I år är det 500 år sedan Reformationen i Schweiz startades av Huldrych Zwingli 1519. Detta datum kan anses vara starten på Reformationen lika mycket som 31 oktober 1517, framhåller Timothy George.
Här är nio saker du bör veta om den inflytelserike schweiziske reformatorn.
1. Huldrych Zwingli (även Ulrich Zwingli) ses som den allra viktigaste reformatorn i den schweiziska reformationen på sin tid (den allra viktigaste fram till Calvin anlände). Han startade en revolution inom religiöst tänkande i Schweiz, parallellt med Martin Luthers gärning i Tyskland. Zwingli skrev: ”Innan någon i trakten ens hade hört talas om Luther började jag predika evangeliet om Kristus 1516 … Jag började predika evangeliet innan jag ens hade hört Luthers namn … Luther, vars namn jag inte kände till förrän efter minst två år till hade definitivt inte instruerat mig. Jag följde endast den heliga Skrift.”
2. Zwingli föddes den 1 januari 1484, i östra delen av dagens Schweiz. Hans far var rik nog att ge honom en förstklassig utbildning och han tog en kandidatexamen 1504 och magisterexamen 1506 från Wiens universitet. Efter studierna vigdes han till präst i den Romersk-katolska kyrkan och tjänade i Glarus, i sin barndoms församling. Väl där började han lära sig själv grekiska och memorerade långa stycken av det grekiska Nya testamentet.
3. I en tid när präster ofta var obekanta med Skriften, enligt Christian History magazine, blev Zwingli förälskad i den, efter att ha köpt ett exemplar av Erasmus latinska översättning av Nya testamentet. Zwingli började predika samma budskap som Luther snart skulle komma att förkunna, konstaterar Steven Lawson. Zwingli skrev Sextiosju teser (1523) där han förkastade många medeltida uppfattningar, såsom tvångsfasta, prästcelibat, skärselden, mässan och prästernas medlande. När han ännu var präst gifte han sig med änkan Anna Reinhart– ett år innan Luther gifte sig med den före detta nunnan Katharina von Bora. Allt detta verkar ha skett, enligt Lawson, före Zwingli ens hade hört talas om Luther.
4. En viktig del av Reformationen var hur man återupptäckte bibelförkunnelsen. Zwinglis unika bidrag var den revolutionerande metoden att predika igenom bibelböcker. 1519 började han predika igenom Matteusevangeliet, metoden kallades lectio continua. Zwingli fortsatte sedan att predika utläggande igenom Apostlagärningarna, Timoteus, Galaterbrevet, 1 och 2 Petrus, Hebreerbrevet, Johannesevangeliet och de andra paulinska breven innan han gick över till Gamla testamentet och började med Psaltaren, sedan Moseböckerna och de historiska böckerna.
5. Zwingli föddes bara några månader efter Martin Luther. Båda skulle komma att utgöra betydande, om än olika, grundare till den rörelse som blev den protestantiska Reformationen. Den Schweiziske pastorn hyllade en gång Luther som ”Den Herkules . . . som dräpte det romerska vildsvinet” och sa ”Här var du i sanning den ende trofaste David, smord till detta av Herren och utrustad av densamme”. Luther, däremot, hyste aldrig någon hög aktning för Zwingli. Luther ansåg att Zwingli var ”av Djävulen” och ingenting annat än en ”maskäten nöt”. Regionssamtalet i Marburg (1529) arrangerades för att få de två männen att försonas. Även om de två reformatorerna var eniga på 14 av de 15 trosartiklarna, kunde de inte nå en överenskommelse om nattvarden. Zwingli blev även så förnärmad över att Luther behandlade honom ”som en åsna”, så de försonades aldrig personligen.
