Predikan från Together For The Gospel 2012. En pastor som tror att Gud är suverän över allting kommer att leda sitt folk att bli ett dödsföraktande, missionerande folk. Vår suveräne Gud håller världens öde i sin hand. Därför bör hans herdar leda sitt folk för att be med förtroende, vara givmilda, gå målmedvetet och dö villigt för att evangeliets budskap ska spridas till de som aldrig har fått höra.

 

Jag är hedrad och ödmjukad över att få vara här ikväll.
Jag är minst värdig bland pastorerna här inne.
Jag vill förmedla en övergripande sanning–
–så tydligt och bibliskt som möjligt.
En övergripande sanning:
En hög syn på Guds suveränitet–
–driver dödsföraktande hängivenhet–
–åt global mission.
En hög syn på Guds suveränitet–
–driver dödsföraktande hängivenhet–
–åt global mission.
Eller: Pastorer som tror att Gud är suverän över allting–
–kommer att leda kristna att dö för alla folks skull.
Pastorer som tror att Gud är suverän över allting–
–kommer att leda kristna att dö för alla folks skull.
Jag vill visa er detta i Uppenbarelseboken 5.
Så om ni har en bibel, bläddra dit. Jag vill vara tydlig–
–med några utgångspunkter för vad jag säger ikväll.
Jag hoppas vara ärlig och tydlig med vad jag menar.
Kanske ta bort en del invändningar som du redan börjar få.
Några utgångspunkter. Nummer 1:
Lokal verksamhet och lokal mission är helt nödvändiga.
Jag påstår inte alls att vi ska strunta i lokal verksamhet.
Det finns folk i våra församlingar som mår dåligt.
Äktenskapsproblem, barnen gör uppror, man går igenom cancer–
–och alla möjliga prövningar.
Och vi pastorer får inte strunta i våra församlingar.
Vi ska inte heller strunta i lokal mission i samhället.
Befallningen till oss är att göra lärjungar–
–och naturligast där vi bor.
I våra samhällen och städer, i Birmingham Alabama, där jag är pastor–
–finns tusentals människor utan Kristus.
Och de behöver höra och tro Evangeliet.
Jag vill att den lokala församlingen som Gud anförtrott till mig–
–är ivriga för Gud i Birmingham.
Varje vecka vill jag uppmuntra alla medlemmar att göra lärjungar–
–precis där de bor och är aktiva.
Så första utgångspunkten: Lokal verksamhet är helt nödvändigt.
Men, andra utgångspunkten:
Man struntar tyvärr i global mission.
Lokal verksamhet och mission—helt nödvändiga.
Fast man struntar i global mission. Du undrar vad jag menar?
Jag var i närheten av Jemen nyligen.
Norra delen av Jemen har ca 8 miljoner invånare.
Dubbelt så många som i Kentucky.
Vet du hur många troende det finns där av 8 miljoner invånare?
Ungefär 20-30 stycken.
Det är ett problem.
Det finns fler kristna i en normal söndagsskola, än i hela norra Jemen.
De är bland de 2 miljarder som klassas som “onådda.”
De har alltså ingen tillgång till Evangeliet.
“Onådda” betyder inte bara “förlorade.”
Folk säger att det finns onådda överallt—alltså ofrälsta.
Men det är inte vad “onådda” betyder.
“Onådd” betyder att inte ens ha tillgång till Evangeliet.
Ingen församling, ingen kristen, ingen bibel tillgänglig.
Praktiskt taget, du kommer födas, leva och dö–
–utan att höra Evangeliet som vi hyllar i detta rum ikväll.
Och 2 miljarder människor,|6 000 folkgrupper är det så för.
Man struntar tyvärr i global mission.
Tredje och sista utgångspunkten handlar speciellt om oss ikväll.
Man struntar tyvärr i global mission. Och den tredje punkten:
Pastorer har förmånen och ansvaret att visa vägen i global mission.
Pastorer har denna förmån och ansvar.
För att citera George Pentecost för 100 år sedan:
Pastorn har förmånen och ansvaret för missionsproblemet.
Han menade att missionskommittéer kan och bör göra vad de vill.
Organisera metoder, utforma rörelser, samla in pengar.
Men det är pastorer som får känna och öka nöden för Guds globala ära–
–i varje lokal församling.
Han hade rätt. Över 2 miljarder människor, 6 000 folkgrupper–
–har ännu inte nåtts med Evangeliet.
Inte bara ett problem för kommittéer utan för alla pastorer–
–i alla våra lokala församlingar.
Sammantaget: Vi älskar församlingen: Lokal verksamhet.
Och vi älskar människor i våra lokala samhällen: Lokal mission.
Till målet att världen tar emot Evangelium: Global mission.
Det som driver pastorn och församlingen är stenhårt förtroende–
–för Guds suveränitet över allting.
Jag ska visa detta i Uppenbarelseboken 5.
Vers 1. Johannes skriver:
Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle–
–med skrift både på insidan och utsidan, förseglad med sju sigill.
