Hur går vi vidare från evangeliet utan att gå bort från evangeliet? Å andra sidan, om evangeliet är det viktigaste av allt, behöver vi då alls på något sätt ”gå vidare” från evangeliet?

Dessa är två av de frågor som väcks av den alltmer hörbara evangeliecentrerade rörelsen bland evangelikala kristna.

Förra veckan tittade jag på en potentiell invändning mot den här rörelsen. I denna artikel ska jag tackla de här två frågorna. Den ena leder till ett råd, den andra till en varning.

Först vill jag säga att jag tycker att evangelikala kristnas tydligt ökande fokus på evangeliet är en underbar trend. Denna mängd av röster säger oss rätteligen att evangeliet är centralt för helgelse och att varje uppmaning i Bibeln har sin grund i Jesu fullbordade verk och att vi inte behöver gå bortom evangeliet utan djupare i evangeliet. Dessa är alla djupt bibliska argument.

Två evangeliska ”ismer”: essentialism och reduktionism

Men någon kanske säger: ”Om evangeliet är det viktigaste av allt, behöver vi då alls ’gå vidare’ från det?”

Evangelikala kristna är innerst inne essentialister. Av olika historiska anledningar vill vi gärna koka ner saker till sitt gångbara minimum och gå vidare med livet. Jag har ofta hört sägas att vi tenderar ha två kategorier: essentiellt och oviktigt.

En fara med den här nya rörelsen är alltså att om evangeliet intar den ”essentiella” kategorin (och det borde det!), hamnar allt annat i det ”oviktiga” facket.

Då och då hör jag antydningar om det i varningar om att inte låta något annat överskugga eller marginalisera evangeliet i våra liv och kyrkor. Sådana varningar är nödvändiga och mitt i prick, men om vi inte gör plats för en tredje kategori mellan essentiellt och oviktigt, hamnar evangeliet självt snart i fara. Du kan inte bevara evangeliet enbart genom att fokusera på evangeliet. Det finns alla möjliga gudagivna läror och bruk som är viktiga för det ändamålet och vi försummar dem på egen risk.

Till exempel är läran om treenigheten omöjlig att skilja från evangeliet. Fadern, Sonen och den helige Ande har var och en sin egen särskilda roll i frälsningen, vilket innebär att om vi förvränger treenigheten så förvränger vi evangeliet med.

Ett annat exempel: Skriftens sannfärdighet utgör en fast epistemologisk grund för evangeliet. Vår förtröstan på Jesus grundas på Guds ords sannfärdighet och trovärdighet.

När det kommer till bruk som beskyddar evangeliet, så kan vi ta församlingsmedlemskap och församlingsdisciplin som exempel. Som Jonathan Leeman har sagt: församlingsmedlemskap visar världen vem som representerar Jesus och församlingsdisciplin värnar Jesu namn.

Församlingsmedlemskap märker ut den samling människor som hör till evangeliet. Det visar världen: ”De här människorna har med evangeliet att göra. De är det nya folk som evangeliet skapar.”

Och församlingsdisciplin slår vakt om den bild av evangeliet som församlingen visar upp för världen. Det skyddar församlingen från att presentera en falsk bild av evangeliet för folken som ser på. Den gör det genom att säga vad en kristen inte är: ”Det här är inte ett liv som flödar ut från evangeliet.”

Vidare, som någon sa, är församlingsdisciplin evangeliet ”in action”. I Kristus lämnar Gud oss inte i vår synd. Inte heller ska vi lämna våra syskon i församlingen i deras synd. I stället ska vi närma oss dem med kärleksfull tillrättavisning och Jesu fria erbjudande om förlåtelse.

Dessa läror och bruk är, tillsammans med många andra, tätt knutna till evangeliet. De har en naturlig förbindelse med det. Vi kan inte försumma dem utan att på något sätt skada vår förståelse av och vittnesbörd om evangeliet.

Nu till min varning: låt inte din strävan att vara evangeliecentrerad bli evangelikal essentialism, vilket leder till evangeliskalreduktionism. Ja, sätt evangeliet i centrum av ditt liv och din församling. Men få det inte att låta som att evangeliet är det enda som spelar någon roll.

Se sambandet

På den första frågan: hur gör vi för att gå vidare från evangeliet utan att gå bort från evangeliet? Med andra ord, hur gör vi för att predika och leva ut dessa saker utan att lämna evangeliet bakom oss?

Här kommer mitt råd: vi gör det genom att ständigt se sambandet mellan evangeliet och våra läror och bruk.

Vi har redan gjort det i den här artikeln. Treenigheten, bibelns auktoritet, medlemskap och församlingsdisciplin har en naturlig förbindelse med evangeliet. Det har också tiotals andra viktiga läror och bruk.

Hur en församlingsledare går vidare från evangeliet utan att gå bort från evangeliet är genom att göra dessa naturliga kopplingar klart uttalade i sin förkunnelse och undervisning. Hur man fokuserar på andra frågor utan att tappa fokus på evangeliet är genom att peka ut deras relation till evangeliet.

Alltså, undervisa om äldste, föräldraskap, eskatologi, relationer och dop i evangeliets ljus på ett sätt som visar hur alla dessa är kopplade till evangeliet. På det sättet kommer andra läror och bruk inte konkurrera med evangeliet. Tvärtom kommer de kroka arm med det.

Låt inte din strävan att vara evangeliecentrerad bli evangelikal reduktionism. Se istället hur allt hör ihop med evangeliet, inklusive din församlings struktur och liv.

Av Bobby Jamieson

Copyright 2022 9Marks. Used by permission. Website: www.9Marks.org