Aldrig har någon talat som Han – felfrihet, evangelisation och Kristi oförstörbara bibel (Kevin DeYoung, Together for the Gospel 2014, svensk text)

I denna predikan, främst utifrån Johannesevangeliet, argumenterar Kevin DeYoung för att Skriftens felfrihet, auktoritet och tillräcklighet utgör grunden både för att Evangeliet är sant och för att vi kan ha tillförsikt när vi evangeliserar. Kristna tror inte på detta på grund av något mänskligt påhitt om “felfrihet”, utan för att Jesus själv trodde och lärde på detta sätt. Som DeYoung säger: “Det är omöjligt att hålla Bibeln högre än Jesus gjorde.”

 

 

Som tema dessa 60 minuter har jag valt: “Felfrihet, evangelisation och”-
-“Kristi oförstörbara bibel”. Om vi ska dela Evangeliet med tillförsikt-
-och predika med myndighet, måste vi se till att meddelandet vi förkunnar-
-och Boken vi lägger ut är helt sann.
Allt vi kan ge världen är sanning och nåd.
Man kan inte ha det ena utan det andra.
Om du tror att du kan förstora nåden genom att förminska sanningen-
-gör du människorna blinda för bådadera.
När du lär dina barn om världens skapelse, Noa och syndafloden-
-Mose och Röda havet, Jesus går på vattnet och kastar ut demoner-
-och återuppstår. När du delar tron för din skeptiske granne.
När du öppnar Bibeln för att undervisa hemgruppen och när du står-
-i predikstolen för att predika Guds Ord, vers för vers, år för år-
-är det en fråga som står över alla andra: Säger du sanningen?
När du går upp på söndagen, säger du sanningen?
Min fru och jag har 6 barn: 0, 2, 4, 6, 8, 10 år. Vi får se vid T4G 2016…
Vi är i denna brytningstid då de inte längre verkar göra vanliga fordon.
De tycks tillverka hemskolefordon till folk. Där är vi nu.
Våra två äldsta söner är 8 och 10, och de hade varit ute i snön.
Vi har fortfarande snö på vår baksida.
En del av er arbetar på varmare platser och har en mindre bit av himlen.
Har Jonathan Edwards rätt ökar den ständigt men det börjar i mindre skala.
Syskonen från Kanada vet vad jag menar…
Våra pojkar hade varit ute i snön och kom nu in.
Jag hade varit på jobbet och min fru sa att jag måste tala med dem.
“De har lekt med sina vänner, kom in från snön och vår 8-åring är helt”-
-“röd och blå i ansiktet. Han gråter för att storebror kastade en snöboll.”
Ian, vår äldste son påstod att han inte hade gjort det utan att Jacob-
-gnidit in snö i sitt eget ansikte, så fick han märkena.
Så jobbigt, varför säger de inte sanningen?
Då sa jag: “Ian, är detta sant? Kastade du inte någon snöboll?”
“Jo, men jag träffade ett träd, den kanske studsade. Jag säger sanningen.”
Sedan åt vi middag och hade familjeandakt. Vi brukar inte göra såhär-
-men jag tog ett avbrott och sa: “Låt oss ta Lagen idag.”
Jag tog Evangeliet också men jag började med att läsa från 1 Joh 1.
Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva-
-och sanningen finns inte i oss.
Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig och förlåter.
Så vi talade om syndens bedräglighet och hur vi måste tala sanning.
Och Evangeliet är att om vi bekänner synden förlåter Gud oss.
Så vi gick runt bordet, jag började bekänna några synder-
-sedan min dotter som bekände lite, och så min äldste son.
“Har du syndat?” Och han sa: “Jag betedde mig illa när mamma blev arg.”
“ Inget mer?”|” Nej.”
Så vi gick till åttaåringen: “Vill du säga något?”
“Jag tog snön och gned in i mitt ansikte! Förlåt!”
Vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta. Jag kramade om honom.
“Tack för att du talade sanning.”
Vi har ingenting om vi inte har sanningen. Om ditt folk inte vet-
-att du talar sanning, har vi ingenting av evigt värde att ge.
Så säger du. “Jaha, ni kristna tror ni har monopol på sanningen!”
Nej, sanningen ligger ute för alla som vill ha den. Vi har inget monopol.
Vad har vi om vi inte har sanning? Hur kan vi ha sanning-
-om vi inte litar på Skriften? Man kan inte lita på politiker!
Vissa litar inte på jurister eller lobbyister.
Ni kanske själva har svårt att visa er pålitliga.
Men man kan alltid lita på den här boken, varje vers, allt och alltid.
Inga undantag, amen och amen. Du kan lita på den.
Mitt mål här är att visa vad Jesus trodde angående Skrifterna, så att-
-vi får veta hur vi ska tro om Skrifterna och hur vi därför ska tro.