Och jag såg en väldig ängel som ropade med hög röst:
—Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?
Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden–
–kunde öppna bokrullen eller se in i den.
Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig–
–att öppna bokrullen eller se in i den.
Men en av de äldste sade till mig:
—Gråt inte! Se, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat–
–och han kan öppna bokrullen och bryta dess sju sigill.
Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena–
–och de äldste ett Lamm stå där, som såg ut att ha blivit slaktat.
Det hade sju horn och sju ögon—de sju ögonen är Guds sju andar, utsända–
–över hela jorden. Och Lammet gick fram och tog bokrullen–
–ur högra handen på honom som satt på tronen.
Och när det tog bokrullen, föll de fyra väsendena–
–och de tjugofyra äldste ner inför Lammet.
De hade var och en sin harpa och skålar av guld, fulla av rökelse–
–som är de heligas böner.
Och de sjöng en ny sång:
—Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill–
–ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor–
–av alla stammar och språk, folk och folkslag.
Du har gjort dem till ett konungadöme, till präster åt vår Gud–
–och de skall regera på jorden.
Och jag såg, och hörde omkring tronen rösten från många änglar.
Deras antal var tiotusentals tusen och de sade:
—Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen–
–och visheten, makten och äran, härligheten och tacksägelsen.
Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet–
–ja, allt som finns i dem hörde jag säga:
—Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen–
–och priset, äran och makten i evigheternas evigheter.
Och de fyra väsendena sade: “Amen”.
Och de äldste föll ner och tillbad.
Jag vill väldigt enkelt visa fyra teologiska sanningar utifrån denna text.
Baserade på dessa sanningar vill jag ge oss fyra praktiska tillämpningar.
Fyra teologiska sanningar i denna text. Nummer 1:
Vår suveräne Gud håller världens öde i Sin hand.
Vår suveräne Gud håller världens öde i Sin hand. Vers 1:
Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle.
I kapitlen efter ser vi att denna rulle innehåller Guds förutbestämda–
–planer för framtiden.
Den innehåller världshistoriens gång fram tills dess Hans rike fullbordas.
Guds suveräna vilja för hela skapelsen, och dess slutgiltiga återlösning.
Guds suveräna dekret om slutet: att de troende förhärligas–
–och de otroende blir dömda.
Och allt detta ligger i Guds hand.
Sista versen i kapitel 4, precis innan detta, visar att Gud–
–har hela skapelsen i Sin hand.
Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot pris, ära och makt–
–ty du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat.
Genom Din vilja—Gud är suverän över allt detta!
Han är suverän över hela naturen, vinden blåser när Gud befaller.
Solen strålar värme enligt Hans bud. Stjärnorna kommer fram på natten för–
–att Han nämner dem vid namn.
Det finns inte ett dammkorn på planeten som existerar utan Guds suveränitet.
Han är suverän över hela naturen och suverän över alla nationer.
Gud kartlägger nationernas lopp, Han håller jordens härskare i Sin hand.
Detta är goda nyheter: att veta att Ahmadinejad i Iran inte är suverän.
Inte heller Hamid Karzai, Hu Jintao, Kim Jong-un, Benjamin Netanyahu–
–eller Barack Obama.
Vår Gud är suverän över dem alla och håller dem i Sina händer.
Han är suverän över dem, dig, mig, allt!
Han skapar allt, uppehåller allt, vet allt, bestämmer allt, äger allt.
Skapelsens upphovsman har rätten över hela skapelsen.
Amerikanska kristna har inga rättigheter, bara Gud har rättigheter.
Han har rätten att rädda syndare, och att fördöma syndare.
Har inte människan något ansvar för sitt öde?
Visst, människan är helt ansvarig i människohistorien–
–men Gud är suverän över den.
Nyligen reste jag till Indonesien med J.D. Greear som också talat här idag.
Vi skulle predika där och uppmuntra syskonen.
Vi flög med olika flyg och J.D.s flyg kom i tid men jag blev försenad–
–2 timmar, 3—till slut 24 timmar. Flygbolaget var Delta…
Till slut fick jag ett plan som också blev försenat.
Det tog 70 timmar att komma till Indonesien.
Så J.D. fick hålla några av mina predikningar–
–medan jag satt på Deltaplan och terminaler i 70 timmar.
Var Gud suverän i denna situation? Absolut.
Gud visste läget i Indonesien och att J.D. är en bättre predikant än jag.
J.D. behövde hålla de predikningarna istället för mig.
Gud verkade på många sätt genom detta. Han var suverän över helhetsbilden.
Men, mina damer och herrar, Delta var ansvarigt!
Ansvarigt utan tvekan!
Vi gör val, men Gud har kontroll över allt.
Gud har kontroll över skapelsen, frälsningen, mission.
Viktig parentes här: när vi börjar tala om global mission.
Om vi inte är försiktiga kommer vi se hur överväldigande behovet är–
–och tänka att Gud behöver verkligen vår hjälp.
