänvisade Nya testamentets författare till det gamla?
Det har varit ett livslångt intresse. Ju mer jag jobbar med det-
-desto mer imponeras jag av hur rikt och skiftande det är.
Ibland är det moraliserande, eller analogiskt, eller en modell.
Vi har Hebr 3, om de som lämnat Egypten men inte kommit in i landet-
-och inte håller ut. Det är moraliserande. Se till att ni håller ut!
I kapitel 4 används sedan samma historia på ett annat sätt.
Istället för moraliserande sätts temat med vilan i nya ramar.
Han börjar citera Ps 95 De ska aldrig komma in i min vila.
Men den texten gäller efter att folket kommit in i landet, vilket betyder-
-att det landet inte är den yttersta vilan. Gud erbjuder dem alltså vila-
-efter att de kommit in i löfteslandet, så det finns vila efter detta.
”Min” vila? Var kommer Guds vila ifrån? Det kommer från 1 Mos 1-2, där-
-Gud vilade på sjunde dagen. Så vi har vila på sjunde dagen, sabbatsvila-
-och sedan vilan i löfteslandet som Hebreerbrevets författare lägger fram-
-och till sist den yttersta vilan i Kristus. Väldigt annorlunda från kap 3.
Men fortfarande grundat på Gamla testamentet!
Börjar man jobba mer med de skiftande sätt på vilka de hanterar GT-
-ser man fler texter som man verkar kunna hantera likadant!
Man skulle kunna ta ”Du skall inte stjäla” och tillämpa det som aposteln:
Tjuven ska sluta stjäla. Du är kristen nu! Det kopplas-
-till Evangeliet i efterhand. Man måste inte alltid ha en viss följd.
Det kan komma från andra hållet. Så görs det i Nya testamentet.
Så istället för att ha en mall till allt ger Bibeln oss flera mallar-
-för att ta oss till Kristus på fler skiftande sätt än en viss mall.
Just texten om att tjuven ska sluta stjäla. Får mig att undra…
Att predika Kristus från GT är inte olikt att göra det från NT.
Tjuven ska sluta stjäla… Hur predikar man Kristus från detta?
Det är samma som om man skulle predika Kristus från de tio budorden.
Det är bara en tidsfaktor. Hur predikar man Kristus från en text-
-där Kristus inte nämns? Oavsett om det är Ef 4 eller 2 Mos 20.
Jättebra. Hur är moraliserande skilt från behovet att predika om moral?
Vi säger alla att tjuven ska sluta stjäla. Är detta moraliserande?
Vad är skillnaden mellan att få fram befallningar utifrån Bibeln-
-och att bara moralisera? Kan man särskilja dessa?
Ja, det måste vi ju. Vanligtvis avser ”moralisera” ett levnadssätt-
-som inte utgår från att redan vara förlåten och rättfärdiggjord genom tro-
-på Jesus och att Han tagit vårt straff och tillräknar oss rättfärdighet-
-och att vara helt beroende av den helige Ande, och att Kristi verk-
-stadfäster vår ställning hos Gud och Anden ger oss kraft att göra-
-det vi gör så att Han får äran 1 Petr 4:11. Det är inte moralism.
Det handlar alltså om att gensvara på Evangeliets välsignelser-
-istället för att försöka vinna dem genom vår lydnad till Kristus?
Det är nog både ock eftersom Bibeln är full av villkor.
Gör detta, så blir ni välsignade, 1 Petr 3. Men det som verkligen avgör-
-om vi tillhör Gud är Guds fria gåva genom tron på Jesus Kristus.
Men när man väl är inne är framtiden ändå villkorad på ens lydnad.
Jag skulle alltså inte säga ”varken eller”. Jag vill inte gå dit.
Med ”Evangeliets välsignelser” avsåg jag pånyttfödelse, rättfärdiggörelse-
-helig inför Gud, grundat på Hans verk. Men i denna ställning-
-för att vi ska bli välsignade, finns det en förväntan.
Är man trogen sin äkta hälft kan man vänta sig Guds välsignelser.