Sedan vet vi om vi ska predika Ordet med bara en lagom hyfsad respekt:
“Detta är en viktig bok om människor som strävade efter Gud…”
Eller predika den som någonting som har gudomlig myndighet?
Vi ska se på några evangeliepassager. Slå upp Joh 10.
Vi ska se särskilt på vers 35, men vi börjar i vers 31 för sammanhang.
Joh 10:31.
Judarna tog upp stenar för att stena honom.
Jesus sade till dem: “Jag har visat er många goda gärningar från Fadern.”
“För vilken av dem tänker ni stena mig?”
Judarna svarade: “Det är inte för någon god gärning vi tänker stena dig”-
-“utan för att du hädar och gör dig själv till Gud fast du är en människa.”
Jesus svarade dem: “Står det inte skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är”-
-“gudar? Om han nu kallar dem som fick Guds ord för gudar”-
-“och Skriften kan inte upphävas – hur kan ni då säga till mig”-
-“som Fadern har helgat och sänt till världen att jag hädar”-
-“därför att jag sagt: Jag är Guds Son? Om jag inte gör min Fars gärningar”-
-“så tro mig inte. Men om jag gör dem, tro då på gärningarna om ni inte kan”-
-“tro på mig. Då ska ni inse att Fadern är i mig och jag i Fadern.”
I sammanhanget vill de stena Honom. Han har sagt Sig vara ett med Fadern-
-och de förstår att Han trodde Sig vara Gud.
Så citerar Han från deras lag. Egentligen Psaltaren. Lagen syftar ibland-
-på alla de hebreiska Skrifterna. Han citerar en lite oklar vers.
Vänd till Ps 82, det är värt att se vad Jesus gör här.
En psalm av Asaf. Gud står bland gudarna och håller dom:
Hur länge ska ni döma orätt och ta de gudlösas parti?
Skipa rätt för den svage och faderlöse, ge den förtryckte och fattige-
-rättvisa! Befria den svage och fattige från de gudlösas hand!
De vet och förstår inget, de vandrar i mörker. Jordens grundvalar vacklar.
Jag har sagt att ni är gudar, att ni alla är den Högstes söner.
Men ni kommer att dö som människor dör och falla som alla furstar faller.
Grip in, Gud! Håll dom över jorden, för alla folk är din egendom.
Detta är en märklig psalm. Jesus citerar “Ni är gudar” – Elohim.
Den verkar riktas till kungar, domare, magistrat. Onda sådana.
Jesus försöker inte bevisa att Han är Gud från detta-
-snarare vill Han slå hål på deras påståenden.
“Ni har hakat upp er på ordet ‘Gud’. Lagen kallar ju vissa för gudar.”
Han visar en väldigt hög syn på Gamla testamentet. Vi kan undra-
-hur Han använder psalmen, men Hans syfte är att underminera påståendet-
-de gör om just detta ord.
Vi ska veta detta som Han säger i förbifarten: “Skriften kan inte upphävas.”
De diskuterar här Jesu gudom och denna titel.
De diskuterar inte huruvida Skriften kan upphävas.
I Skriften har Han och de judiska motståndarna en gemensam grund.
Skriften kan inte upphävas. Guds gudomlige Son tvekar inte att hävda-
-poängen från en obskyr psalm. Han använder inget av de välkända ställena.
Han behöver inte ens bevisa att psalmen och ordet är auktoritativt.
Dess auktoritet ifrågasätts inte eftersom det är Skriften.
En kommentator säger: “Det räckte att bevisa en menings ofelbarhet”-
-“genom att visa att den var en del av Skriften.”
Så Jesus säger att Skriften inte kan upphävas. Det grekiska ordet “lyo”.
Det är samma ord i Matt 5:19 “den som upphäver” – annullerar, löser upp-
-åsidosätter. Jesus säger att Skriften inte kan upphävas.
Den kan inte åsidosättas, annulleras, lösas upp.
För Jesus kunde inget av Ordet, inget löfte eller hot upphävas.
Skrifterna kunde inte upphävas för att de är Guds Ord.
Vem vågar påstå att ett ord från Gud kan vara felaktigt eller brutet?
Det hade inte varit ett tecken på upplysthet, utan hädelse för Jesus.
Alla erkände att Skriften inte kunde upphävas för det är Guds Ord.
Jesus trodde även att det var ett begripligt Ord.
Dussintals gånger åberopar Jesus en text från Gamla testamentet-
-och menar att detta borde göra slut på debatten.
Han trodde inte bara att Gamla testamentet var auktoritativt-
-utan även att det hade en tydlig innebörd.
Jesus hänvisar ofta till Skrifterna i Sin undervisning.
Han klandrar även judarna för att inte anpassa sig till Guds Ord.
