När Predrag plötsligt förlorade synen kunde allt ha blivit mörker igen. Men istället fördjupades kärleken mellan honom och Kristina. Idag lever de med en tacksamhet och en frid och förnöjsamhet som vittnar om att Gud kan skriva rakt på krokiga rader.
Kristina instämmer i den kristne psykologens Erik Ewalds kloka ord: ”Om vi har lovat inför Gud och människor att hålla oss till varandra kan vi inte bryta upp så lätt. Kärleken behöver den tryggheten för att kunna rota sig. Så har Gud gett oss äktenskapet som skydd för kärleken.”
Kristina säger: ”Äktenskapet och familjelivet är utan tvivel en av livets största utmaningar och ett starkt slag mot själviskheten. Vår relation har inte blivit en dans på rosor. Vi har ibland tagit återfall » i gamla beteendemönster, och den sylvassa verbaliteten och envisheten vill ställa till det. Tack vare vår överlåtelses skyddande staket har, med Guds och människors hjälp, våra relationsrötter inte ryckts upp utan sökt sig allt djupare. Som en av våra många terapeuter sa till oss: ’Äktenskapet är en komplikation som vi människor behöver för att utvecklas och mogna.’” För att klara av denna komplikation utan att gå under behöver vi det trygga staket som äktenskapet innebär.
Kristina säger: ”Allt blir kanske inte som vi hade förväntat oss från början men allt är inte kört därför att vi har misslyckats. Det är inte kört ens om vi har alla tänkbara odds emot oss. Gud är den suveräne krukmakaren. Han kan göra något vackert av det som gått sönder helt och hållet. Vi var från början allt annat än ’a match made in heaven’ men den Gud som förmår ’skriva rakt på krokiga rader’ har förvandlat våra liv till en stor gåva till varandra, familjen och många andra. Vad som krävs är att vi stiger ner från våra höga hästar och kommer med vår katastrof till honom och att vi sedan inte ger upp när det blir svårt utan ger Gud den tid som behövs för att förvandla våra liv. Vi behöver ha fokus på vår egen förändring mer än på den andres. ’Gud står emot den högmodige men ger den ödmjuke nåd.’ Vägen upp går ner först …”
“Gud är den suveräne krukmakaren. Han kan göra något vackert av det som gått sönder helt och hållet.”
J.I. Packer skriver i sin andliga klassiker Lär känna Gud: ’Om jag upptäckte att jag hade kört ner i ett kärr skulle jag veta att jag har hamnat vid sidan av vägen. Men den vetskapen skulle inte vara till tröst om jag sedan måste stå där hjälplös och se på medan bilen sjunker och försvinner. Skadan skulle vara skedd, och det skulle inte gå att göra något åt den. Är det samma sak när en kristen vaknar upp över att han har missbedömt Guds ledning och valt fel väg? Är skadan oåterkallelig? Måste han nu vara ur kurs för resten av livet? Gud vare tack – så är det inte. Vår Gud är en Gud som inte bara upprättar utan också tar våra misstag och dumheter in i sin plan och gör något gott av dem. Det hör till det förunderliga med Guds nåd. ’Jag ska gottgöra er för de åren som åts upp av gräshopporna och gräsbitarna … Ni ska äta och bli mätta, och ni ska lova HERREN er Guds namn, han som har handlat så underbart med er’ … Guds ledning, liksom allt hans välsignade handlande med oss under nådens förbund, är en suverän handling. Gud vill inte bara leda oss i den meningen att han visar oss sin väg, så att vi kan gå den. Han vill också leda oss i den djupare betydelsen att vad som än händer och vilka misstag vi än gör så kommer vi säkert och tryggt hem. Vi kommer utan tvekan att falla och gå vilse, men hans eviga armar kommer att omsluta oss. Vi kommer att bli hejdade, räddade och upprättade. Det är Guds löfte; så god är han” (Joel 2:25 f).
