Vi blev skapade till att leva i fullständig lydnad till vår kärleksfulle Skapare, men i syndafallet fördärvades helheten av vår varelse av avgudadyrkande synd. Ligon Duncan skissar upp den bibliska historien för att visa hur Kristus återlöser sitt fallna folk, förnyar dem till en helhjärtad lydnad till nådens Gud. Kristna ska mer och mer formas till Kristi avbild och vara helt olika världen i deras kärlek till Gud och nästan.
Om ni har era biblar, bjuder jag er att slå upp Första Moseboken 1 med mig.
Vi ska till Tredje Moseboken 19, men först vill jag ta er på en liten resa.
På ett sätt var Matt Chandlers budskap en fyrtio minuters inledning till-
-det jag vill göra idag. Jag vill knyta an till en del saker han sa.
Vi talar om att vara tydligt olika världen.
Men i våra bibeltroende, kristusupphöjande och evangeliepredikande kretsar-
-kan vi finna en del dåliga exempel på hur förkunnare försöker hjälpa-
-församlingarna förstå förhållandet mellan Evangeliet, nåden och Lagen.
Det är förståeligt; dessa saker är inte enkla och man kan brottas med det.
Särskilt när det gäller sammanhangen vi predikar till.
Matt påminde oss igår om hur många nådens förkunnare predikar till ett-
-sammanhang som domineras av ytlig moralism.
Eller det Christian Smith kallar “moralisk terapeutisk deism”.
Som motreaktion till detta kommer ofta tanken att lydnad är dåligt.
Att Lagen är dålig. Och att man, om man verkligen förstår nåden-
-kommer predikningarna inte att innehålla en massa befallningar.
Man menar ju att nåden befriar oss från detta.
Så har det uppkommit missuppfattningar om vad legalism och antinomism är.
Vi här kan ofta tänka att antinomister är “nåd-killarna”.
De är lite väl uppeldade när det gäller nåden.
Och legalisterna är “lag-killarna”, som är väldigt petiga med allt.
Så här framställer vi legalism och antinomism.
Men faktum är att Jesu kritik, och Paulus kritik av dessa tendenser är:
Legalister förstår inte Lagen och antinomister förstår inte nåden.
Problemet med legalism och antinomism är att ingendera förstår det härliga-
-med en kärleksfull, nådefull himmelsk Fader.
Det är tesen i boken The Whole Christ av Sinclair Ferguson. Den löser allt.
Läs den och tillämpa den i er förkunnartjänst.
Vi behöver hans insikter i denna fråga, i våra liv och vår förkunnelse.
Nu vill jag gå till Gamla testamentet med er.
Särskilt några viktiga punkter som Nya testamentet tar upp.
Sedan vill jag ge er några verktyg för att ni och era församlingar ska vara-
-tydligt olika världen och förstå förhållandet mellan nåd och lydnad-
-Evangeliet och Lagen i det kristna livet. Några verktyg som hjälper er.
Jag vill börja i Första Moseboken 1, men först, låt oss be om Guds hjälp.
Himmelske Fader…
Vi lever inte endast av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.
Gräset torkar, blommorna vissnar, men Ditt Ord står för evigt.
Helga oss i Sanningen, Ditt Ord är sanning.
Hela Skriften är inspirerad och nyttig till undervisning, förmaning-
-tillrättavisning och fostran i rättfärdighet, så att vi kan vara rustade-
-till varje god gärning – så tala Herre, Dina tjänare lyssnar.
Vi ber detta i Jesu namn. Amen.
Titta med mig i Första Moseboken 1, verserna 27 och 28.
Detta är ett stycke som Matt tog oss till igår.
“Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han”-
-“henne, till man och kvinna skapade han dem.”
“Och Gud välsignade dem och sade till dem: Var fruktsamma och föröka er”-
-“uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens”-
-“fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”
Adam och Eva skapades för att finna sin högsta glädje i Gud och-
-avbilda Honom i den här världen.
Denna välsignelse de skapades till, uttalas som en befallning i vers 28.
De allra första orden som människor någonsin hört från Gud-
-var välsignelse.
De allra första orden som människor hörde från Gud var välsignelse.
“Och Gud välsignade dem och sade…” – och denna välsignelse uttalas-
-i form av en befallning. Missa inte det.