Sex gånger säger Han “Har ni inte läst?” Så om de kunde Skriften-
-hade de inte begått dessa misstag.
Apostlarna gjorde samma sak, citerade och hänvisade till Skrifterna.
Alla förutsatte att vad texten sa var sant och begripligt.
Läsarresponsteorin hade varit främmande för Jesus.
Han visste att detta Ord, även om det ibland behövdes Andens upplysning-
-var begripligt t.o.m. för motståndarna.
Varför hade Han annars hänvisat till det? Det var Guds Ord!
Ni har säkert hört om “De sex blinda männen och elefanten”.
En blind man känner på sidan av elefanten och säger att det är en vägg.
En annan drar i snabeln och säger att det är ett rep, en annan i örat och-
-säger att det är en solfjäder.
Man vill göra poängen att det är så här det är med religion och Gud.
Vi är blinda människor som famlar runt och försöker känna på elefanten.
Vi tror att vi vet, men vi ser bara en del och såhär är det med religioner.
Vi får bara en liten del av elefanten, men vet inte vad det är.
Jag hoppas ni ser problemen med detta. Det första är det med allvetande.
Den som berättar vet ju att det är en elefant.
Berättelsen rasar ihop om elefanten talar!
Om elefanten säger: “Jag är en elefant.”
“ Detta var mystiskt.”|” Nej, jag är en elefant!”
“Vi får ha ett sammanträde om detta, det känns så grumligt…”
“Jag är en elefant!” Är då din skepticism ett tecken på ödmjukhet-
-eller på att du hör dåligt? Elefanten talar…
Jag hoppas ni ser vilken återvändsgränd det är när man säger att vi inte-
-ska tala om homosexualitet eller kontroversiella frågor-
-för att det inte råder någon enighet i kyrkan.
Vi vill ju få betänketid för att goda, smarta människor finns på båda sidor.
Jag har varit del av ett samfund som diskuterat homosexualitet i 40 år.
Det är döden genom dialog. Det slutar med att villoläran får som den vill.
Om man vill vänta tills konsensus råder, så visst, låt oss vänta på det-
-men låt oss inte ta västkyrkans liberala syn på det-
-utan den världsvida kyrkan de 2000 åren så råder det stor konsensus här.
Att låta den lilla minoriteten i väst, som inte har mycket kvar av sin tro-
-förbjuda oss från att våga säga vad Gud sagt, är dårskap.
Vi är bara en liten prick på hela kyrkohistorien!
Man låter inte de avlidna vara med i demokratin.
Vi här i väst är bara som en liten prick på Kristi kropp. Knappt det.
Gå till Matteus 5. I Joh 10 säger Jesus “Skriften kan inte upphävas”.
I Matt 5 säger Han ungefär samma sak. Bergspredikan, verserna 17-19.
Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna.
Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla.
Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen-
-förgå, inte förrän allt har skett.
Därför ska den som upphäver de minsta av dessa bud-
-kallas minst i himmelriket.
Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket.
Jesus sätter ihop lagen och profeterna, de kan inte skiljas åt.
Han tänker inte bara på själva predikotillfället, att det blir levande då-
-utan det skrivna Ordet. Han nämner ju den minsta bokstaven, “iota”.
Jesus vägrade att upphäva, förneka, ifrågasätta den minsta prick i Skriften.
I bergspredikan, särskilt kapitel 5, trycker Han på hur långt Skriften går.
Han omkullkastar ju de traditioner som de skriftlärda och fariséerna hade.
Han rättar deras felaktiga tolkningar som att “öga för öga, tand för tand”-
-gav laglig rätt åt personlig hämnd.
Han visar alltid att Guds Ord inte får kringgås genom traditioner-
-eller undvikande resonemang.
Varje liten prick måste tillämpas till våra liv.
Donald MacLeod säger: “Lojalitet till minsta lilla prick är inte lagiskt.”
“Det innebär att undvika både ilska och mord, begär och otukt”-
-“att svära och vittna falskt, vända andra kinden, gå den extra milen”-
-“inte stöta i basun när vi ger till välgörenhet.”
Kom ihåg i Matt 23:23 när Jesus yttrar verop över de skriftlärda.
Ve er, ni ger tionde i mynta och kummin… vad det nu är…
Ni ger tionde i mynta och kummin, men försummar det viktigaste:
Rättvisa, barmhärtighet och trohet.
Säger Han: “Så länge ni har det strunta i resten. Var inte lagiska”?
Nej, Han sa “gör detta och försumma inte det andra.”
Jesus verkar väl strikt här… handlar inte helheten om hjärta och kärlek?
Ska jag, åtminstone vid denna tid i historien, ge tionde i mynta?
Jesus säger: Det skulle ni göra utan att försumma det andra.