Kristina fortsätter: ”Att ha förbarmande med varandras svagheter och se varandra med goda, kärleksfulla ögon är ett dagligt val som för med sig så mycken god frukt. Istället för att se varandra som hot kan vi glädja oss över alla de områden där vi kompletterar och berikar varandras liv.”
Så hur ser det då ut idag? För exakt två år sedan (d 1 november 2021) förlorade Predrag från ena dagen till den andra helt sin syn på båda ögonen på grund av en hjärntumör. Det blev två långa, svåra operationer som dock inte lyckades rädda synen utan även förde med sig en total hypofyssvikt. Genom Guds nåd är dock Predrags härliga personlighet intakt. Många häpnar, inte minst Kristina som minns hur otålig och lättirriterad hennes man var under en så stor del av deras äktenskap. Det är ett Guds under hur han, istället för att få panik och bli deprimerad eller gnällig över sin stora förlust, kan uppleva en sådan frid och så mycken tacksamhet och förnöjsamhet, han som fram till den dag då synen försvann var så oerhört aktiv med att hjälpa hela sin stora familj (och många, många andra) med att laga bilar, cyklar, mopeder, motorcyklar, hushållsapparater, husrenoveringar samt vara barnvakt, cykla, simma och spela pingpong, kubb och frisbeegolf med barnbarnen! Svaret är hans djupa förankring uppåt i Gud själv och i Guds Ord. Predrag håller fortfarande bibelstudier i husgruppen, tolkar varje söndag mellan arabiska och svenska, predikar, och själavårdar. Han är mycket i bön och lyssnar dagligen på Guds Ord och predikningar på nätet. Trots att han var mycket svag efter operationerna och den långa sjukhusvistelsen och ansågs som vårdtung, började han omedelbart ta tillbaka sitt liv när han kom hem – även om det finns vissa bitar som han aldrig mer kommer att kunna göra. Han sköter helt och hållet sin egen hygien, trimmar sitt hår, hackar alla grönsaker och frukter med stor precision, han dammsuger, går upp och ner för trappor, simmar varje vecka med hjälp av andra, går på gym tillsammans med Kristina, ger praktiska råd inom mekanik och teknik till sina barn och sin fru och håller nu på att träna mobilanvändning och att ta sig fram på egen hand med sin blindkäpp. Kärleken mellan Predrag och Kristina är större än någonsin och de är tacksamma till Gud att de var återförenade innan detta hände. Deras kärlek spiller ut över omgivningen på ett helt nytt sätt. Kristina säger: ”Predrag är min hjälte och dagliga förebild. What a man he is !” Predrag å sin sida förundras över Kristinas kärlek och hur hon offrar så mycket av sin egentid för att finnas vid hans sida utan att se det som ett offer. Tillsammans säger de : ”Vi vill inte slösa bort allt det lidande vi med Guds hjälp tagit oss igenom. Det är en stor glädje för oss när det blir till hjälp och uppmuntran för andra som kämpar.”
“Vi vill inte slösa bort allt det lidande vi med Guds hjälp tagit oss igenom. Det är en stor glädje för oss när det blir till hjälp och uppmuntran för andra som kämpar.”
Kristina fortsätter : ”Grundinställningen är att ge 100% och förvänta sig noll. Det är en inställning svår att leva upp till men något att sträva efter med Guds hjälp, inte minst i vårt självcentrerade samhälle där vi ständigt matas med budskap om att förverkliga oss själva och ‘följa vårt hjärta’, även om det sker på partnerns eller hela familjens bekostnad. Som alla Guds tankar så är även hans tanke med äktenskapet god och till vårt och hela samhällets skydd. Ett samhälle där vi inte värnar om äktenskapets och familjens skyddande ramar blir ett samhälle i sönderfall. Låt oss innerligt be om Guds hjälp att simma mot strömmen i den strida flod som hotar att översvämma och dränka oss alla!”
Läs del 1: När kärleken prövas från första stund.
Artikeln kommer från boken Och se, det var mycket gott, publicerad med tillstånd av Timoteus Förlag.