Jag minns en av de skamligaste stunderna i mitt andliga liv.
Jag vandrade i Ostasien och gick ut och in i onådda byar–
–med evangelielitteratur och försökte att inte bli fångad.
En riktigt jobbig resa. Vi slog läger en kväll.
Jag gick iväg för att läsa lite ur Tozers “Guds egenskaper” och jag satt–
–ner, tittade ut över landsbygden och tänkte på den jobbiga vandringen–
–i detta svåra område.
Tanken jag fick var: Gud måste vara glad över att ha mig i sitt lag…
Och jag slog upp Tozers bok och råkade just vara i kapitlet–
–om Guds självtillräcklighet.
Och Tozer sa till mig: Eftersom Gud är allsmäktig behöver Han inget stöd.
Bilden av en nervös, inställsam gud som fjantar sig–
–för att vinna människors gillande är en typisk bild av Gud idag.
Tozer säger om 1900-talets kristendom att vi tänker så högt om oss själva–
–att det är lätt att tro att Gud behöver oss.
Kanske den svåraste tanken för oss är att Gud inte behöver vår hjälp.
Vi framställer Honom ofta som en upptagen, ivrig, frustrerad fader–
–som stressar runt och söker hjälp med att rädda världen.
För många missionsappeller baserar sig på detta hån mot Gud allsmäktig.
En effektiv talare kan lätt få sina åhörare att tycka synd–
–om både hedningen och Gud som försökt att rädda men inte kunnat–
–för att ingen hjälper Honom.
Tusentals ungdomar går in i kristen tjänstgöring–
–bara för att de vill hjälpa Gud i denna pinsamma situation–
–som Han inte kan ta sig ur själv.
Lite idealism och medlidande för de svaga är det som driver mission idag.
Syskon, en påminnelse till oss alla är att Gud inte behöver oss.
Han behöver inte dig, mig, din församling, Together for the Gospel–
–eller något av våra samfund eller föreningar.
Vi alla, våra församlingar tillsammans och samfund–
–kan dö och bli till stoft, och Gud kan fortfarande–
–göra Sitt namn stort bland folken.
Gud tar med oss i Sin mission, inte för att Han behöver oss–
–utan för att Han älskar oss.
Och i Sin barmhärtighet får vi vara med i Hans suveräna plan–
–att sprida Evangeliet till jordens ändar.
Men vår suveräne Gud håller världens öde i Sin hand.
Andra teologiska sanningen:
Människans tillstånd inför Gud, utan Kristus, är helt hopplöst.
Människans tillstånd inför Gud, utan Kristus, är helt hopplöst.
Vers 2: Jag såg en väldig ängel som ropade med hög röst:
Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?
Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden–
–kunde öppna bokrullen eller se in i den.
Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig–
–att öppna bokrullen eller se in i den.
Denna bokrulle som innehåller Guds stora plan om frälsning–
–och att förgöra ondska och död i världen, ta bort synd, lidande–
–och förföljelse.
Slutet på alla världskrig, sjukdomar och naturkatastrofer.
När Guds rike kommer, en ny himmel och ny jord där vi ska vara med Honom–
–och härska för evigt.
Allt står i bokrullarna. Vem kan öppna den och åstadkomma allt detta?
Och Himlens tystnad vittnar om människans synd.
Ingen är värdig. Johannes gråter.
Han får se en glimt av människans tillstånd inför Gud.
Utan Kristus ser han inget hopp.
Se människans behov av Kristus och misär, här och i resten av Bibeln:
Utan Kristus: avskuren från Gud (Kolosserbrevet 1:21)
Under Guds dom (Romarbrevet 5:12)
Utan Kristus är hon slav under synden–
–och i Djävulens snara. (Joh 8:34, 2 Tim 2:26)
Utan Kristus är hon föremål för Guds vrede (Ef 2:3)
Bestämd att dö för evigt i Helvetet, en plats av brinnande vånda (Mark 9)
Medveten plåga (Luk 16) och oupphörligt fördärv (2 Tess 1).
Där röken för syndarnas plåga stiger upp i evigheters evighet–
–utan ro eller vila dag eller natt. (Upp 14)
Thomas Watson sa: I Helvetet kommer de alltså att dö, utan att kunna.
De ogudaktiga ska alltid vara döende men aldrig döda.
Röken från ugnen stiger upp i evighet.
Åh! Vem kan härda ut den eviga tortyren. Ordet “evig” krossar mitt hjärta.
George Whitefield brukade tala med tårar–
–om att plågas som ett brinnande kol.
Inte bara en kort stund, eller dag, utan i miljontals tidsåldrar.
Och i slutet av det inser de att de inte är närmare slutet–
–än när det började, och de kommer aldrig bli befriade därifrån.
Vi ser varför Johannes gråter högt i Uppenbarelseboken 5.
Detta är inget vardagligt som när vi säger att något är–
–”så in i helvete” roligt eller bra.
Sättet vi pratar om Helvetet på, visar att vi inte fattar vad vi pratar om.
