Vid en romersk-katolsk kanoniseringsgudstjänst i Vatikanstaten söndagen den 4 september 2016, helgonförklarades Moder Teresa av påve Franciskus.* Här kommer nio saker du bör veta om nunnan som fick nobelpriset och blev känd för att ha tjänat de fattiga och döende:

1. Moder Teresa föddes med namnet Anjezë Gonxhe Bojaxhiu 1910 i vad som är en del av nuvarande Makedonien. Vid arton års ålder lämnade hon sitt hem för att ansluta sig till Loretosystrarna, en grupp nunnor i Irland. Det var där hon tog sig namnet syster Maria Teresa efter Thérèse av Lisieux. Ett år senare, 1929, flyttade Moder Teresa till Indien och undervisade i en katolsk flickskola.

2. 1946 tog Moder Teresa emot vad hon senare skulle beskriva som ett ”kall inom ett kall”. Hon sa att Jesus talat till henne och sagt henne att sluta undervisa och börja arbeta i Calcuttas slumkvarter, där hon skulle hjälpa stans fattigaste och sjukaste människor. År 1950 fick hon tillstånd av Vatikanen för att bilda Missionaries of Charity, en grupp religiösa systrar som avlade löften om kyskhet, fattigdom, lydnad, och att ge ”helhjärtad, fri tjänst åt de fattigaste bland de fattiga”.  Vid slutet av 1970-talet hade Missionaries of Charity grenar i Asien, Afrika, Europa och USA.

3. Moder Teresa och hennes religiösa orden fick internationell uppmärksamhet 1967 när den kände journalisten Malcolm Muggeridge intervjuade henne för ett program på BBC. Eftersom intervjun blev mycket populär gav sig Muggeridge till Calcutta ett år senare för att göra dokumentären Something Beautiful for God, om Teresas ”Hus för de döende” (Muggeridge skrev sedan även en bok med samma titel 1971).

4. Under sitt liv tog Moder Teresa emot över 120 prestigefyllda pris och hedersbetygelser. År 1971 tilldelade Paulus VI Moder Teresa det första Påve Johannes XXIII fredspris, och 1979 fick hon Nobels fredspris. Den norska nobelkommittén skriver i sin motivation: ”Med detta tilldelande har den norska nobelkommittén uttryckt sitt erkännande av Moder Teresas arbete i att bringa hjälp till människor i lidande. Detta år har världen vänt sin uppmärksamhet till barns och flyktingars utsatta situation, och dessa är precis de kategorier för vilka Moder Teresa under så många år och så självutplånande arbetat.” Hon tog även emot USA:s högsta civila utmärkelse, Presidential Medal of Freedom (frihetsmedaljen), 1985.

5. Under sitt nobeltal, 1979, kallade Moder Teresa abort för ”den största fredsförstöraren”:

”Vi talar om fred. Detta är saker som bryter freden, men jag känner att den största fredsförstöraren idag är aborten, eftersom den är ett direkt krig, ett direkt dödande – direkt mord begått av modern själv. Och vi läser i Skriften, för Gud säger mycket tydligt: Även om en mor kunde glömma sitt barn – kommer jag inte glömma er – jag har ristat in er i min handflata. Vi är inristade i hans handflata, så nära honom har detta ofödda barn ristats in i Guds handflata. Och det är det som jag finner mest slående, i början av den här meningen, att även om en mor kunde glömma det hon omöjligt kan glömma – men även om hon kunde glömma – kommer inte jag att glömma er. Och idag är det största medlet – den största fredsförstöraren, aborten. Och vi som står här – våra föräldrar ville ha oss. Vi hade inte varit här om våra föräldrar hade gjort så mot oss. Våra barn, vi vill ha dem, vi älskar dem, men hur är det med alla dessa miljoner? Många människor är mycket, mycket bekymrade för barnen i Indien, barnen i Afrika, där ett ansenligt antal dör, kanske av undernäring, svält, o.s.v., men miljoner dör genom deras mors avsikt och vilja. Och detta är den största fredsförstöraren idag. För om en mor kan döda sitt eget barn – vad är det då som hindrar mig från att döda dig, och dig från att döda mig? – Det finns inget som hindrar.”

6.  Moder Teresa blev ofta fördömd av sekularister p.g.a. hennes motstånd mot preventivmedel och abort. Men hon blev också brett kritiserad för att hon tillät sin verksamhet att ge otillräcklig vård åt de fattiga och för möjlig misskötsel av välgörande medel. Även om hon använde sitt inflytande för att dra in tiotals miljoner dollar till sitt välgörenhetsarbete, var barnhemmen och vårdcentralerna som hennes religiösa orden drev ofta undermåliga. Efter att ha besökt Moder Teresas hem för de döende 1994, skrev Robin Fox om sin upplevelse i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet. Fox rapporterade att läkarna endast besökte patienterna ibland (vården gavs mestadels av outbildade volontärer) och att smärtlindringen som de döende fick var otillräcklig, vilket ledde till att de led fastän det hade kunnat undvikas. 2008 rapporterade en annan observatör ”Jag blev chockad över allt slarv jag fick se. Nålar blev bara sköljda i kallvatten och användes igen, och utgångna mediciner gavs åt de inlagda. Det fanns människor där som hade kunnat leva om de fått rätt vård.”