Jag menade eviga välsignelser. Man säger till de som är rättfärdiggjorda-
-att de som gör sådant inte ska ärva Guds rike. Man säger alltså till-
-de rättfärdiggjorda på söndag morgon: ”Om du ligger runt och behandlar Gud”-
-”som om Han inte vore Gud, så kommer du inte till Himlen.”
Du är inte rättfärdiggjord, du bevisas vara icke-utvald!
Tack, mycket hjälpsamt. Crawford, när jag hör dessa bibelforskare tala om-
-de olika kopplingarna och förloppen mellan GT och NT ser jag det underbara.
Men det finns stora delar i GT som inte nämns i NT.
Det är som delar där vi får gräva fram Evangeliets sanningar.
Hur gör du med sådana delar som inte uttryckligen nämns i NT?
Hur predikar du fortfarande Evangeliet från dessa?
Även om de inte uttryckligen nämns, vet vi ändå hela historien.
Allt överskuggas av korset. Korset är temat för allt vi gör-
-och allt vi säger. Likt skrivbordet på datorn, är det bakgrunden-
-för alla predikningar. Man måste behandla texten med respekt.
Det sker alltid i ljuset av Guds handlande genom historien.
På så sätt finns det ingen text man kan ta bort från korset.
Vi som predikar Evangeliet har som uppdrag att göra denna koppling.
Korset svävar alltså över varje text i Skriften. Så bör vi alla tänka-
-och utforska dessa passager.
Tack. Tim, ibland när en del kommer in i detta samtal, om att vi vill-
-att Evangeliet och Kristus ska synas tydligt i alla texter-
-börjar det bli lite som att vi är ett hemligt sällskap.
Vi kan den hemliga handskakningen, vi har ”koderna” till att hitta Jesus.
Så ser de det som en arrogans, att vi ser saker som andra inte ser.
Finns det befallningar i Bibeln som driver dig till att göra detta-
-eller är det bara tidens filosofier och flugor?
Eller finns det delar i Bibeln som driver och befaller dig att söka reda på-
-vad dessa texter tar oss till att förstå hur Kristus ska uppenbaras?
Nästan alla vi som står för kristuscentrerad förkunnelse ser detta-
-som Jesus säger till lärjungarna i slutet av Lukasevangeliet.
Jag har tittat på detta upprepade gånger. Han säger inte bara till dem-
-att de inte kan läsa Bibeln kristocentriskt, utan att de borde ha vetat.
Sedan visar Han lärjungarna hur hela Skriften, Lagen, profeterna, psalmerna-
-alla handlar om Jesus.
En del säger att allt inte kan handla om Jesus, men det verkar ju så.
Don slog huvudet på spiken när han talade om hur NT-författarna-
-fann Jesus i Gamla testamentet. Det är fantastiskt, det finns ingen formel.
På en del ställen ser det faktiskt ut att vara en allegori.
De kommer farligt nära att säga ”detta påminner om Jesus”.
Andra gånger är det mer som ett tema, t.ex. att Han är templet.
Så det finns inte någon formel. Men tydligt nog är NT-författarna-
-påverkade av denna ”intensivkurs” som Jesus ger lärjungarna-
-under dessa 40 dagar, där de fick lära sig att GT handlar om Honom.
NT använder GT på ett ibland för oss ”bokstavstrogna” förbryllande sätt.
De tycks ha lärt sig detta från Jesus själv.
Ett förbryllande exempel. Don, du nämnde Jeriko.
Israeliterna går in i löfteslandet, Gud ger Jeriko i deras hand-
-och de dödar precis allihop. ”Är inte Jesus underbar”?
Är Bibeln så konstruerad att historierna alltid positivt leder till Jesus?
Eller finns det återvändsgränder med varningsskyltar om att inte gå dit?
Ibland kanske man riktigt har förstått budskapet om man säger att det finns-
-tydliga skyltar från Gud, där Han säger:
”Om alla gör vad de själva finner för gott, funkar det bara inte!”
Finns det gånger då vi även får negativa signaler?
