Spurgeon-andakt: Vi bör vara Marta och Maria på en och samma gång

Spurgeon-andakt: Vi bör vara Marta och Maria på en och samma gång

Marta däremot var helt upptagen med allt som skulle ställas i ordning.”

— Luk 10:40

 

Felet låg inte i att hon tjänade: en tjänares ställning passar varje kristen. “Jag tjänar” bör vara mottot för alla prinsar i himlens kungafamilj. Inte heller låg felet i att hon höll på med mycket tjänande. Vi kan inte göra för mycket. Låt oss göra allt vi bara kan; låt huvud, hjärta och händer vara upptagna i Mästarens tjänst. Hennes fel låg inte i att hon var upptagen med att förbereda en måltid för Mästaren. Marta var glad att hon hade möjlighet att hysa en så välsignad gäst; och glad också för att hon hade ande nog att lägga ner hela sin själ så hjärtligt i det hon höll på med. Hennes fel var att hon blev “helt upptagen” och glömdebort Honom och endast kom ihåg tjänandet. Hon lät tjänandet dominera gemenskapen, och så lade hon mer vikt vid den ena plikten på bekostnad av den andra.

Vi bör vara Marta och Maria på en och samma gång: vi bör tjäna mycket och ha mycket gemenskap samtidigt. För detta behöver vi mycket nåd. Det är lättare att tjäna än att ha gemenskap. Josua tröttnade aldrig på att slåss mot Amalekiterna; men Mose, som stod på toppen av berget och bad, behövde två som hjälpte till att hålla uppe hans händer. Ju andligare övningen är, desto snarare tröttnar vi i den. De bästa frukterna är svårast att uppföda: de mest himmelska ljuvligheterna är svårast att odla.

Älskade, samtidigt som vi inte försummar yttre ting, som är goda nog i sig själva, bör vi även se till att vi åtnjuter en levande, personlig gemenskap med Jesus. Se till att du inte försummar att sitta vid Frälsarens fötter, även om försummelsen sker under den skenfagra förevändningen att du tjänar Honom. Det viktigaste för vår själs hälsa, det viktigaste för Hans ära, och det viktigaste för att vi själva ska bli till nytta, är att hålla oss i ständig gemenskap med Herren Jesus, och se till att vår religions livsviktiga andlighet bibehålls ovanför och över allting annat i världen.