Jesus är ett gott exempel på en som noggrant studerat Skriften.
Han förväntade Sig att man lydde både Lagens Ande och bokstav.
Visst var det en tid där gamla tidsåldern eller förbundet uppfylldes-
-i Kristus. Han upphävde aldrig någonting i Guds Ord.
Han uppfyllde. “Skuggorna” gick iväg för den verkliga gestalten.
Det blev aldrig annullerat, upplöst eller brutet.
Jesus kritiserar motståndarna för att de inte kan Bibeln.
Han säger “Har ni inte läst? Ni tar fel för att ni inte känner Skrifterna.”
Jesus känner till allt i Skriften och hänvisar till allt som auktoritativt.
Skriften kan aldrig upphävas.
Gå till Matt 12:38-42.
Detta är den tredje av de fyra passager jag vill att vi tittar på.
Några skriftlärda och fariséer sa: “Mästare, vi vill se dig göra tecken.”
Han svarade: “Ett ont och trolöst släkte söker ett tecken, men de får inte”-
-“något annat tecken än Jona-tecknet.”
“För liksom Jona var tre dagar och tre nätter i fisken”-
-“så ska Människosonen vara tre dagar och tre nätter i jorden.”
“Nineves män ska vid domen uppstå med det här släktet och bli deras dom.”
“De omvände sig vid Jonas predikan, och här är något som är större än Jona.”
“Söderns drottning ska vid domen uppstå med det här släktet till deras dom.”
“Hon kom från jordens ände för att lyssna till Salomos vishet, och här är”-
-“något som är större än Salomo.”
Jesus såg Bibelns historieskildring som fakta.
Han hänvisar till Abel, Noa, Sodom och Gomorra, Isak och Jakob-
-mannat i öknen, ormen i öknen, Mose, David, Salomo, drottningen av Saba-
-Elia, Elisa, änkan i Sarefat, Naaman, Jona, Sakarja och ifrågasätter inget.
Detta var någon man gärna vinglade på. Hur vet man att Jona verkligen hände?
Det kanske bara var en saga som Jesus hänvisade till.
Precis som Aslan förstörde stenbordet eller västerns män försvarade Gondor.
Kanske talade Han bara om en storslagen berättelse?
Det håller inte. Han nämner ju drottningen av Saba, en historisk person.
Sedan säger Han att Nineves män ska uppträda vid domen.
Dessa städer omvände sig vid en mindre förkunnelse, men nu-
-är Människosonen mitt ibland er och ni omvänder er inte.
Skulle Han mena något annat än riktiga människor från Nineve?
Tänk om jag sa “Omvänd er, annars uppstår Gondors män och blir er dom.”
Oj, nu kommer nörden igång…!
En kommentator säger: “Försöker Jesus säga att påhittade personer”-
-“som efter en påhittad predikants predikan fick en påhittad omvändelse”-
-“ska träda upp och bli till dom för Jesu verkliga åhörare?”
Det är en bra fråga. Om Jesus har rätt i att Gamla testamentet är verkligt-
-då måste mängder av modern bibelkritik ha fel.
De senaste 150-200 åren har moderna forskare hävdat att Gamla testamentet-
-är annorlunda från vad det verkar. 5 böcker var inte skrivna av Mose-
-utan en fiffig kombination av olika källor, ibland 1000 år efter Mose.
Jesaja skrevs av 2-3 Jesajor vars förutsägelser egentligen skrevs efteråt.
Om liberala forskare har rätt så har kyrkan läst historien fel i nästa-
-2000 år. Då är det inte om Israels historia att försöka lyda Guds Lag.
Istället menar de att det hade skett en utveckling från animism-
-till polyteism, till henoteism  att tillbe en av flera gudar.
Till sist till monoteism och triumf för prästerlig lagiskhet.
Andra Moseboken sägs egentligen ha skrivits efter Hesekiel.
Första Samuelsboken om tiden efter Lagen sägs ha skrivits före Lagen.
Moseböckerna var inte grunden för Israel utan kom långt efter glansdagarna.
Detta är vad många moderna forskare anser för självklart.
Detta har ingen som helst likhet med den syn som återfinns hos Jesus-
-och hur Han hanterar de hebreiska Skrifterna.
Jesus trodde att Israel undervisats av Jahve, att Mose gav ett förbund.
Att Moseböckerna kom först, att profeterna tillrättavisade Israels fel.
Om historierevisionismen har rätt så tror Jesus fundamentalt fel!
Så säger folk: “Om du vill hålla fast vid din 1800-tals felfrihetslära”-
-“gör det om du vill.” Men man släpper inte bara 1800-talet utan även Jesus.
Han såg ju inte att 3 Mos frångick etisk monoteism.