Inte bara negativa signaler som du nämnde utan även doms-signaler.
Det finns en utbredd uppfattning inom den evangeliska kristenheten om att-
-Gud i Gamla testamentet är mer ”elak” än i Nya testamentet.
Ta dessa tillfällen där människorna blir utplånade… ”Ja, men det är GT.”
”Vi behöver inte oroa oss för det. Puh!”
Men faktum är ju att vi har Upp 14 där människor kastas i Guds vredes-
-vinpress och stampas tills blodet stiger till mankhöjd på hästarna.
Men detta är ju viktigt, så att vi kan förstå Romarbrevet 3, där-
-rättvisan ännu inte blivit utdelad i Gamla testamentet.
Så när i Gamla testamentet fullständigt hedniska folkslag-
-drivs ut, döms och dödas, är detta ändå inte den yttersta domen.
Den yttersta domen får sin lösning antingen i Kristus eller Helvetet.
Guds rättfärdighet uppenbaras ju även i Hans vrede.
Ja, så Gamla testamentets texter om domen är ingenting att be om ursäkt för.
Det verkar snarare som att de är försmaken av en långt mycket större-
-och fullständig dom där vårt enda alternativ är Jesus själv.
Man går alltså inte från en strängare till en mjukare syn på Gud.
I Nya testamentet är det snarare så, att just när synen av Guds kärlek-
-förstärks och förhärligas, så blir synen av Guds vrede och dom också-
-tydligare och mer omfattande.
Istället för att gå från hård till mjuk går vi alltså till större klarhet.
Enda skälet till att människor inte förstår det, är att-
-de inte tror på Helvetet. Men tror man på vad Jesus och Uppenbarelseboken-
-säger om Helvetet, så ser jag verkligen inte hur Gamla testamentets domar-
-är någonting vi måste bortförklara!?
Crawford, vad Don säger hjälper mig med en sak jag ofta får höra, eftersom-
-jag skrivit om kristuscentrerad förkunnelse, att allt bara kommer låta-
-likadant. Istället för att historierna har sina individuella särdrag-
-blir allting ett hopkok av berättelser om att folket behöver Guds försyn.
Det blir bara samma sak vecka efter vecka.
Är det så när man gräver ut Evangeliet i hela Bibeln.
-Homogeniseras hela Bibeln?|-Nej, men det-
-har lite att göra med vad John sa. Jag lutar i regel mot textpredikan.
Texten visar Evangeliet i ett nytt ljus.
I huvudsak får du verkligen ta itu-
-med vad författaren ger dig. Du brottas med tillämpningen-
-och korset är mångfasetterat i sin tillämpning. Det har flera dimensioner.
Om vi lägger ner hårt arbete och inte latar oss i förberedelsen-
-kommer vi kunna ha predikningar av en rik mångfald och är trogna texten.
Samtidigt kommer de att vara levande med ett relevant Evangelium.
En annan, lite smått orelaterad sak. Ibland separerar vi predikandet-
-från vår egen personliga helgelse och kristuslikhet.
En viktig del av det att predika Kristus är att faktiskt vara intimt-
-passionerat kär i Jesus. Och det är kopplingen mellan min andliga hälsa-
-och Andens kraft som ger mig insikt i detta Ord från Gud, till människor-
-som gör att jag verkligen kan högtidlighålla korset och predika.
Tack för detta underbara, pastorala ord. Ofta säger jag till mina elever:
”Om vi håller på med detta bibelteologiska, evangeliecentrerade…”
”…det slutar alltid med att vi diskuterar metodik eller metaforer.”
Vem har fått rätt metafor? Är det om riket, eller familjen?
Så vi hamnar i denna debatt om metodik och glömmer syftet:
Att människor ska bli mer förälskade i Frälsaren och Gud.
John, du predikade med stark inlevelse om Frälsarens verk.
Är det någonting som hänt under den långa tid du varit förkunnare-
-som gjort att du sett behovet av att människornas hjärtan följer med-
-genom att fokusera på Evangeliet, samtidigt som du försöker vara trogen-
-texten? Har någonting förändrats i dig som i detta som Crawford nämnde?