I Första Moseboken 1 och 2, i det ursprungliga skapelseförbundet-
-som teologer kallar “gärningarnas förbund”, “livets förbund”-
-eller “förbundet med Adam” – förs Adam och Eva in i världen, in i-
-välsignelse, och välsignelsen uttalas i form av en befallning.
Denna befallning är i sig själv en välsignelse.
Det finns alltså ingen motsägelse mellan välsignelse och lydnad.
Det här är enormt. Väldigt ofta ser kristna lydnad som ett sätt att-
-vinna Guds godhet och välsignelse.
“Om jag lyder kan jag få Gud att älska mig, vara god mot och välsigna mig.”
Det är just detta som legalister gör.
“Om jag kan vara god, kan jag få Gud att älska mig, vara god mot mig”-
-“och välsigna mig, eller fortsätta älska, vara god mot och välsigna mig.”
Men lägg märke till att ingenting av detta föreligger i 1 Mos 1:27-28.
De blir skapade, och innan de tar sina första steg är de första ord de-
-får höra av Gud en välsignelse.
Lydnaden som befalls här i 1:28 är alltså inte någonting de ska vinna-
-Guds kärlek genom.
Det är istället själva sfären i vilken de åtnjuter Guds kärlek.
“Här är Min avbild och här är hur ni kan åtnjuta Mig som högst:”
“Var fruktsamma, föröka er och råd!” På vilket sätt är detta en avbildning?
Jo, titta hur världen börjar. Vers 2 i 1 Mos 1…
“Jorden var öde och tom, och mörk…” – vad gör Gud under skapelsens dagar?
Han ger den ordning, fyller den och gör den ljus.
Nu får människan direktivet: “Var fruktsamma och föröka er, fyll skapelsen”-
-“var som Jag!” Det här blir Adam och Eva alltså befallda att göra:
“Var er själva, det vill säga, var som Jag!”
“Det är då ni upplever välsignelsen – när ni är dem Jag skapat er till.”
“Min avbild i denna värld. Då finner ni frihet. Då finner ni välsignelse.”
“Då finner ni glädje!”
Lydnaden ska inte vinna Guds kärlek, få den och behålla den.
Den är sfären i vilken de åtnjuter Guds kärlek, godhet och välsignelse!
Titta sedan på vad som sker i Första Moseboken 3…
Ormen kommer till Eva och berättar varför Gud sagt åt dem att inte äta-
-av detta träd. Vers 5 i kapitel 3:
“Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas”-
-“och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont… Han ljuger för er.”
“Han sa att ni inte skulle äta av trädet för Han vet att när ni gör det”-
-“blir ni som Han.”
Vad borde Adam och Eva ha svarat ormen då?
“Vad menar du med att vi, om vi inte lyder Gud, blir som Han?”
“Vi är redan som Han! Har du inte läst 1 Mos 1:27-28, herr Orm?”
Istället tar de och äter – de är olydiga mot Gud.
Blir de då mer lika Honom? Nej, de blir mindre lika Honom.
Avbilden förloras inte, men den fördärvas. Avbilden raderas inte.
Det här vet vi från 1 Mos 9. Vi vet det här från psalmerna.
Vi vet det från Nya testamentet. Avbilden raderas inte, men den rubbas.
Satan säger: “Om ni vill bli som Gud, var olydiga! Där har ni frihet!”
Men deras upplevelse och högsta åtnjutande av Gud var faktiskt menad-
-att åtnjutas i lydnadens sfär. Det är så man är lik Gud.
Finns det något sätt att åtnjuta Gud och avbilda Honom i den här världen-
-utan att högst åtnjuta Honom?
Eh, nej.
Men ormen säger: “Jo! Du kan bli mer än du är genom att trotsa Gud.”
Tänk också på att lydnaden inte är din fiende.
Lydnaden är inte problemet.
Missförstånd om vem Gud är och varför Han gett dessa bud och hur goda de är-
-det är problemet.
Innan vi bläddrar fram till Andra Moseboken ska vi till 1 Mos 17.
Titeln till detta föredrag har jag norpat från Kevin DeYoung.
Kevin DeYoung predikade här och skrev en bok: The Hole in our Holiness.
“Håligheten i vår helighet”. Detta föredrag är “Helheten i vår helighet”.