Det finns verklig, evig vrede som väntar syndare inför en helig Gud–
–och detta vet Johannes, och han gråter högljutt vid tanken på–
–framtiden inför Gud utan Kristus.
Vi vet vad som snart ska hända i texten, men först, stanna upp en stund–
–och begrunda tillståndet för de onådda i världen.
Folk som finns inför Gud utan Kristus.
De har aldrig ens hört talas om Honom.
De har hört om Gud, de har sett Gud, Romarbrevet 1:18:
Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det.
Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper–
–hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat.
Därför är de utan ursäkt.
Varje onådd människa i världen vet att Gud finns:
Mannen i Afrikas djungel, kvinnan i byn i Asien–
–stammen i Amazonas, nomaden i öknen.
Även om de inte hört Evangeliet har de sett Gud.
Och de känner till Honom och har förkastat Honom.
Vers 21: De kände till Gud, men ärade och tackade Honom inte–
–utan förblindades av vanföreställningar och blev dårar.
De bytte ut Gud mot bilder av människor och djur.
De har förkastat Gud.
Folk undrar vad som händer med den oskyldige killen i Afrika–
–som aldrig hört Evangeliet?
Lätt: han kommer till Himlen utan tvekan.
Problemet är att det inte finns någon oskyldig kille i Afrika.
Annars hade han inte behövt Evangeliet för han är oskyldig.
Han skulle komma till Himlen för han har inte syndat.
Men det finns inga oskyldiga onådda folk i världen.
Alla onådda är skyldiga inför Gud och behöver Kristus!
Inse detta nu pastorer.
Bäva inför tanken.
Det finns mer än två miljarder människor i världen just nu…
…vars kunskap om Gud endast räcker för att fördöma dem till Helvetet.
För evigt.
De vet att Han existerar, har förkastat Honom, förtjänar Hans vrede–
–och där slutar historien för dem.
De har aldrig hört att det finns en frälsare.
De existerar inför Gud, utan Kristus, och de är helt hopplösa–
–i det tillståndet.
Men det finns hopp!
Teologisk sanning nummer 3:
Den största nyheten i hela världen–
–är att Guds Lamm som slaktades–
–är alltets suveräne Härskare!|—Halleluja!
Den största nyheten i världen är att Guds Lamm som slaktades—
—–är alltets suveräne Härskare!
En av de äldste sade till mig: Gråt inte! Se, lejonet av Juda stam–
–Davids rotskott, har segrat.
Han som var utlovad för århundraden sedan till patriarkerna–
–lejonet av Juda stam som folken ska lyda (1 Moseboken 49)
Davids rotskott: skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam–
–och bära frukt. HERRENS ande ska vila över honom.
Han står som ett banér för folken. (Jesaja 11)
Jeremia 23: Jag skall låta en rättfärdig telning växa upp åt David.
Han skall regera som kung
Lejonet av Juda stam och Davids rotskott har kommit och Han har segrat.
Gråt inte mer!
Genom hela historien, från tidernas begynnelse har människor kommit–
–och gått, kvinnor har kommit och gått.
Alla, de ädlaste, vänligaste, starkaste, största…
De har alla fallit offer för synden.
Varje man och kvinna är Satans slav.
Alla generationer efter generationer, sekel efter sekel.
Varje man och kvinna föll för döden.
Men då kom en annan man!
Olik någon annan före eller efter Honom.
Denne man föll inte offer för synden.
Denne man hade makt över synden.
Denne man var inte Satans slav.
Denne man skulle krossa den gamle ormen.
Denne man skulle inte falla för döden.
Denne man triumferade över döden.
Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
Dödens udd är synden, och syndens makt kommer genom Lagen.
Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
Davids rotskott, lejonet av Juda stam har kommit och segrat. Hur?
Johannes vänder sig om och får se det starka lejonet, men han får se–
–ett slaktat lamm.
Detta är Aposteln Johannes som skrev om Johannes Döparen som såg Jesus–
–och sa “Se Guds Lamm som tar bort världens synd.”
Ett språk som kommer från 2 Moseboken 12 när israeliterna tog–
–det oskyldiga lammet, slaktade det efter 14 dagar och strök blodet–
–på dörrposterna.
Guds folk räddades från domen under blodsbanéret.
Så Jesaja talar sekler senare om ett lamm som fördes till slakt.
Guds Son skulle krossas enligt Guds suveräna vilja.
Hur skulle detta lejon segra? —Genom att lida som ett lamm.
Genom att ta straffet för vår synd och uppleva fördömelsen–
–våra själar förtjänar.
Han blev sargad, föraktad, slagen, piskad, sårad och pulveriserad–
–i vårt ställe.
Och alla som gömmer sig under Hans blodsbanér kommer att bli räddade.
Han är Guds slaktade Lamm, och ändå står Han.
Guds Lamm har uppenbarligen inte bara genomlidit döden i vårt ställe–
–utan även besegrat döden i vårt ställe.
Vad underbart att Han som är suverän över döden bär dödens sår.