6. Som Sean Michael Lucas noterar: ”Det är värt att lägga märke till att den enskilt viktigaste splittringen mellan de lutherska och reformerta strömningarna än idag gäller nattvarden.” Den delningen har sina rötter i oenigheten mellan Zwingli och Luther i fråga om hur man ska tolka Kristi ord ”detta är min kropp” (Luk 22:19). Luther insisterade på en bokstavlig tolkning och menade att nattvarden har en verklig närvaro av Jesu kropp. I motsats till detta, förklarar Lucas, ”trodde [Zwingli] att församlingen var Jesu kropp. När församlingen deltog i det gemensamma brödet och bägaren, formades den till Jesu egen kropp. Någonting mystiskt ägde verkligen rum … men det skedde med folket, inte brödet. ’Är’ i ”detta är min kropp’ var därför mer symboliskt och pekade på vad som sker när församlingen tar måltiden.” Trevin Wax tillägger: ”De politiska och religiösa följderna av att Martin Luther och Huldrych Zwingli inte lyckades nå en överenskommelse i fråga om nattvarden satte kursen för en politisk och religiös splittring som fortsatt i nästan 500 år.”
7. Zwingli trodde på att Bibeln ska tillämpas på livets alla områden och att evangeliet handlar om mer än bara individens frälsning. Han tänkte att Kristi inflytande skulle förvandla hela kulturen och ville främja Reformationen genom civila myndigheter. Som Ligon Duncan har sagt: ”Zwingli . . . kan av vissa kallas tranformationalist, en Kuyperian. Han trodde på att Guds välde sträckte sig ut över hela livet. Inte bara över det personliga livet, inte bara över församlingslivet, utan över allt. Och han var alltid själv inblandad i politiska, ekonomiska och militära diskussioner och allianser för att gynna evangeliet.”
8. 1531 försökte Zürich tvinga de katolska kantonerna (enskilda Schweiziska stater) att ta emot reformert förkunnelse. De katolska styrkorna gjorde uppror, vilket ledde till slaget vid Kappel, där Zwingli blev dödad. Heinrich Bullinger, Zwinglis svärson och efterträdare som pastor i predikstolen skrev att Zwingli blev funnen skadad på slagfältet. När Zwingli vägrade ta emot den sista smörjelsen från en präst drog en fiendekapten ”sitt svärd och gav Zwingli en stöt från vilken han genast dog”. Hans fiender högg av honom huvudet, hackade sönder kroppen, brände delarna och blandade dem med grisinälvor för att hindra hans kvarlevor från att användas som relik. (Luther, skrev i Bordssamtal och spekulerade i att Zwingli var på väg till helvetet: ”Mitt hjärtas önskan är att Zwinglius kunde vara frälst, men jag är rädd att så inte är fallet; för Kristus har sagt att de som förnekar honom ska bli fördömda.”
9. Zwinglis teologi – ibland känd som zwinglianism – var mest ett schweiziskt fenomen. Trots att han var med och skapade den protestantiska Reformationen har Zwinglis inflytande hamnat i skuggan av Luther (som överlevde honom) och av andra generationens Schweiziska reformatorer såsom Calvin och Bullinger. Ändå märks hans inflytande av i många samfund än idag – särskilt vad gäller synen på nattvarden och predikan från Bibeln istället för ett lektionarium. John B. Payne säger att Zwingli ”var fader till den reformerta traditionen som spreds ut åt många håll – över Schweiz och södra Tyskland, till Frankrike bland hugenotterna, Nederländerna, England och Skottland bland kongregationalisterna och presbyterianerna, över till den Nya världen bland New Englands kongregationalister och de presbyterianska, nederländska och tyska reformerta församlingarna i de Mellersta kolonierna.”
Joe Carter är en redaktör för The Gospel Coalition, författare till The Life and Faith Field Guide for Parents, redaktör för NIV Lifehacks Bible, och medförfattare till How to Argue Like Jesus: Learning Persuasion from History’s Greatest Communicator. Han tjänar även som pastor i McLean Bible Church Arlington campus i Arlington, Virginia. Du kan följa honom på Twitter.