I syndafallet föll vår människa sönder.
Vår helhet blev fördärvad. Helheten fördärvades.
Vårt tänkande, vilja, begär – allt detta fördärvades när vi gjorde uppror.
Detta fick vårt inre och yttre att falla sönder.
På utsidan handlade vi inte som vi borde ha handlat på insidan-
-eller i enlighet med hur vi borde vara på insidan.
Vi var inte på insidan som vi försökte handla på utsidan.
Det var ett sönderfall av hela vår varelse.
Lägg märke till vad Gud säger till Abraham i Första Moseboken 17.
Vers 1: “Jag är Gud den Allsmäktige. Vandra inför mig och var fullkomlig.”
Men vänta lite nu… vad betyder det?
Översättningen “fullkomlig” är en fullgod översättning av “tamim”.
“Vandra inför mig och var fullkomlig” eller “oklanderlig”, “hel”…
Det är detta titeln till föredraget kommer ifrån. Men vad betyder det?
I detta sammanhang är det väldigt tydligt.
I 1 Mos 15:6 står det: “Abram trodde på Herren, och han räknade honom det”-
-“till rättfärdighet”.
Men i 1 Mos 16 trodde han inte på Herren.
Han väntade inte på att Herren skulle ge honom och Sara ett barn, utan han-
-tog Hagar, som Sara föreslagit, och försökte få löftessonen på det sättet.
Och vilken röra det blev!
Titta vidare i 1 Mos 17. Efter de ca 14 första härliga verserna-
-ber han ändå Gud att göra Ismael till löftessonen!
Och vad gör han? Han säger att han tror på Gud, och gör det verkligen-
-men han beter sig inte som om han gör det.
Hans yttre och hans inre är inte samma. En del inom honom tror verkligen-
-på Guds löfte, men han lever inte i enlighet med detta, och Gud säger:
“Abraham, var oklanderlig, var fullkomlig, var hel.”
Med andra ord: Ha integritet, var inte en hycklare.
Lev som du tror!
Jag vet att du tror Mig Abram, men du lever inte som om du tror Mig.
Jag vill att hur du lever ska följa med hur du tror.
Din tro och ditt liv måste vara likadana!
“Du säger att Du tror på Mitt löfte? Här är ett litet tips! Lev därefter!”
“Lev som om du verkligen tror Mitt löfte. Vandra inför Mig, Abram.”
“Lev i den här världen som om Jag är den som avgör i ditt liv.”
“Se inte till din kropp, din ålder, Saras ålder eller dina omständigheter.”
“Se till Mig, Jag är ju Gud Allsmäktig!”
“Sätt sedan ihop ditt liv och din tro, så att din utsida och insida”-
-“är tillsammans.”
Arbetet, enligt Bibeln, med att leva det kristna livet, handlar om att-
-få ihop de två sakerna, så att vårt liv och vår tro går ihop.
“Vandra inför mig och var hel.” Detta siktar vi och våra församlingar på.
“Kan ni inte bara få ihop era liv och er tro?”
Nu vänder vi fram till Andra Mosebok 19.
Tro inte att Lagen, morallagen, de tio budorden på Sinai berg-
-kommer och ändrar hela ordningen som man ser i 1 Mos 1, 3 och 17.
Nej, den bekräftar den – det visade Matt igår i 2 Mos 19:4-6.
Om du ska predika utifrån de tio budorden – och det borde du…
Kristna har i 2 000 år uppbyggt sitt folk i Evangeliets liv genom att lära-
-dem de tio budorden, Herrens bön och innan den Apostoliska trosbekännelsen-
-kom använde de redan grundteserna som denna byggde på.
De uppbyggde sitt folk i den kristna tron genom att lära dem dessa saker.
Så predika de tio budorden. Men här är ett tips: börja i 2 Mos 19.
Detta kommer hjälpa dig få rätsida på nåden och Lagen.
I det kristna livet föregår nåden alltid Lagen.
Lagen är inte sättet du får nåd på.
Nåd är det som gör att du kan vara den du borde vara.
Den som Gud skapat dig till att vara och återlöste dig till att vara.
Hur ser detta ut då? Jo – Lagen! Eller hur?