Crown Him the Lord of love,|behold His hands and side,
Those wounds, yet visible above,|in beauty glorified.
No angel in the sky|can fully bear that sight,
But downward bends his burning eye|at mysteries so bright.
Crown Him the Lord of Life,|Who triumphed over the grave,
and rose victorious in the strife|for those He came to save.
His glories now we sing|Who died and rose on high,
Who died eternal life to bring,|and lives that death may die.
Han uppstod från graven med all makt i himlen och på jorden.
7 horn symboliserar Hans makt, 7 ögon Hans syn, Han ser allt, vet allt–
–och kan åstadkomma allt.
Så i vers 7 får vi läsa att Han gick fram och tog bokrullen–
–ur högra handen på Honom som satt på tronen.
Vilken fräckhet! Eller hur?
Ingen annan kan ta bokrullen, men Jesus går rakt fram till tronen–
–som är omgiven av änglar och allt och tar den från Hans hand.
Guds slaktade lamm härskar som enväldig Herre över allt.
Gud är suverän, men är även Jesus det? Ja!
Finns någon tydligare bild av Jesu gudom än Hans myndighet–
–att åstadkomma Guds suveräna vilja medan änglarna prisar Hans namn!
Gud delar inte äran med vem som helst.
Gud delar endast äran med Sig själv.
Jesus ödmjukade Sig själv och blev lydig ända till döden på korset.
Därför upphöjde Gud Honom över allting–
–och gav Honom namnet över alla namn.
Så att i Jesu namn alla knän överallt ska böjas och varje tunga bekänna–
–att Han är Herre, till Gud Faderns ära!
Detta är den största nyheten i hela världen: frälsning genom offer.
Fullbordan av riket kommer genom Sonens korsfästelse.
Det ser ut som ett nederlag men leder till stor seger!
Det finns hopp för alla folk! Fjärde teologiska sanningen från denna text:
Kristi försoning är nådefullt, globalt och härligt särskild!
de fyra väsendena och de tjugofyra äldste föll ner och sjöng en ny sång:
—Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill–
–ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor–
–av alla stammar och språk, folk och folkslag.
Du har gjort dem till ett konungadöme, till präster åt vår Gud–
–och de skall regera på jorden.
Åh! nådefull, särskild försoning!
Kristen: Han har löst ut dig!
Han har köpt dig!
Tänk på det!
Efesierbrevet 1: Jesu Kristi Gud och Fader har utvalt dig i Honom–
–före jordens grund, för att du ska bli helig och fläckfri inför Honom.
I kärlek har Han förutbestämt dig till att tas upp som Hans barn–
–genom Jesus Kristus, enligt Hans vilja och beslut–
–för att den härliga nåd som Han skänkt oss skall prisas…
I Honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder–
–på grund av den rika nåd som Han har låtit flöda över oss–
–med all vishet och insikt…
I Honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av Honom–
–som utför allt efter sin vilja och sitt beslut.
Gud hade bestämt att rädda dig!
Kristus hade bestämt att köpa dig!
Känn vikten och undret i detta, mitt i all din svaghet, kamp, lidanden–
–prövningar. I familj, konflikter, när du vill säga upp dig.
Glöm inte detta.
Före solen och stjärnorna kom till. Före bergen och haven.
Gud allsmäktig i höjden fäste Sin blick på din själ.
Och Han bestämde att rädda dig!
Han sände Sin Son enligt Sin suveräna vilja att köpa dig!
Nådefull särskild försoning!
Vi talar om miljardtals onådda människor som lever och dör utan Evangeliet.
Men vi föddes där vi fick höra Evangeliet. Vi bestämmer inte var vi föds.
Gud bestämde oss att komma bland de nådda folken och bli frälsta.
Nådefull särskild försoning, även global.
Inte bara oss utan folk från alla språk, folk och nationer.
Inte vad vi menar med “nationer” som världens länder.
Det handlar om folkslag, stammar, etniska grupper.
Folkslag i Bibeln: Hettiter, Kananéer, Jevuseer…
Idag: Belutsjer, hui-folket, haner… listan kan göras lång.
Över 11 000 folkgrupper spridda över världen.
Grupper med språk och seder. Jesus dog för att köpa människor från dem alla.
Hans försoning är globalt särskild.
Därför befallde Han lärjungarna att göra alla folk till lärjungar.
Och även vi är befallda, i Matt 28:19, inte folk i allmänhet utan–
–alla folkgrupper i världen.
Om det finns 6 000 onådda folkgrupper så har vi missat–
–poängen med försoningen.
Vi har inte helt lytt missionsbefallningen. Vi ska inte bara göra folk–
–till lärjungar, utan göra ALLA folk till lärjungar.
Guds suveräna vilja är att folk från alla folkgrupper–
–blir friköpta av Kristus.
Kristi suveräna befallning är att göra alla folk till lärjungar.
Särskild försoning driver global mission här.
Dog Jesus för att köpa folk från alla stammar, så ska vi också gå till alla.