Det handlar ju om att få människor att älska Frälsaren mer.
Har detta blivit mer framträdande eller har du alltid predikat så?
Jag tror inte att målet med att väcka känslor har förändrats.
Det blev klart för mig innan jag blev pastor att Jonathan Edwards hade rätt.
Jag ser det som min plikt att öka åhörarnas känslor så högt jag kan-
-förutsatt att det är av sanningen och i enlighet med sanningen.
Det har varit målet ända från början. Det jag tror har utvecklats…
Det vill jag tacka Goldsworthy för i hans bok om att predika Kristus…
Den allra viktigaste meningen, näst efter meningen om Luk 24:27 i boken var:
Om en muslim gillade din predikan, höll du inte en kristen predikan.
Om en jude gillade din predikan, höll du inte en kristen predikan.
Predikar man någon sensmoral eller inspirerande historia-
-vilket ju många kristna pastorer gör, kommer människor från olika-
-religioner säga ”Jag kände mig inspirerad!” Då har du misslyckats!
Detta gav mig verkligen en tankeställare, och detta har gjort mig-
-under de sista 15 åren, mer kristocentrisk och korscentrerad.
Jag vet inte om detta märks eller ej, men så känns det för mig.
Om jag t.ex. tittar på helhetsbilden, handlar det om Guds ära.
Gud skapar och frälser världen för att Hans ära ska synas, uppskattas-
-och förstoras i Hans folk. Detta är poängen med universum och allt.
Jag ser att det finns en textsekvens från Ef 1:6:
Till ära och pris för den nåd som han har skänkt.
Och 2 Tim 1:9: Nåd som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet.
Sedan Upp 13:8 där en bok har skrivits före världens grundläggning…
…som tillhör Lammet som är slaktat.
Jag drar en djup suck och säger WHOA!
Nåden är Lammets nåd och äran är nåden som är Lammets nåd.
Det här betyder att meningen med universum är upphöjandet av äran.
Inte bara någonting vagt om Gud, det kan en muslim ju gilla.
Nej, det handlar om Jesus Kristus som den överlägsna manifestationen.
Och detta visade sig som högst i korset. Detta skulle jag säga-
-känns som den betoning jag velat ha på sistone. Så talade jag inte förr.
Det här är vackert, det är vi tacksamma för. Don, under öppningstalet sa-
-du att det finns en del stycken som är lätta: Ps 23, 1 Mos 12, 2 Sam 7.
Där ser vi uppenbara saker. Vi har talat om de svåra domspassagerna nu-
-där vi undrar hur Kristi verk syns där. Får jag fråga lite om det som-
-mina elever tycker är svårast: vishetslitteraturen, där det står t.ex.
Svara dåren efter hans oförnuft… svara inte dåren efter hans oförnuft!
Hur får man ut Jesus utifrån detta? Hur hanterar du vishetslitteraturen?
För det första är den s.k. vishetslitteraturen väldigt skiftande.
Där finns en bok som Job som handlar om Guds suveränitet, försynen-
-och långsiktig rättfärdiggörelse i slutet. Jag vet att min Återlösare-
-lever. Det finns mycket kopplat till Evangeliet i den boken.
Sedan har vi Ordspråksboken och Predikaren som väcker många frågor.
Matt Chandler ska ju ta upp en av dess kapitel.
Vishetslitteraturen har dessutom mycket motpoler.
I Ordspråksboken följer du antingen fru Vishet eller fröken Dårskap.
Och i Nya testamentet, är en av de främsta vishetsförkunnarna Jesus!
Jesus predikar mycket olika typer. Apokalyptik, liknelser, o.s.v.
Men ofta predikar Han även vishet, som i slutet av Bergspredikan.
Du bygger antingen huset på berg eller på sand.
Bygger du på sanden så rasar det, men på berget klarar det alla stormar.
Men du kanske vill bygga på lera? Du missar poängen, det är två alternativ.
Vishet eller dårskap. Ett gott träd eller ett uselt träd.