En författare sa att Jesus inte kände till motsägelserna som visar-
-att Mose inte skrev 5 Mos. Han trodde på en nationalmyt som inte var mer-
-trolig än den om Romulus och Remus.
Är det inte troligt att Jesus kanske kände judarnas historia bättre-
-än vad tyskar på 1800-talet gjorde?
Är det inte säkrare att ta Jesu sida och Hans höga syn på inspirationen-
-och förståelse av historien och kronologin?
Jesus trodde att Skriften inte kunde upphävas och att varenda prick-
-var från Gud och att kronologin var kronologiskt, historien historisk-
-och att författarna var de judarna trodde.
När jag kom till min första församling och började en serie i Efesierbrevet.
Jag kände till de olika åsikterna som fanns, så därför-
-lade jag 15 minuter på Paulus’ författarskap.
Församlingsmedlemmarna såg i biblarna: “Paulus till församlingen i Efesus.”
“Jag tror på det. Detta hade kunnat vara 15 minuter kortare!”
Grekerna och romarna hade många myter. De brydde sig egentligen inte om-
-om Herkules verkligen var Zeus’ oäkta barn. Det var en saga.
Helt annorlunda från kristen och judisk tro där historia har betydelse.
För några år sedan skrev jag en julartikel om jungfrufödseln.
En annan pastor från samma samfund vankade av och an.
Kanske Jesaja och Matteus bara menade “ung kvinna”. Men till slut sa han:
“Är jungfrufödseln väsentlig för den kristna tron? Det bestämmer inte jag.”
“Detta har man trott genom århundraden och jag får brottas med förståelsen.”
“‘För Gud är allting möjligt’ är viktigare för min tro än uttalandet”-
-“‘Hur kan det ske, jag är fortfarande jungfru?’ Du måste inte tro som jag”-
-“och jag måste inte tro som du.” Jag svarade: “Du måste tro som jag”-
-“för detta är egentligen inte min förståelse, utan det som är skrivet”-
-“av evangeliernas författare, som var inspirerade av den helige Ande”-
-“och vad kristna alltid trott genom tiderna.”
Om du är 15 år eller förstaårselev och brottas med detta, så visst.
Men den som predikar Guds Ord ska få en strängare dom enligt Jak 3:1.
Om du bara kan ta jungfrufödseln på “allvar” och “brottas med den”-
-är du inte i någon position att predika!
Ända från början har den kristna tron knutit sig till historien.
Den gör historiska påståenden och står och faller med historien.
Om Jesus inte uppstått från de döda är det inte en mäktig symbol-
-det är en mäktig bluff och ni är mest ömkansvärda av alla. Gör något annat.
Nya testamentet säger att en man föddes i Betlehem och tusentals såg Honom.
Han gjorde under, dog och uppstod och visade sig för 5000 vittnen.
Alla visste var graven låg, den var tom och kunde undersökas.
Tre lärjungar såg Honom förvandlas på förklaringsberget.
Anden inspirerade dem att skriva. Vi följer inte sagor med fina sensmoraler.
Det hjälper inte att hoppas på andliga möjligheter.
Hur är ingenting omöjligt för Gud om Han inte kan få en jungfru att föda?
De här sakerna hände, Gud förutsade och uppfyllde dem.
Han inspirerade de som skrev ner det. De bortsåg inte från historien.
Ett sista bibelställe, Matt 19:3…
Några fariseer kom för att pröva honom: “Får man skilja sig”-
-“av vilken orsak som helst?” Han svarade: “Har ni inte läst att Skaparen”-
-“från början gjorde dem till man och kvinna och sade: Därför ska en man”-
-“lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru och de ska bli ett?”
“Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får”-
-“människan inte skilja åt.”
Håll ett finger där och så vänder vi till 1 Mos 2, som Jesus citerar.
1 Mos 2:24: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin-
-hustru och de ska bli ett kött?”
Vem är det som talar här? Inte Adam, inte Eva, ingen ängel.
Detta är berättelsen, bara en bibelvers. Det står inte vem som talar.
Men i Matt 19 ser vi vad Jesus säger: Har ni inte läst att Skaparen-
-från början gjorde dem till man och kvinna och sade… samma subjekt.
Skaparen sa: En man ska lämna far och mor och hålla sig till hustrun.
Jesus sa detta för att ett citat från Skriften är ett citat av Skaparen.
Skaparen som skapade var Den som sa detta, eftersom det står i Skriften.
Jesus citerar människor som Mose och Daniel, men de står i bakgrunden.
Huvudförfattaren är Gud själv. Mark 12:36: David genom den helige Ande.
Hebr 3: Den helige Ande säger; Rom 9:17: Skriften säger till Farao.
Gal 3:8 Skriften gav detta glädjebud till Abraham.
Jesus och apostlarna använder “Gud” och “Skriften” omväxlande. De har-
-samma myndighet eftersom Gud författat Skriften, Skriften är Guds Ord.
