Räknas Bleka dödens minut som en filmklassiker? Om minnesvärda repliker är någonting värt, absolut! En av de klassiska replikerna kommer från den älskade Inigo Montoya, som blir förvirrad av Vizzinis ständiga utrop: ”Ofattligt!” Montoya svarar till sist: ”Du använder ständigt det ordet. Jag tror inte det betyder vad du tror det betyder.”

När jag tänker på den ofta upprepade beskrivningen av en predikan som ”evangeliecentrerad”, hör jag Inigo Montoya. Vi använder ständigt detta ord, och jag tror inte det betyder vad vi tror att det betyder. Så kom nu, låt oss gå till rätta med varandra.

DEMENTIER KRING EVANGELIECENTRERAD PREDIKAN

En kort lista av dementier kan hjälpa oss dra tydligare gränser i vår förståelse:

• Det bör dementeras att en predikan är evangeliecentrerad bara för att predikan utgick från Bibeln. Man kan predika Bibeln på ett sätt – även om man gör det vers för vers, även delarna om Jesus – som leder till fördömelse. Prästerna och leviterna var experter på Skriften, men trots det tillrättavisade Jesus dem för att de missat dess kristocentriska vittnesbörd (Joh 5:39–40).

• Det bör dementeras att en predikan är evangeliecentrerad bara för att den tröstade människorna med nåd. Evangeliets nåd tröstar inte bara, utan driver också. Den rättfärdiggör och helgar. Det grundar oss i indikativ (vad Gud har gjort) och får oss att växa med imperativ (Guds befallningar): Du är förlåten; gå och synda inte mer.

• Det bör dementeras att en predikan är evangeliecentrerad bara för att den innehöll en referens till Jesu död och uppståndelse för syndare. Visst är Jesu död och uppståndelse för syndare kärnan i evangeliets budskap (1 Kor 15:1–4). Men en plikttrogen sammanställning av detta budskap, som om det var en punkt på en checklista eller obligatorisk fotnot, är knappast vad vi menar med en evangeliecentrerad predikan.

EN BILD AV VAD SOM ÄR EVANGELIECENTRERAT

Ordet ”centrerad” är en av bovarna i dramat som förvirrar. Vad betyder egentligen ”centrerad” i förhållande till att predika de goda nyheterna om Jesus? Låt mig försöka ge en bild. Vi bör sträva efter att ha evangeliet centralt i våra predikningar på samma sätt som solen är central i vårt solsystem. I vårt solsystem kretsar allt kring solen och får ljus och värme från den. Solens enorma massa skapar en dragningskraft som håller ihop hela systemet. Solens strålande ljus och hetta når allt i dess omloppsbana.

Likadant ska det vara med evangeliet i våra predikningar. Kristus Frälsaren är solen och Bibeln är solsystemet. Varje text, varje lära, varje tema – allt kretsar kring Jesu frälsande verk. Jesu liv, död och uppståndelse lyser upp och värmer hela Guds uppenbarelse, så väl som människorna i bänkarna och även predikanten själv. En predikan reflekterar dessa realiteter till den grad i vilken den är centrerad på evangeliet.

I en evangeliecentrerad predikan är evangeliet som solen som drar varje aspekt av predikan till sin omloppsbana och strålar ljus och hetta på allt det. En evangeliecentrerad predikan är en predikan som utstrålar evangeliet.

DIAGNOSTISKA FRÅGOR

Att jämföra predikan med vårt solcentrerade solsystem hjälper föreställningsförmågan, men vi behöver bli lite mer praktiska också. Finns det något sätt att utvärdera hur väl vi har gjort i att centrera en predikan på evangeliet? Här följer tre diagnostiska frågor som kan hjälpa oss utvärdera våra predikningar. Dessa frågor är i grund och botten bekräftelser till skillnad från våra tidigare dementier.

(1) Sken evangeliet likt solen över predikotexten?
Textens huvudpunkt predikades i ljuset av evangeliet. Oavsett om den hade att göra med skapelse, kön, förbund, tempel, offer, helighet, domen, välsignelse, förbannelse, renhet, bön, äktenskap, singelskap, enhet, rättvisa, mission, Fadern, Anden – oavsett vad, predikades textens huvudpunkt med ett klart grepp om hur Jesu död och uppståndelse uppfyller, omformar, ger möjlighet eller kraft åt det. Kort och gott, textens huvudpunkt sågs tydligt i förhållande till Jesu frälsande verk. Ingen verkligt evangeliecentrerad predikan hade blivit godkänd i en synagoga eller moské.

(2) Sken evangeliet likt solen över åhörarens liv?
Evangeliet upplyste inte bara textens poäng utan också åhörarens liv. Evangeliet sken både på tolkningen och tillämpningen. Människor kallades till att leva i gensvar till evangeliet. I ljuset av Guds nåd i Kristus uppmanades otroende enträget att omvända sig, tro och bli frälsta. I ljuset av Guds nåd i Kristus uppmuntrades troende att lägga bort sitt gamla jag, förnyas i sina sinnen och iklä sig det nya jaget. Nådens livsförvandlande ljus skiner i en sant evangeliecentrerad predikan. Evangeliets imperativ uppstår ur evangeliets indikativ och ingetdera bör försummas.

(3) Sken evangeliet likt solen över predikantens hjärta?
Ett hedersomnämnande av evangeliet är långt mycket bättre än inget omnämnande alls. Men i en verkligt evangeliecentrerad predikan har predikanten själv blivit gripen av textens evangeliska innebörd. Han har själv sett ljuset och känt värmen från solen och står därmed inför församlingen och känner sig mindre som Pluto och mer som Merkurius. Han själv fröjdas i Kristus. Därmed blir predikanten också uppriktig i sin önskan att församlingen fröjdas tillsammans med honom. Han förkunnar evangeliet, inte som ett spår att sopa undan, utan som nyheter på löpsedlarna.

OFATTLIGT!

Detta är en evangeliecentrerad predikan när den är som bäst: en predikan där evangeliet skiner som solen utifrån texten, ner över åhörarna och inom predikanten. Det enda som skulle vara ofattligt vore om evangeliets centralitet skulle kunna definieras med ringare termer. Så betänk dementierna, kör diagnostiken och lär dig predika evangeliet som en sol: ”Vid himlens ena ände går den upp och följer sitt kretslopp till den andra. Ingenting är dolt för dess hetta” (Psalm 19:7). En evangeliecentrerad predikan är en predikan som utstrålar evangeliet.

Copyright 2020 9Marks. Used by permission.
Website:  www.9Marks.org