Göra alla folk till lärjungar. Varför?
För att vi känner skuld? Ger vi folk skuldkänslor så att de ska gå?
Nej. Det som driver passionen är inte skuld utan ära.
Kungens ära. Vår Kung förtjänar att prisas av alla folk.
Inte bara vissa folkgrupper här och där.
Folk som tror detta går.
Det driver oss. Jesu försoning är nådefullt, globalt, härligt särskild.
Gud samlar suveränt ihop ett rike av präster köpta till Hans ära–
–från alla folk, klaner och färger.
Ser du skönheten i att alla folkgrupper är samlade runt samma tron?
Tillsammans med hundratusentals änglar som sjunger:
Värdigt är lammet att få priset och äran och härligheten i evighet.
Varje etnisk grupp i världen sjunger tillsammans med allt skapat:
Värdigt är lammet att få priset och äran och härligheten i evighet.
Detta är vad vi lever för!
Detta är vad vi dör för!
En hög syn på Guds suveränitet–
–driver dödsföraktande hängivenhet åt global mission.
Fyra praktiska konsekvenser för pastorer som tror på Guds suveränitet:
För pastorer som vet att Gud har ödet i Sin hand.
Fyra konsekvenser för de som känner allvaret i hopplösheten utan Kristus.
För pastorer som fattat den största nyheten:
Att det slaktade Lammet härskar över alla.
Fyra konsekvenser av att försoningen är–
–nådefullt, globalt, härligt särskild.
Leder Guds suveränitet till att vi lutar oss bakåt i passivitet och Gud gör allt?
Nej. Fyra konsekvenser för oss av denna text.
1: Vi ska leda församlingarna i att be med förtroende.
Leda församlingarna i att be med förtroende att Evangeliet sprids till alla.
Guds suveränitet tar inte bort bönen.
Guds suveränitet drar oss till bönen.
I texten har de äldste rökelsekar – de heligas böner.
Det liknar vad vi ser i kapitel 8:3. Där är en ängel med ett rökelsekar:
Åt honom gavs mycket rökelse, som han skulle lägga–
–till alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen.
Och röken från rökelsen tillsammans med de heligas böner steg–
–från ängelns hand upp inför Gud.
Gud har suveränt förordnat att Hans folks böner ska inkalla Hans rike.
Gud ska fullborda Sitt eviga rike som svar på våra böner.
Pastorer, vi ska lära folket att be: “Tillkomme Ditt rike.”
Matt 24:14—säg till församlingen att Evangeliet ska förkunnas–
–för alla folk och sedan ska slutet komma.
Säg åt dem att be för det! Led dem ropa efter slutet och budskapet–
–till alla folk.
Lär dem be för alla folk: Saudiaraber, iranier, indier, somalier…
Försäkra dem om att alla deras böner samlas upp vid Guds altare–
–och en dag ska Han komma med Sitt rike och vilja på jorden som i Himlen.
Försäkra dem om att när alla folk blivit nådda, kommer slutet.
Du undrar om jag är säker? Ja, Jesus sa så.
Du undrar om vi verkligen tolkar det rätt?
Kan Jesus inte komma tillbaka för att 6 000 folkgrupper är onådda?
Jesus kan säkert komma tillbaka närsomhelst, vi vet inte exakt.
Detta är bästa förståelsen av ordet för “folkslag”.
George Ladd kallade Matteus 24:14 den viktigaste bibelversen för oss.
Bara Gud vet vad exakt “alla folk” innebär–
–men eftersom Jesus inte återvänt är ju uppdraget inte slutfört ännu.
När det är färdigt kommer Jesus. Vårt jobb är inte att definiera orden.
Vårt jobb är att slutföra uppdraget.
Vi är inte färdiga förrän Jesus är tillbaka.
Sätt igång och slutför uppdraget!
Låt oss leda vårt folk till att be att Guds rike kommer.
Vädja för den dag då alla folk prisar Hans namn.
För det andra: Led församlingarna att vara givmilda.
Kristna i Nordamerika ger 2,5% till församlingen. Kanske mindre…
Församlingarna ger 2% av dessa till yttre mission.
För varje 100-dollarsedel ger vi 5 cent till världen.
5 cent.
I boken “When helping hurts” av Corbett och Fikkert skriver de:
Bibelns undervisning bör hugga oss i hjärtat. Vi är rikast i världen.
Varför är vi så rika? Varför har Gud gett oss så mycket?
Psalm 67 svarar: Må Gud välsigna så att man på jorden lär känna dina vägar–
–bland alla hednafolk din frälsning…
Jorden ger sin gröda, och Gud, vår Gud, välsignar oss…
må alla jordens ändar frukta honom.
Den suveräne Guden har bestämt att vi ska vara rika för att Han ska dyrkas.
Han har gett oss rikedomar för att Han ska dyrkas i världen.
Visar er församlingsbudget att ni prioriterar missionen?
Led församlingarna att vara givmilda!