Så det är detta som händer här. Se vad Gud säger i 2 Mos 19:4:
“Ni har själva sett vad jag har gjort med egyptierna och hur jag burit er”-
-“på örnvingar och fört er till mig.”
“Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, ska ni av alla folk”-
-“vara min dyrbara egendom, för hela jorden är min.”
“Ni ska för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk.”
Märk ordningsföljden här. Gud säger inte: “Om ni lyder Mig ska Jag föra”-
-“er ut ur Egypten för att ni lytt mig.”
Nej, Han säger: “Ni har själva sett vad jag har gjort med egyptierna”-
-“och hur jag burit er på örnvingar” – nu ska ni följa Mina bud.
Märker ni ordningsföljden? Det är inte: “Killar, om ni håller buden”-
-“tillräckligt väl så ska Vi fundera över att föra er ut ur Egypten.”
Nej: “Jag har burit er på örnvingar. Därför är ni här på Sinai.”
“Jag tog upp er på ryggen och bar er hit. Jag återlöste er.”
“Så här ser det ut att vara Min egendom, ett rike av präster”-
-“och ett heligt folk.”
Han upprepar logiken i 2 Mos 20:2.
Innan Han över huvud taget ger de tio budorden säger Han:
“Jag är Herren din Gud som har fört dig ut ur Egyptens land”-
-“ur träldomshuset. Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.”
Ser ni? “Jag är den Gud som frälste er, jag är den Gud som återlöste er!”
“Såhär ska ni högst åtnjuta Mig och avbilda Mig på jorden:”
“Ni ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.” Ser ni logiken?
Nåd före Lag!
Lagen blir ett nådemedel för de som tagit emot Guds återlösande nåd.
Den är inte din fiende. Den är din vän.
Nu går vi till Tredje Moseboken 19!
Vänd med mig till Tredje Moseboken 19. En underlig plats att gå till.
Vad i hela världen gör vi där?
För det första, kan man se att hela kapitlet är en repetition av de tio-
-budorden.
I Tredje Moseboken 19 går Mose igenom de tio budorden och utvecklar dem.
Han utvecklar dem på fyra områden: Han talar om den personliga lydnaden.
Lydnaden inom familjen, lydnaden inom församlingen och lydnaden i samhället.
Gud säger: “Jag vill att allt du är, allt du gör, ska likna Mig.”
Låter det bekant? “Jag vill att allt du är, allt du gör, ska likna Mig.”
“Jag vill att du personligen, i familjen, i församlingen, i samhället”-
-“ska likna Mig”.
“Med andra ord – i ditt personliga liv, din interaktion i familjen”-
-“och andra troende i församlingen, och med dina grannar – vill Jag att du”-
-“liknar Mig.”
Låter det bekant för er? “Ni är Min avbild!”
“Jag ska lära er hur Jag ser ut, så att ni vet hur ni ska se ut!”
Titta på vad Han säger: “Herren talade till Mose. Han sade: Säg till”-
-“Israels barns hela församling: Ni ska vara heliga, för jag”-
-“Herren er Gud, är helig.”
Ibland får vi för oss att den enda motivationen att vara helig är-
-tacksamhet till Gud för frälsningen.
Bibeln ger många motivationer till att vara helig.
Den främsta är: “Jag vill att ni ska vara heliga för att Jag är helig.”
Vad är då logiken här? Jo, du skapades till Guds avbild och blev återlöst-
-för att bära den avbilden åter. En dag är bilden förhärligad-
-och skiner i härlighet för evigt. Så låt oss börja redan nu!
“Ni ska vara heliga, för jag, Herren er Gud, är helig.”
“Var och en av er ska visa respekt för sin mor och sin far.”
“Mina sabbater ska ni hålla. Jag är Herren er Gud.”
“Ni ska inte vända er till avgudar och inte göra er några gjutna gudar.”
“Jag är Herren er Gud. När ni vill offra gemenskapsoffer åt Herren”-
-“ska ni offra det på sådant sätt att ni räknas som välbehagliga.”
“Det ska ätas samma dag som ni offrar det eller nästa dag.”
“Det som blir över till tredje dagen ska brännas upp i eld.”
“Om det äts på tredje dagen, är det avskyvärt och blir inte mottaget.”
“Den som äter av det måste bära sin skuld”-
-“för han har ohelgat det som var helgat åt Herren.”
“Han ska utrotas ur sitt folk.”
