Vad du är vacker, min vän.
Höga visan 1:16
Från alla håll är vår käraste Vän högst vacker. Våra olika upplevelser har vår himmelske Fader ämnat för att ge oss nya perspektiv att se Jesu ljuvlighet ifrån. Hur härliga är inte våra prövningar när de bär oss upp i det höga där vi kan få se klarare vyer av Jesus än vad det vanliga livet kunnat ge oss! Vi har sett Honom från Amanas topp, från toppen av Senir och Hermon, och Han har lyst över oss som solen i all dess styrka. Men vi har också sett Honom från ”lejonens hålor, från leopardernas berg” och Han har inte förlorat någonting av sin ljuvlighet.
Från sjuksängens matthet, från gravens kanter, har vi vänt våra ögon till vår själs make, och Han har aldrig varit annat än ”alltigenom vacker”. Många av Hans heliga har sett på Honom från fängelsehålornas dystra mörker, och från bålets röda flammor, men ändå har de aldrig sagt någonting ont om Honom, utan dött under hyllningar av Hans makalösa behag. Åh, vilken nobel och behaglig syssla att för evigt skåda på vår ljuve Herre Jesus!
Är det inte helt underbart att se Frälsaren i alla Hans ämbeten och se att Han inte har någon like i någon av dem? Att, så att säga, vända på kalejdoskopet och få se nya, unika och eleganta kombinationer? I krubban och i evigheten, på korset och på Sin tron, i Getsemane och i Hans rike, bland tjuvar och mellan keruberna, överallt är Han ”alltigenom ljuvlig”.
Undersök noga varenda liten handling i Hans liv och varenda karaktärsdrag hos Honom, så ser du att Han är ljuvlig i det minimala som i det majestätiska. Döm Honom som du vill, du finner inget att klandra; väg Honom som du önskar, och Han kommer inte bli funnen för lätt. Inte ens evigheten kommer upptäcka skuggan av en fläck i vår Vän. I stället, ju mer tidsåldrarna vänder sig, kommer Hans dolda härligheter att stråla med allt mer obegriplig prakt, och Hans outsägliga ljuvlighet kommer mer och mer att hänföra alla himmelska sinnen.
