I denna video talar Paul Washer om bakgrundshistorien till den kända ungdomspredikan som Gud har använt för att frälsa många människor över hela världen.

 

 

En av de predikningar du är mest känd för är predikan från 2002-
-där 5 000 ungdomar hörde dig predika från Matteus 7.
Jag har hört lite om bakgrunden och atmosfären hos de övriga predikanterna-
-på konferensen och vad som pågick med musiken.
Vad var det som hade hänt innan du predikade detta budskap?
Jag frågar så att folk förstår att du inte bara stod där uppe-
-och gormade över saker som inte gällde dem som var där och lyssnade.
Ja…
Det var en predikan som fick många att skratta.
Och mot slutet när skratten tystnade hade man en “frälsningsinbjudan”.
Ungefär 2-3 000 barn gick fram, skrattandes och allt möjligt.
En del var säkert uppriktiga där. Men det var chockerande.
När jag såg dem tänkte jag: “Var finns verkligheten av Kristus i allt detta?”
“Av synden, frälsningen, hoppet, eviga ting?” Ingenting om det.
Det var som Pavlovs hund, där de binder en hund och ger den elstötar.
Sedan tar de bort alla banden och fortsätter ge hunden elstötar.
Den bara står där, den har tränats för att reagera på stimuli.
Många ungdomar har vuxit upp med frälsningsinbjudan, man bara ska gå fram.
Inte för att skylla bara på en predikant. Hela den kristna kulturen-
-har hittat på att man ska “gå fram” efter predikan.
Men någon verklighet med Kristus och överbevisning fanns inte där.
Jag vet, för jag var där. Det var också en ung man där som blivit förföljd-
-och utsparkad från sitt hem av sin muslimska familj.
Han gick upp och vittnade och man såg att Gud var en verklighet i honom.
Det han sa var fantastiskt, jag tappade hakan, men nästan ingen-
-i publiken rörde sig. Inte en tår, inget “Gå fram och ta emot Kristus.”
Han gick ner från podiet helt nedslagen som om han gjort någonting fel.
Men droppen var när det s.k. lovsångsbandet kom fram.
Alla studenterna sprang fram till scenen och hoppade upp och ner och skrek.
Min fru stod längst fram och 3-4 gånger stötte en ung man till henne-
-så hårt medan han röjde loss så att hon nästan ramlade.
Till slut fick hon nog och knuffade honom halvvägs genom stället, i självförsvar.
När jag såg dem plocka upp flickor och skicka runt dem över publiken-
-undrade jag vad i hela världen som pågick här egentligen.
Vid ett tillfälle under de första minuterna när jag predikade-
-om amerikansk kristenhet, och alla klappade händerna.
Ni måste veta att frälsning är av tro allena på Jesus Kristus.
Och tron på Jesus Kristus föregås och följs av omvändelse!
Att man vänder sig från synden, hatar det Gud hatar-
-och älskar det Gud älskar. Att man växer i helgelse och önskar-
-att inte vara som Britney Spears, världen eller den stora majoriteten-
-av amerikanska kristna, utan vara som Jesus Kristus!
Jag vet inte varför ni klappar händerna, jag talar ju om er!
Jag kom inte hit för att få “amen” och applåder. Jag talar om er!
Jag insåg att jag, för kärlekens skull, måste säga någonting-
-som kunde ruska dem ur transen de befann sig i. Detta blev resultatet.
Jag har hört lite på predikan, den har ju fått mycket kritik…
Gud använde denna. Vi får in vittnesbörd till HeartCry, där tiotusentals-
-människor, från Japan, Australien, Polen, ja, överallt, blivit frälsta.
Jag har tittat igenom den, och i mina känslor och i min förkrosselse-
-gjorde jag några uttalanden om att omvändelse är en del av frälsningen.