Tredje konsekvensen: Led församlingarna att gå.
Att gå målmedvetet till alla folk.
Går ert folk till onådda folk? Går du till onådda folk?
Led församlingarna på många olika sätt till många olika folk.
Led dem att gå kortsiktigt—inte som en sorts turism–
–som egentligen hindrar arbetet.
Men man kan kortsiktigt samarbeta med de som arbetar långsiktigt.
Vi sände ett korttidsteam till den största onådda ön med miljoner människor–
–som aldrig hört om Jesus. Teamet skulle samarbeta med några där–
–och de skickade dem med tolkar ut till byarna.
De gick och bad Gud att suveränt öppna någons hjärta, som med Lydia.
Och universums suveräne Gud gjorde just detta.
De delade Evangeliet med ett hushåll i ett avlägset område–
–och de trodde på Honom direkt.
Kraften i det uttalade Evangeliet!
Våra medarbetare har följt upp och nu är det en församling av detta folk.
De första kristna i detta folkslag. Prisa Gud, vi fick vara del av det!
Folk börjar haka på Guds plan och de vill göra mer.
Sedan sände vi några på “halvtid” — mellan 2 månader—2 år.
Vi skickar ut så många studenter vi kan, som mormonerna gör…
…fast med ett sant Evangelium!
Även pensionärer och lärare som har ledigt på sommaren skickar vi ut–
–antingen långsiktigt för att slå sig ned bland onådda folk.
Som i Bibeln med Timoteus och Paulus.
Timoteus stannade i församlingen bland de som blivit nådda.
Paulus lämnade och spred ut sig till de onådda.
Vissa i församlingarna kallar Gud, som Paulus, att resa–
–till onådda folk och sprida Evangeliet.
Uppmuntrar du dem?
Kallar du ut dem och står vid deras sida?
Tar du tid för att tala och leda just dem?
Leder du församlingen att fasta och be som i Antiokia i Apg 13?
Frågar ni Gud vem Han ska kalla ut till de onådda härnäst?
Lyssnar du? Han kanske kallar dig till det?
Inte bara som traditionell mission, både ock.
Affärsmän eller lärare kan åka och lära i skolor eller göra affärer.
Vi arbetar bland nådda folk så vi kan lika gärna arbeta bland onådda.
De som har olika yrken och utbildningar kan arbeta bland folken–
–så att Gud ska bli känd.
Leder du församlingen att gå målmedvetet?
Finns det kristna där som kan göra det bättre?
Kan vi inte bara skicka dit pengar och låta dem göra det?
Nej. “Onådda” betyder att de inte har några kristna där.
Vi kan inte skicka dit pengar och låta dem dö för Evangeliet.
Sista konsekvensen. Led församlingarna till bön, givmildhet och att gå.
Till sist: Led församlingarna till att dö villigt.
Led församlingarna till att dö villigt för att–
–sprida Evangeliet till alla folk.
En hög syn på Guds suveränitet driver–
–dödsföraktande hängivenhet åt global mission.
Pastorer som tror att Gud är suverän över allt leder folk–
–att dö för alla folks skull.
Åh bröder. De onådda är onådda för att de är svåra att nå.
De är farliga att nå, vill inte bli nådda och kommer stå emot dig.
Så hur driver Guds suveränitet i Upp 5 dödsföraktande mission–
–till farliga folkgrupper?
Vi vet att Guds suveränitet driver oss, Jesus har köpt dem.
Men vi har också förtroende för att vi vet att inget händer oss–
–utan Guds suveräna goda vilja. Inget.
Vid förföljelsen i Apostlagärningarna 4 ber de: Herre som skapat allt…
De visste att förföljarna inte kunde göra något utan Guds suveränitet.
Pastor Josef Tson i Rumänien som blev misshandlad sa–
–att en hög syn på Guds suveränitet bar honom igenom det.
Soldaterna som förhörde och slog honom kunde inte göra något–
–utan vad Gud tillät.
Han blev förhörd av sex män och sade till dem–
–att detta var ett möte med Gud och inte dem. De tittade frågande.
Gud lär mig en läxa genom detta–
–och ni kan bara göra vad Han tillåter.
Ni är bara min Herres verktyg.
Jag såg dessa män som min Faders marionettdockor.
Vi sänder ut folket med förtroende att inget kan hända–
–utan Guds suveräna hand som vill dem väl och Sin egen ära.
Självklart blir det svårt eftersom Guds suveräna plan innebär lidande.
Så har det alltid varit. Gud har bestämt att Sonens lidande–
–ska frälsa världen.
Uppenbarelseboken 6:11 visar att Gud har ett bestämt antal–
–som ska bli martyrer för Evangeliet.
Jesus led för att göra Evangeliet, vi lider för att sprida Evangeliet.
Vi ska inte söka lidande, utan förkunna, och det ska bli lidande–
–och martyrer enligt Guds suveräna plan.
Allt är i Apostlagärningarna. Evangeliet spreds till Judéen–
–och Samarien genom att Stefanus stenades.