Motsättningar är en del av vishetslitteraturen. Psalm 1 också.
Men djupare sett inser vi att vi inte kan uppnå alla dessa ideal.
Man kan bli en självrättfärdig hycklare och tacka Gud för att man inte är-
-på fel sida. Eller helt krossad under tyngden.
Vishetslitteraturen visar oss vår dårskap. Och det är ingen slump att NT-
-säger oss att Jesus blivit vår vishet, rättfärdighet och kraft.
Jesus är Guds vishet. Det handlar inte bara om intellekt och insikt…
-…utan även om moral…|-Kan du predika Ordspråksboken-
-utan att gå till NT?
Varför skulle jag vilja det?
Om någon frågade mig om jag kunde predika Jesaja utan att gå till NT-
-skulle jag undra varför, när jag ju har hela Bibeln i min hand.
Men detta väcker ju en ännu större fråga…
Vad har vi som författarna innan Jesu ankomst hade. Det har vi inte tagit.
Men Don, vad har vi? Svara på din fråga…
Vad har vi som författarna i Gamla testamentet inte hade?
Kom ihåg att innan korset såg inte ens apostlarna att Messias skulle bli-
-den lidande tjänaren. Inte ens då!
Så när Jesus ligger i graven så sitter de inte och väntar på söndagen.
De har fortfarande inte förstått det! Man måste fråga sig varför!
Varför förstod de inte? Det här går in i mycket som vi måste greppa.
Å ena sidan är Evangeliet profeterat i Gamla testamentet och nu uppfyllt.
Å andra sidan är det dolt i Gamla testamentet och nu uppenbarat.
Det är hur vi får ihop detta i lära och praxis som dikterar din mognad-
-i bruket av GT.
Tim vill tala…
Man får även dela in vishetslitteraturen. Ordspråksboken var svår.
Men det enda stället utanför 1 Mos där Livets träd finns med är just där.
Och varifrån kommer visheten i Ordspråksboken?
-Förlåt?|-Varifrån kommer visheten?
-Den kommer inte från oss.|-Nej, i Ordspråksboken 8…
…Jesus identifierar Sig med visheten som skapade världen.
Men jag tänkte på det som står om de fattiga i de tidiga kapitlen…
”Om man arbetar hårt blir man inte fattig utan det går bra.”
Men om du är lat blir du fattig. Så det är såhär saker är.
Längre in i mitten av boken påpekas undantagen. De fattiga arbetar hårt-
-men förtryckaren tar bort det. Sedan kommer vi till några passager-
-där Gud identifierar Sig med de fattiga. Den som ger till den fattige-
-ger till Herren. Om du smädar den fattige smädar du Herren.
Det är inte så svårt nu, och några skulle säga att man inte ska göra det.
Men det är inte svårt att se hur mycket Gud identifierade Sig med fattiga.
Han föddes i en krubba… Man kan alltså ta en del av vad som finns i-
-vishetslitteraturen och se någonting. Se det inte bara som en klump-
-med visa ordspråk. De talar om stöld, sex och äktenskap, vilket också-
-för oss till Jesus. Så vi har många olika teman där inne, och…
Vänta, sa du att man kan tala om sex och äktenskap och komma till Jesus där?
Det finns någonting som kallas Efesierbrevet 5…
Vad som helst… vi kommer dit från Rut… men istället för att se det-
-som en klump visa uttryck måste vi se de många olika ämnena.
-Dessa ämnen leder faktiskt fram…|-Vår tid är nästan ute.
Jag kan försöka ta några individuella prover som kan hjälpa många-
-men vi kan inte täcka allting, tyvärr…
Kan ni ge någon hjälp genom att visa hur ni själva lärt er…
Fanns det någon lärare eller något material?
Kan ni rekommendera någonting? Någon lärare eller material som hjälpt er?
John, vad har varit till hjälp på traven för dig som kan hjälpa andra-
-att se att Gud uppenbarar Sin Son i hela Skriften? Vad har hjälpt dig?
