Ligon Duncan, Gavin Ortlund och Andy Davis samtalar om huruvida det fanns någon evangeliecentrerad teologi före reformationen, hur reformatorerna förhöll sig till teologer som funnits före dem och hur de tidiga kyrkofäderna hjälper troende idag att växa – inte bara i vår tro, utan i vår förståelse för grundläggande kristna läror och det stora pris de fick betala för att försvara dem.
Fanns det evangeliecentrerad teologi före reformationen?
Många kristna vi känner skulle svara nej på denna fråga.
Detta växte jag upp med. Man tror att mellan aposteln Johannes’ död-
-till Luthers 95 teser så hände inget bra.
Därför ser man inget behov att engagera sig i den tidsepoken.
Men med tiden har jag övertygats om att Evangeliet aldrig dog ut.
Reformatorerna tänkte också så. De ville reformera, inte återgå.
De bejakade kyrkomötena och trosbekännelserna. Calvin forskade om fäderna.
I Institutio tar han upp Petrus Lombardus och andra från medeltiden.
Han höll inte med om allt, men det fanns en del att hämta.
Men han ville reformera kyrkan efter Guds Ord.
Reformatorerna ville ta tillbaka fornkyrkans arv.
Visserligen formulerade inte den tidiga kyrkan Evangeliet likadant.
De svarade inte heller på samma frågor som reformatorerna i sina diskussioner.
En del hade ju också hänt på 1500 år och särskilt de sista 100 åren.
Men reformatorerna hävdade att de hade fornkyrkan på sin sida.
De menade inte att man inte kunde hämta något från fornkyrkan.
Katolikerna menade att fornkyrkans vittnesbörd är ofelbart.
Reformatorerna sa att det uppenbarligen inte var ofelbart.
På många ställen hade kyrkofäderna fel. Men i huvudsak är de på vår sida-
-och vi kan lära oss mycket av dem.
Calvin hävdar att kyrkofäderna skulle stödja reformatorerna-
-men att kyrkofäderna inte var felfria.
Deras motståndare tog ut dåliga sidor av kyrkofäderna som stöd.
I Calvins debatt med lärda katoliker i Lausanne 1536 citerar han-
-sida upp och sida ner av kyrkofäderna – utantill!
De blev helt svarslösa. Han visade lärans stöd i kyrkohistorien.
C. S. Lewis skrev om att läsa gamla böcker och menar att varje kultur-
-har sina blinda fläckar. Man måste se utanför sin egen tid för att-
-upptäcka sina egna blinda fläckar och där man avviker historiskt.
Att läsa medeltida teologi och kyrkofäderna hjälper verkligen oss idag.
De gör åtminstone inte samma fel som oss. Deras syn på Gud var storslagen!
Vi behöver forntida teologi för att se våra egna brister.
När jag påbörjade mitt arbete om fornkyrkan 1987 rådde en professor mig-
-att skriva min uppsats om något jag inte visste något om.
Det var nog det sämsta råd man kan ge en doktorand.
Men jag är tacksam, för jag hade alltid studerat reformationen och senare.
Och jag arbetade under en världsledande patristiker, en evangelisk kristen.
Utbildningen var enormt nyttig, p.g.a. det du just sa.
Jag hade tagit för givet vad kyrkofäderna inte tog för givet.
De led för detta och skrev passionerat. Jag höll med om allt detta-
-men uppskattade det inte riktigt förrän jag själv läste kyrkofäderna.
De fick gå igenom mycket för att försvara det mest grundläggande.
På så vis fick jag hjälp att inte ta saker för givet.
Under två år kände jag mig även som Alice i Underlandet. Helt vilsen.
Det tog lång tid innan jag förstod vad de talade om och besvarade.
Ställ inte vår tids stora frågor till kyrkofäderna.
Låt dem ställa och svara på de frågor som fanns på deras tid.
Al Mohler sa någonting väldigt bra: Heresi föregår alltid ortodoxi.
Tertullianus säger motsatsen, angående markioniterna och andra villoläror.
Han säger att sanning alltid föregår lögn.
Man kan inte avvika från sanningen om sanningen inte redan finns.
Men Al menar å andra sidan att teologin utvecklats genom historien-
-därför att en del förnekat det kyrkan alltid förutsatt och lärt-
-men inte förtydligat eller betonat.
Detta ledde till att man hade kyrkomöten och omfamnade viktiga sanningar.
Kyrkan har alltid omfamnat dem men aldrig riktigt formulerat dem.
Detta visar vikten av polemik i teologin.
Vi varnar för diskussioner, men de kan faktiskt vara väldigt uppbyggliga.
Järn ger skärpa åt järn… Vi måste även lita på Guds Andes verk.
Han inspirerade Skrifterna som lär rättfärdiggörelse genom tron allena.
Sanna troende som har Anden har sett detta i texterna.
Chrysostomos kommenterar detta om Abrahams tro utifrån texten.
Vi får lita på att Anden i varje generation fostrar sanna Guds barn-
-och att det finns en evangeliecentrerad teologi i varje generation.
-Tack!|-Tack själv!