Han såg Människosonen stå vid Guds högra sida.
Gud använde suveränt hans död–
–för att sprida församlingen till jordens ändar.
Satans försök att stoppa församlingen fick motsatt effekt.
När Paulus var i fara fick Guds suveränitet honom att gå ändå.
Korint, Apg 18: “Var inte rädd, utan tala—Jag har mycket folk här.”
De är köpta.
Apg 20 med de äldste: Bunden i anden går jag till Jerusalem.
Den helige Ande vittnar att bojor och lidanden väntar mig.
Men mitt liv har inget värde för mig. Bara att fullborda uppgiften–
–att vittna om Guds Evangelium.
Paulus såg lidande som del av Guds plan att sprida Evangeliet.
Är vi redo att göra samma sak?
Ska vi leda folk i våra församlingar att se lidande som Guds plan.
Att dö villigt?
Josef Tson, igen:
Under ett förhör sade jag när de hotade att döda mig:
Ert främsta vapen är att döda, mitt är att dö. Såhär fungerar det:
Mina inspelade predikningar finns över hela landet.
Alla kommer veta att jag dog för min förkunnelse.
Alla kommer ta inspelningarna och lyssna mer på dem.
“Han menade det verkligen, han dog för det.”
Så predikningarna kommer tala ännu högre och jag blir glad om ni–
–dödar mig.
Efter detta skickade de hem mig!
Det blir bättre:
En annan polis som förhörde en kollega till mig sa:
—Vi vet att Tson vill bli martyr men vi ska inte uppfylla hans önskan.
Jag hade varit rädd för att dö förut och levt passivt–
–men nu var jag beredd att offra mig för Evangeliet–
–och då ville de inte döda mig!
Jag kunde predika var jag ville utan någon fara.
När jag ville rädda mitt liv miste jag det nästan–
–när jag var beredd att mista livet, vann jag det.
YES!
Jag var med några i en svår del i världen nyligen–
–och vi skulle minnas tre syskon som blivit ihjälskjutna–
–där de arbetade på sjukhus.
De var där för Evangeliet och visste att motstånd väntade.
En man kom in och låtsades ha en skadad bebis under en filt.
Han gick in, och under filten var det ett laddat gevär.
Han gick igenom kliniken och sköt ihjäl alla tre.
När myndigheterna frågade honom varför, svarade han:
“Om de fick fortsätta skulle hela landet tro på Jesus!”
Men precis innan hade missionsorganisationen tänkt ta ut dem–
–av säkerhetsskäl.
Men en av kvinnorna hade sagt: “Ta mig inte ur landet!”
Det var värt för henne att riskera lidande och död!
De dog villigt. Vad orsakar en sån dödsföraktande lydnad?
Det är förtroende för Guds suveränitet.
Att inget händer utan Hans vilja.
Att Hans vishet är att använda vår död för att ge andra evigt liv.
Och förtroende att Han använder allt detta för missionsbefallningen.
Alla team vi sänder ut till farliga folkslag går i förtroendet–
–att när detta Evangelium förkunnas, blir folk frälsta.
Det är garanterat. Alla kommer vara där i Uppenbarelseboken 5 och 7.
Alla länder, stammar, språk och folk.
Vi kan gå till de svåraste folken och predika Evangeliet–
–och veta att vare sig vi lever eller dör, kommer någon ut.
Stenhårt förtroende, Guds suveränitet–
–ger orubbligt dödsföraktande förtroende inför farliga folkgrupper.
Vi pastorer får vara färdiga med ynkliga teologier om global mission.
Låt oss tro djupt på universums suveräne Gud–
–som håller allt och allas öde i Sin hand.
Låt oss se människans hopplösa tillstånd inför Gud utan Kristus.
Låt oss leda församlingarna att be, ge och gå till onådda folk–
–med den största nyheten i världen.
Vi har blivit räddade av ett nådefullt globalt härligt särskilt offer.
Led församlingarna, ge våra liv, mista dem om nödvändigt–
–för att riket ska gå fram och uppfylla missionsbefallningen.
Låt oss inte sluta förrän Guds slaktade Lamm–
–och den suveräne Herren får den fulla lönen för Sitt lidande!
Låt oss be.
Alltets suveräne Herre…
Vi går med hundratusentals änglar och tillber just nu.
Honom som sitter på tronen, Honom och Lammet, tillhör tacksägelsen–
–och priset, äran och makten i evigheternas evigheter.
Vi prisar Dig Jesus för att du köpt oss med Ditt blod.
Vi prisar Dig för nåden vi fått innan jordens grund blev lagd.
Vi vet att vi inte är här på någon egen merit utan enbart av Din nåd.
Så vi ber med förtroende att Du ska använda oss och församlingarna–
–att leva och dö i lydnad till Dig.
För att Ditt Evangelium ska spridas och förkunnas för alla jordens folk–
–tills Ditt rike kommer och Din vilja sker såsom i Himlen så ock på jorden.
Amen.