” När ni bärgar skörden i ert land, ska du inte skörda till den yttersta”-
-“kanten av åkern och inte plocka upp ströaxen efter din skörd.”
“Inte heller i din vingård ska du göra någon efterskörd”-
-“och de druvor som fallit av i din vingård ska du inte plocka upp.”
“Du ska lämna kvar det åt den fattige och åt främlingen.”
“Jag är Herren er Gud.”
Märk vad Gud gör för israeliterna här…
Han säger: “Ni ska visa att ni tillhör Mig, är Min avbild, genom att”-
-“hedra era föräldrar, hålla sabbatsdagen, tillbe endast Gud såsom Han”-
-“befallt och ta hand om de fattiga.” Intressant va?
“Det är så Israel ska visa att ni är Mina, att Jag är er Gud och ni är”-
-“Min avbild. Så ska ni göra.” Med andra ord är helighet uttryckligen-
-någonting som ska ta sig synligt uttryck genom att man lyder den första-
-och den andra stentavlan med tio Guds bud. Så avbildar du Gud.
Vi fortsätter i vers 11:
“Ni ska inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.”
“Ni ska inte svära falskt vid mitt namn. Då ohelgar du din Guds namn.”
“Jag är Herren. Du ska inte förtrycka din nästa eller plundra honom.”
“Du ska inte undanhålla daglönaren hans lön över natten till morgonen.”
“Du ska inte uttala förbannelser över en döv eller lägga något framför”-
-“en blind som han kan snava över. Du ska frukta din Gud. Jag är Herren.”
“Du ska inte göra orätt när du dömer. Du ska inte hålla med någon för att”-
-“han är fattig och du ska inte vara partisk för den som har makt.”
“Du ska döma din nästa i rättvisa. Du ska inte gå med förtal i ditt folk.”
“Du ska inte stå efter din nästas blod. Jag är Herren.”
“Du ska inte hata din broder i ditt hjärta, men du ska tillrättavisa din”-
-“nästa så att du inte bär på synd för hans skull.”
“Du ska inte hämnas och inte hysa agg mot någon i ditt folk”-
-“utan du ska älska din nästa som dig själv. Jag är Herren.”
Det här är det enda stället i Gamla testamentet där det står såhär.
Det står inte i 2 Mos 20 eller 5 Mos 5, utan här, mitt i 3 Mos 19-
-tillsammans med en mängd ceremoniella föreskrifter.
Men poängen är att Guds folk, Israel, ska visa upp sin helighet-
-att de är Guds avbild, återlösta av Gud, genom att hålla sig från stöld-
-falskhet, lögn, förtryck av sin nästa, dålig behandling av handikappade-
-juridisk orättvisa eller partiskhet, förtal – för oss med Twitter…
…skada, hat, hämnd mot Guds folk – allt detta är praktiska sätt:
Personliga, i familjen, i församlingen och i samhället.
Hela vårt jag, hela allt vi gör, visar att vi är skapade i Guds avbild.
Mose ger oss här alltså innehållsförteckningen i kärleken till nästan.
Det är inte ett högtravande ideal som ingen kan definiera.
Han gör det väldigt konkret och påtagligt.
Säg inte att du älskar din nästa för att sedan förtala honom.
Säg inte att du älskar din nästa för att sedan vara orättvis och partisk.
Säg inte att du älskar din nästa för att sedan förtrycka din nästa-
-eller ljuga för din nästa, eller stjäla från din nästa.
Kärleken till din nästa är väldigt påtaglig – ett uttryck för Guds avbild.
Gud är sådan här. Det är såhär som Gud handlar. Var sådan.
Särskilt denna vers: “du ska älska din nästa som dig själv” är ju inte-
-någon förgången gammaltestamentlig ceremoniell stadga.
Den upprepas ett dussintal gånger i Nya testamentet. Särskilt av Jesus.
Jesus använder den för att angripa den typ av legalism som Han möter-
-hos Israels religiösa ledare.
Låt mig ta er till några ställen där Han gör detta. Vi går till Matt 19.
I Matteus kapitel 19 talar Jesus med en man som Hans samtida hade högaktat.
Matteus 19, med början i vers 16: “En man kom fram till Jesus och frågade:”
“Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?”
Du som är predikant – rusa inte förbi den här frågan.