7. Moder Teresa har även blivit kritiserad av kristna för att hon tonat ner betydelsen av evangelisation och omfattat en universalistisk syn på frälsningen. Till exempel säger hon i sin bok Life in the Spirit: Reflections, Meditations and Prayers:

”Vårt mål är att ta Gud och hans kärlek till de fattigaste bland de fattiga, oavsett härkomst eller vilken tro de bekänner sig till. När vi ska ge hjälp urskiljer vi inte trosuppfattningar, utan behovet. Vi försöker aldrig omvända de som vi tar emot till kristendomen, men i vårt arbete bär vi vittnesbörd om Guds närvarande kärlek, och om katoliker, protestanter, buddhister eller agnostiker av detta blir bättre människor – helt enkelt bättre – är vi nöjda. Det har betydelse för individen vilken kyrka han tillhör. Om denna individ tänker och tror att detta är den enda vägen till Gud för henne eller honom, då är det så Gud kommer in i deras liv – hans liv. Om han inte känner till någon annan väg och om han inte har några tvivel så att han inte behöver söka då är detta hans väg till frälsning.”

När en katolsk präst frågade om hon försökte omvända folk ska hon ha svarat: ”Ja, jag omvänder. Jag omvänder dig till att bli en bättre hindu, eller bättre muslim, eller bättre protestant, eller bättre katolik, eller bättre pars, eller bättre sikh, eller bättre buddhist. Och efter att du har funnit Gud, är det upp till dig att göra vad Gud vill att du ska göra.”

8. Efter hennes död avslöjade Moder Teresas brev att hon tillbringat nästan 50 år i en troskris, där hon ibland tvivlat på Guds existens och ofta känt hans frånvaro i hennes liv. Frånvaron började hon känna omkring 1948, strax efter att hon hade börjat tjäna de fattiga i Calcutta, och det skulle vara ända till hennes död 1997. Som David Van Biema skrev i Time magazine:

’I mer än 40 brev, av vilka många aldrig tidigare publicerats, beklagar hon ”torrheten”, ”mörkret”, ”ensamheten” och ”tortyren” som hon genomgår. Hon jämför upplevelsen med helvetet och vid ett tillfälle säger hon att det har fått henne att tvivla på att himlen, eller ens Gud, finns. Hon är smärtsamt medveten om motsägelsen mellan hennes inre tillstånd och hennes offentliga uppträdande. ”Leendet”, skriver hon, är ”en mask” eller ”en mantel som täcker allt”. På samma sätt undrar hon om hon ägnar sig åt verbalt bedrägeri. ”Jag talade som om hela mitt hjärta var förälskat i Gud – en ömsint, personlig kärlek”, noterar hon till en rådgivare. ”Om du hade varit [där], skulle du ha sagt ’Vilket hyckleri’.”’

9. För att erkännas som helgon inom katolska kyrkan behövde Moder Teresa genomgå den långdragna processen med saligförklaring och kanonisering. Processen kan vanligtvis inte påbörjas förrän fem år efter att personen har dött, men Moder Teresa fick dispens från påve Johannes Paulus II. Innan saligförklaring (som erkänner personens förmåga att be till Gud åt individer som ber i hans eller hennes namn) måste en person först ha haft ett verifierat mirakel tillskrivet dem efter deras död. Efter saligförklaringen letar kyrkan efter ett andra mirakel innan man går vidare till kanonisering. Om man finner ett sådant mirakel och personen uppfyller övriga kriterier, kan påven genomföra en särskild mässa där personen helgonförklaras. Det första miraklet som tillskrevs Moder Teresa hade att göra med helandet av en indisk kvinna, Monica Besra, vars buktumör var så svår att läkare gav upp hoppet om att rädda henne. Efter att en mirakulös medalj som hade vidrört Moder Teresas kropp placerades på Besras mage, uppges tumören ha försvunnit. Det andra miraklet hade att göra med en brasiliansk man som uppges ha blivit helad från en bakterieinfektion i hjärnan efter att han och hans familj bett till Moder Teresa för att få hennes hjälp.

*Varför skriver en evangelisk sajt som TGC om en person som höll religiösa åsikter som vi finner oförenliga med evangeliet? Det finns två huvudorsaker till att jag tycker att evangeliska kristna bör veta någonting om Moder Teresa: För det första är hon fortfarande en populär historisk person. Under sin livstid var hon nämnd 18 gånger i den årliga Gallup-undersökningen som en av de 10 kvinnor i världen som amerikanerna beundrade mest, och hon kom på första plats flera gånger på 80- och 90-talet. 1999 rankades hon dessutom som nummer ett i Gallups undersökning om ”Most Widely Admired People” – de mest utbrett beundrade människorna på 1900-talet. För det andra, har Moder Teresas namn för många blivit synonymt med kristen välgörenhet. Av dessa skäl bör vi vara medvetna om en del saker hos denna nunna från Calcutta. Även om vi bör erkänna att Moder Teresa var en lovvärd kämpe mot abort som hade en brinnande omsorg för de fattiga, bör vi också vara medvetna om hennes många svaga sidor och brister så att vi kan korrigera uppfattningen om henne som en oklanderlig kristen ledare.