Att omvändelsen kommer före och efter tron. Det var ju inte så jag menade.
Man kan inte göra en kronologisk ordning av omvändelse och tro…
Tro och omvändelse sammanfaller. Om du tror, omvänder du dig, och-
-du måste omvända dig för att tro. Det sitter ihop.
Men märkligt nog skriver folk sida upp och sida ner för att kritisera detta-
-och förkastar hela budskapet.
Men de kan inte se att det använts för att frälsa så mycket människor!
En annan sak jag vill säga är…
På HeartCrys kontor har jag nog aldrig hört någon predikan jag hållit-
-på nätet eller några bloggar om mig, någon kritik eller beröm.
När det hela började visste vi inget för vi hade inte lagt upp det.
Jag visste att om jag skulle läsa positiva saker, skulle det fresta mig-
-att vända mig bort från Kristus med smicker.
Om jag hörde det som var negativt hade det kunnat slå ner mig.
Jag har hållit mig öppen för kritik från gudfruktiga män.
Mycket sägs om mig på nätet. Kanske kan det kallas förföljelse.
När Jesus blev förföljd och människor sa dåliga saker om Jesus-
-hade de alltid fel. När människor kritiserar mig har de inte alltid fel!
Vi är människor, vi är svaga och bristfälliga.
Så när någon säger någonting om mig som inte är så positivt, kan de ha rätt!
Och jag vill att de ska veta att jag vet att de kan ha rätt.
Det gör mig förkrossad, för jag vill vara mer exakt och mer helig.
Jag vill inte ta bort de känslor Gud gett mig, men jag vill helga dem-
-och kontrollera dem genom den helige Ande. Jag var nyss i Detroit-
-och några av de som ringde till radioprogrammet jag var med i-
-sa: “Han ser så sorgsen ut hela tiden. Han skrattar aldrig.”
Men de vänner som känner mig kritiserar mig för att jag skämtar för mycket!
Hemma hos mig skrattar vi så mycket. Vi hemskolar barnen, men de flesta-
-strikta hemskolare skulle tycka att vi var för vilda hos mig.
Mycket dans och kul grejer på gång!
Men…
…vi lever i en tid där miljardtals människor dör utan Kristus.
Vi lever i en tid där miljontals s.k. evangeliska kristna-
-inte ens förstår Evangeliet.
Vi lever i en tid av “evangeliska hjältar” som, jämfört med-
-historisk kristendom, bevisligen är villolärare.
Borde inte någon bli illa berörd, förkrossad och säga ifrån?
“Det här är fel!” Det är ju väldigt, väldigt fel.
Profeten Jeremia kan ju inte kallas den lyckligaste mannen i världen.
Han var den gråtande profeten. Jesus var en smärtornas man.
Ja, Han var glädjens man, men också en sorgens. Det är en allvarlig tid.
Vårt land kan vara på fördärvets brant. Västvärlden blir helt förstörd.
Mycket pågår, Guds domar, mycket är fallet. Det är inte tid att skratta-
-på väg till Helvetet. Ja, vi ska ha glädje i Gud, men vi måste inse-
-att det finns dåliga och bra tider, och den här är en avgörande tid.
Vi behöver män som inser detta och kämpar!
Du kan inte stå emot världen eller stå emot en…
…”kyrkokristendom” i USA. Du kan inte stå emot detta utan att få mothugg.
Men det är värt det. Det är värt det för att Evangeliet står på spel.
Människors själar står på spel och Guds ära står på spel.
Jag försöker inte vara hård för hårdhetens skull.
Förstår ni hur mycket kärlek som krävs för att stå inför 5 000 människor-
-och säga åt dem att amerikansk kristendom nästan är helt fel?
Vet ni vad det kommer kosta mig att aldrig bli bjuden tillbaka igen?
Att vara impopulär? Man gör det inte för att få bra betalt eller-
-för att bli omtyckt. Man gör det för att man älskar människor-
-och desto mer, för att man vill hedra Gud.