Istället för att tro att det är sofistikerat-
-att förminska Skriftens auktoritet, måste vi se Jesus, Guds Son.
När Han frestades av Djävulen använde Han inte superkrafter utan sa:
Det står Skrivet…
Att citera 5 Mos för Djävulen var gott nog för Jesus, och så även för oss.
Det står skrivet…
För Jesus är Skriften mäktig, avgörande, auktoritativ som Guds röst.
Den är lika sann som Gud är sann.
Man säger: “Ni evangeliska, konservativa pratar bara om Ordet, Skriften”-
-“men hur är det då med Ordet som blev kött?”
Fördöm alla falska dikotomier till Helvetet!
Dessa två uppenbarelsesätt visar oss en och samma Gud, löften, hot, bud.
Själva varan av bläck och papper är förstås inte Gud.
Men vi ska inte söka det gudomliga Ordet utanför Guds Ord i Bibeln.
Vi får inte läsa Bibelns Ord utan det inkarnerade Ordet i åtanke.
När det gäller Guds Sanning i Kristus och Skriften är båda lika viktiga.
Skriften är Guds utandade Ord och har samma auktoritet som Jesus Kristus.
Att böja sig för Skriften är att böja sig för Gud.
Trotsar man Skriften, trotsar man Gud.
Bibeln kan inte falla eller misslyckas, lika lite som Gud kan det.
Skriften måste vara felfri eftersom den är Guds Ord och Gud är felfri!
Felfrihet innebär att Guds Ord alltid står över oss och aldrig vi över det.
Om du förkastar Bibelns felfrihet det minsta, vare sig det gäller mindre-
-historiska saker, så har du iallafall satt dig till domare över Guds Ord.
När vi tagit oss denna rätt och förnekar att Skriften är helt trovärdig-
-med all dess historiska fakta, undervisning och mirakel, smådetaljer-
-då säger vi att Gud inte gett hela Skriften eller inte är pålitlig.
Då är man inte kristen. Man underordnar sig inte Fadern och gläds inte-
-i Kristus. Det ärar inte den helige Ande som ledde männen att tala.
Det räcker inte att gå halvvägs och säga att det mesta är pålitligt.
Denna kompromissande kristendom mättar inte själen och ger inte liv-
-åt dig att evangelisera.
Hur kan vi tro på en Gud som förlåter oss, besegrar vår synd, ger oss hopp-
-om vi inte kan tro att Gud skapade världen ur intet, få en jungfru-
-att föda och uppväcka Sonen på tredje dagen?
Ibland får vi höra att Kristus är högsta auktoritet, inte Skriften.
Bibeln dog inte för våra synder, det var ju Kristus!
Vi vill ju inte underminera Kristus. Så man menar att Kristus bara kräver-
-att vi tror på vissa delar av Skriften, eller det som handlar om Hans liv.
Men historien och kronologin behövs inte, Jesus brydde Sig inte om det…
Det viktiga är ju Kristus!
Många liberala kristna och även några som kallar sig evangeliska har idén-
-att om vi ska tillbe Kristus och inte Skriften, måste Kristus stå åtskild-
-och ovanför Skriften.
J. I. Packer frågar: Men vem är denna Kristus som dömer Skriften?
Inte Kristus i Nya testamentet. Han dömer inte Skriften.
Han lyder den, uppfyller den och stöder dess auktoritet.
De som har en hög syn på Skriften anklagas för bibeldyrkan.
Men denna anklagelse slår väldigt fel. J. I. Packer igen:
En Kristus som låter Sina efterföljare ha Honom som domare över Skriften-
-som måste godkänna dess auktoritet, är ett människors påfund.
Hans attityd till Skriften går emot den historiske Kristus.
Att hitta på en sådan Kristus är verkligen en avgudadyrkan!
Tanken att Jesus står över Skriften är alltså vårt eget påhitt.
Ett brott mot budet mot avgudadyrkan.
Det är här vi kommer in på det praktiska, som predikanter.
När du predikar vers efter vers, år efter år, vad känner människorna-
-angående om vad som har sista ordet? Du eller Bibeln?
Erfarenhet eller Bibeln? Vetenskaplig facklitteratur eller Bibeln?
Deras innersta känslor eller Bibeln? Biologi eller Bibeln?
Att bli accepterad i samhället, eller Bibeln?
Du måste anstränga dig för att både tala sanning och visa det från texten-
-så att du inte får en församling som litar på dig för att du verkar smart-
-eller för att du kan säga vad som står på grekiska.
Visst, den är översatt av 30 smartare människor, men det står på grekiska…
Och så använder du hebreiska, grekiska, eller sammanhanget.
Men du måste visa att detta är textsammanhanget också.