Jag nämnde ju Goldsworthy. Det var dock senare. Det främsta var nog-
-att behöva klura ut poängen med allt Gud gjorde: Hans ära.
Detta är verkligen upplysande. Lägg sedan till att höjdpunkten är Hans Son.
Du har någonting att säga om varje händelse i hela universum.
Inte bara allt i Bibeln, utan varje trafikolycka, tsunami…
Varje sparv som faller till marken. Du vet vad det spåras tillbaka till.
Jonathan Edwards var den som hjälpte mig mest med detta.
Don: Lärare eller material som hjälpt dig och som kan hjälpa andra?
Det första steget var nog när jag tog 120 timmars lektioner av FF Bruce.
Inte för att han är den djupaste tänkaren, men han förklarade texterna.
Jag har försökt ha detta som måttstock för hur jag hanterat Skriften.
Jag hade en akademisk examen, och visste i teorin hur allt hängde ihop-
-men detta noggranna arbete ord för ord, fras för fras, på en god-
-exegetisk, teologisk nivå, detta öppnade mitt eget sinne.
Är denna metodik uppenbar i hans kommentarer?
Ja.
FF Bruces bok hette This is That, om den nu finns i tryck längre.
Sedan dess har jag arbetat i åratal med hur NT använder GT.
Detta har format mig hur jag sysslar med bibelteologi och predikar.
Crawford?
Ja, det finns ju ett antal saker. Brian, din bok hjälpte mig.
Jag höll en kurs i förkunnelse på seminariet och din bok var mycket nyttig.
Tre saker skulle jag vilja utmana oss alla till:
Fortsätt läsa igenom hela Bibeln och förstå hur central Jesus verkligen är.
Det andra är vår egen personliga intimitet med Kristus.
Medan vi dyker djupt i vår vandring och relation med Honom predikar vi-
-desto mer på ett äkta sätt. För det tredje: Jag tror att vi ibland-
-skapar en teologisk bubbla. Var därför mycket med icke-troende.
Dela Evangeliets hopp, så tvingas du tänka på människor och Jesus.
-Tim, någon nyttig undervisning?|-För mig var det Clowneys-
-goda föredöme.
Din bok var nyttig, särskilt med fokuset på det fallna tillståndet.
Finner man detta i en text kan man ser hur det hänger ihop med Jesus.
Derek Kidners kommentarer som jag började läsa i college.
Man överraskas över hans små guldkorn av insikt.
De fyra banden av DeGraff köpte jag för många år sedan, men har fortfarande-
-svårt för att tillämpa det i praktiken. Men var och en får se vad som-
-hjälper dem.
Ni visste att jag skulle ställa frågorna. Men här är några tips:
Sidney Greidanus Sola Scriptura och Preacher and the Ancient Text.
Graeme Goldsworthy Preaching the Whole Bible as Christian Scripture.
Edmund Clowney, Tims lärare, The Unfolding Mystery och-
-Preaching and Biblical Theology.
Crawford hade några pastorala tillämpningar av dessa saker:
Jerry Bridges Discipline of Grace. Vidare till puritanerna:
Walter Marshall Gospel Mystery of Sanctification.
Samuel Bolton True Bounds of Christian freedom.
Alla dessa följer denna väg i olika tider. John, förstås, Jonathan Edwards-
-och boken vi önskar att han gjorde, som han fått tillåtelse att skriva-
-men hans hela bibelteologi som han inte hann skriva innan han dog.
Tim Keller: Prodigal God och Korsfäst konung – underbara uttryck.
P&R:s serie Reformed Expository Commentary går tillväga på detta sätt.
Det är alltså en kommentarserie som gör detta.
Dennis Johnson Him We Proclaim.
Mike Williams As Far As The Curse Is Found.
Vi kan fortsätta med ännu mer, men det här är en bra början.
Tack till alla för att ni var med här. Tiden är ute, en välsignelse att-
-höra er.

DelaShare on Facebook18Tweet about this on TwitterShare on Google+0Pin on Pinterest0Share on LinkedIn0Email this to someonePrint this page