Vi tackar Gud för Hans nåd och barmhärtighet när vi ser tillbaka på den senaste månaden som varit full av Hans välsignelse. I slutet av månaden hade vi en evangelistisk retreat som vi bjöd in många människor till från trakten runt omkring. Det kom ungefär 70 personer sammanlagt. Vid slutet av retreaten bad en kvinna vid namn Maritza att få tala med oss. Jag och min fru talade med henne. Hon delade följande med oss:

“Jag föddes i ett hem där jag endast kände min mor. När jag var åtta sa min mor till mig att vi skulle åka till staden där min far bodde, så att jag skulle få träffa honom. När vi stod framför mannen som min mor sa var min far, sa han att han inte var min far. Han sa att min hud var för mörk för att vara hans dotter eftersom han är väldigt ljus. På grund av detta har jag alltid, sedan jag var åtta år, känt mig förkastad.

Min mor tog mig senare till staden Paita, tillsammans med en annan man och där blev jag utsatt för sexuella övergrepp. Strax därefter träffade min mor en annan man och försvann. Som liten flicka försökte jag begå självmord. Jag hade blivit övergiven av min mor när jag var nio år, men en familj förbarmade sig över mig och tog in mig.

När jag var femton rymde jag med den första mannen som visat intresse för mig. Nu har jag sex barn, och fastän jag har ett ansvar som mor har jag försökt ta mitt liv igen.

När jag först började besöka er församling fick Ordet mig att begrunda mitt liv på allvar, och detta fick mig att vilja komma till denna retreat. Jag har funnit att Evangeliet är det största man någonsin kan ha, och jag vill omvända mig nu och följa Jesus. Han är mitt hopp.”

Hon föll till marken i tårar och utbrast: “Jag behöver Herren! Han är min Frälsare!”

Vi prisar Gud för Hans arbete med denna kvinna och hennes familj. Efter detta har hon besökt vår församlings gudstjänster med sina sex barn och fadern till barnen. Be gärna för att hennes barn och deras far ska bli frälsta.