Du vill inte skapa en församling som bara säger “Jag litar på pastorn…”
Du kan ha fel! Denna bok är det enda som aldrig har fel!
Vad kan du och ditt folk lita på helt och hållet?
Jag har sagt detta ofta till min församling, särskilt nu-
-där dessa frågor om sexualitet får växa sig vilt i vårt samhälle.
Och i de frågor som kommit upp i församlingen har jag ofta fått säga:
Ni måste avgöra för er själva denna morgon bland människor du tillber med…
Avgör nu om du ska stå på detta Ord eller någonting annat!
Många församlingar vacklar för att pastorerna tappat förtroende för Ordet.
Jag har predikat genom Apostlagärningarna i två år och kom till Apg 24-
-där Paulus står inför Felix och Drusilla. Och i “sammanhanget”…
Från Josefus’ texter förstår vi lite om Felix och Drusillas förhållande.
Felix hade sin tredje fru och han hade lockat Drusilla från hennes man-
-och nu gifte hon sig med en oomskuren hedning.
Nu har Paulus tillfälle att tala med dessa människor och vad säger han?
Vi kanske hade tänkt: “Ok, vad kan jag säga?”
“Jesus fyller tomrummet i ditt hjärta, kanske?”
“Felix, du dödade översteprästen, men, om du följer Jesus…”
“…kan du verkligen bli en bra ståthållare.”
Det står istället att Paulus talade om, sannolikt utifrån Skrifterna-
-tre saker: Rättfärdighet, självbehärskning och den kommande domen.
Hade du valt dessa tre?
“Jag har tre punkter, Felix! 1. Självbehärskning – du saknar detta.”
“2. Rättfärdighet – du behöver det! 3. Domen – den kommer!”
Det står att Felix blev förskräckt!
Gör ditt evangelium någon förskräckt? Det borde det!
Tror du att det kommer en dom?
C. S. Lewis bemötte anklagelsen om att kristna bara talar om ett luftslott.
“Vi måste fråga oss om det finns ett slott i luften eller ej!”
För om det kommer en dom, ska vi inte tala om den?
Ni som fått uppdraget att predika är som Hesekiels väktare på muren.
Om ni inte stöter i basun när domen kommer har ni blod på era händer!
Och jag vill inte att någon i församlingen ska säga till Gud på den dagen:
Jag fick aldrig höra från min predikant om att jag behövde en Frälsare.
Jag visste inte att jag måste omvända mig, att det finns ett Helvete…
David Hansen skriver: Det är visst viktigt att fundera över doktriner-
-men jag är inte stolt över att jag brottats med frågan om Helvetet.
En del pastorer stoltserar med att vara ‘agnostiker’ angående Helvetet.
Jag har också låtsats som att det är en dygd att brottas med Herrens Ord.
Men när jag blev stolt över mina tvivel blev detta en otrons synd.
Mitt svamlande angående Helvetet förvandlades till otrons synd.
Är allt i denna bok, rätt tolkad i sitt sammanhang, sanningen?
Om inte måste man korrigera, kvalificera och få en svag evangelisation.
Men om allt är sant kan man komma med stort förtroende och frimodighet.
Det är inte en personlighet, arrogans eller övermod.
Det handlar om att vara modig inför rädslan.
Jag vill inte säga detta, och ingen vill höra det, men…
Varför förundrades folkmassorna över Jesus?
För att Han var så klyftig? För att Han var rolig?
Var det för att Han hade doktorsgrader? Läste mycket böcker?
De förundrades för att Han talade med myndighet.
Hughes Oliphant Olds storverk om predikan har en fascinerande del.
Den handlar om John MacArthur. Old har svårt att placera MacArthur:
MacArthur har inte minsta tvivel om att undren skedde som det är skrivet.
Han bara antar att allt är pålitligt. Efter en serie predikningar-
-börjar Old brottas med sina egna tvivel.
Det svåraste har varit all exorcism. Jag tror inte på Satan eller demoner.
Jag medger att jag påverkats mycket av min intellektuella miljö.
Vad som är tydligt är att de som läser texten som det står-
-är mer vettiga än de som försöker omtolka den.
Det skulle vara bra om någon skrev en sådan text om oss alla.
Varför lyssnar många på MacArthur, denna produkt av alla felaktiga skolor?
Hur kan han ha fullsatt varje söndag i denna tid av minskade kyrkobesök?
Här är en predikant utan någon som helst vinnande personlighet…
Här är en predikant utan någon sofistikerad homiletisk paketering.
Ingen kan påstå att han är retorisk mästare.
Men han har ett vittnesbörd om sann auktoritet.
Han ser Guds Ord i Skriften och när han predikar är det Skriften man hör.
John MacArthurs ord är inte intressanta, men Guds Ord är överlägsna.
Därför lyssnar man!
Tror ni som pastorer verkligen att Guds Ord räcker för att göra Guds verk?
Annars har ni gimmickar, fyndigheter och försöker hitta på knep.
Vet ni verkligen att ni inte har något vapen annat än Guds Ord och bön?
Om ni vet hur kyrkan kan växa utan Ordet och bönen, gör det inte-
-för då är det inte en kyrka. Vi har bara Guds Ord och bön, det räcker.
När jag är färdig varje söndag känns det som jag bara slösat tid.
Kanske är det stolthet, Djävulen eller verkligheten…
Sedan har vi en andra gudstjänst. Därför har Mark Dever bara en.
Martyn Lloyd-Jones sa att han bara riktigt minns två gånger då han predikat-
-och båda gångerna vaknade han.
Man står där och vet folkets problem, kulturen, sin egen svaghet-
-och Gud har bara gett en ett litet ärtrör…
Människorna är i sina betongbunkrar och man ska försöka spotta sönder dem.
Nej, bröder, Han har gett er handgranater!
Den här söndagen ska ni slänga några för Jesus. Dra ut sprinten och bara släng.
Sedan spränger den helige Ande den. Tror du att Guds Ord räcker för allt?
Benjamin Franklin var inte kristen, men lyssnade på George Whitefield-
-och någon frågade honom varför, om han inte trodde på honom!?
Franklin svarade: “Jag vet, men han tror!”
Har du denna passion? Du kan ha vilken predikostil som helst-
-men ger du folket det bästa från texten, med myndighet och passion?
Lloyd-Jones sa till en ung man: “Du behöver inte tända eld på världen”-
-“men om jag skulle slänga dig i Themsen, måste det fräsa.”
Themsen är en flod i London…
Skulle du få det att fräsa?
Världen avskyr vad vi säger och hatar när man är säker på det man säger!
Man kan säga vad man vill utan att verka uppriktig.
Om du börjar varje predikan med “Jag säger inte… men jag säger bara…”
Var det så Stefanus och Paulus predikade när de spände ögonen i dem?
Satte de in massa brasklappar och reservationer? Verkade osäkra?
Du kan säga hårda saker, fast det märks att du inte är säker på det.
Utmaningen i evangelisation och predikan idag är tvåfaldig.
Vågar vi säga vad Guds Ord säger, och tala som om Gud själv sagt det?
Evangelisationen måste ha grund i felfrihetsläran och vara rotad i Kristi-
-egna överlåtelse till Skriften.
Jesus aktade Skriften högst av allt, kände den intimt och älskade den djupt.
Han talade med Skriftens språk och hänvisade till Skriften.
I Hans svåraste stunder, när Han frestades av Djävulen, eller korsfästes-
-citerade Han Skriften. Han kom för att uppfylla Skriften-
-Han höll alltid Skriften högt och var aldrig oense med något skriftställe.
Han bejakade hela Lagen, profetiorna, berättelserna, poesin.
Han godtog inte de som bröt mot eller förkastade Skriften.
Han hade aldrig retweetat eller berömt deras “uppriktighet”.
Han hade aldrig gett ut deras böcker eller bjudit in dem att tala.
Han trodde på hela Skriftens inspiration.
Han trodde på att hålla Lagens ande utan att minimera bokstaven.
Han såg att människor skrivit utan att förneka att Gud var upphov.
Skriften var nödvändig, tillräcklig, tydlig och det sista Ordet.
Han såg det inte som godtagbart att säga emot Skriften eller stå över den.
Den var i allt sann, uppbyggande, viktig, och allting handlade om Honom.
Bibeln var absolut från Gud och absolut felfri.
Skriftens ord är Guds Ord och detta har skrivits ner felfritt i Skriften.
Gör vi oss skyldiga till bibeldyrkan? Nonsens!
Man kan inte vörda Skriften mer än Jesus gjorde det.
Jesus underordnade Sin vilja till Skriften, med hjärnan studerade Skriften.
Han ödmjukade Sitt hjärta att lyda Skriften. Herren Jesus Kristus-
-Guds Son, vår Frälsare, trodde att Bibeln var Guds Ord i minsta detalj-
-och att ingenting i denna heliga bok någonsin kunde upphävas!
Så talade Han, och så borde vi, med sanning, nåd och totalt förtroende-
-och glädjefull lydnad. Låt oss be.
Du har gett oss denna förmån att få tjäna Ditt Ord, vi är inte värdiga.
Du har gett oss öron att höra även om vi inte förtjänar.
Ge bröderna förtroende, glädje, disciplin, hårt arbete, att förkunna-
-att vi har ett ord från vår Kung.
Det må vara ett hårt ord, men alltid ett gott ord. Det kan inte upphävas.
Vi tackar dig, i Jesu namn, amen.