Fråga er varför frågan överhuvudtaget ställs.
Varför skulle någon ställa en sådan fråga till Jesus?
Rusa inte förbi Jesu två första meningar när han besvarar frågan.
“Varför frågar du mig om det goda? Det finns bara en som är god.”
Det här visar hur stort problemet med legalism var i Israel.
De tror att de håller Lagen, men i själva verket gör de inte det.
Som sagt, legalisternas problem är inte att de bryr sig för mycket om Lagen-
-utan att de gör stor sak av att hålla Lagen, fastän de inte håller den!
Upprepade gånger säger Jesus och Paulus till den “laglydige”:
“Kör på, håll hela Lagen! Sedan kan vi snacka.”
Det är precis det som sker på detta ställe.
Se på vad Jesus säger härnäst: “Vill du veta hur du ska få evigt liv?”
“Håll buden!”
Lär Jesus här ut frälsning genom gärningar, frälsning genom att hålla Lagen?
Måste man hålla Lagen för att komma till Himlen? Nej, det menar Han inte.
Han går igenom de tio budorden med honom, och i slutet av vers 19:
“Du ska älska din nästa som dig själv.”
Så svarar den rike unge mannen: “Allt det har jag hållit!”
Vad svarar Jesus då? “Härligt! Sälj nu allt du äger och ge åt de fattiga.”
Genast svarar den unge mannen att han inte kan. Men vad är det första budet?
“Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.”
Jesus sa ju i Bergspredikan: “Du kan inte tillbe Gud och prylar.”
Hans Gud står nu mitt framför honom och säger: “Ge bort alla dina prylar”-
-“och följ Mig.” Han svarar: “Det kan jag inte.”
Det har du förbaskat rätt i att du inte kan!
Därför förstår du dig inte på Lagen, för den säger att du ska det.
Det var det du skapades till.
Den rike unge mannen här förstår inte innebörden i att han inte kan.
Han tror att han kan det, och inser inte att Jesus bevisar att han inte kan.
Nu blev lärjungarna upprörda. “Om inte han kan bli frälst, vem kan?”
Jesus svarar inte: “Ni måste bara försöka mer.”
Han säger: “För människor är det omöjligt. Men för Gud är allting möjligt.”
Den rike unge mannens problem var att han trodde sig göra stor sak av Lagen.
Men han förstod inte Lagen, att han inte följde Lagen-
-och att Lagen fördömer honom, om han försöker bli frälst genom den.
Intressant nog gör Jesus samma sak bara några kapitel senare, i Matteus 22.
Men låt oss gå till Lukas återgivande av händelsen i Lukas 10.
I vers 25 kommer en laglärd fram och frågar Jesus:
“Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?”
Har ni hört den frågan förut?
“Vad ska jag göra för att få evigt liv?”
Jesus säger: “Vad står det skrivet i lagen? Hur läser du där?”
“Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ”-
-“och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig”-
-“själv.” Jesus svarar: “Du har rätt.”
“Du har svarat rätt.”
Vad säger han alltså? “Gör det, så kommer du in i himlen.”
“Gör det, så får du leva.” Predikar Jesus frälsning genom gärningar nu?
Nej, och det ser man snabbt. Se nu vad mannen säger härnäst:
Luk 10:29 “Då ville mannen rättfärdiga sig…”
Legalister vill rättfärdiga sig själva. Han frågade:
“Vem är då min nästa?”
Här är en annan sak ni måste förstå om fariséerna på Jesu tid…
De sågs gärna som noggranna med att hålla Lagen, men letade alltid kryphål.
Ni kanske känner till den amerikanske komikern W. C. Fields.
Han var en ökänt omoralisk man, men en dag gick en vän in på hans-
-hotellrum och kom på honom med någonting mycket chockerande…
Han läste i gideonitbibeln som låg i byrån på rummet!
Hans vän frågade vad han höll på med, och han svarade:
“Jag letar efter kryphål!”
Det var precis detta som även fariséerna gjorde.
Fariséernas största fråga var: i vilka fall gäller inte Lagen för mig?
När gäller inte Lagen mig? Hur kommer jag undan att behöva göra detta?
Minns ni i Matteus 15 där de gjort ett religiöst system för att slippa-
-ta hand om sina gamla föräldrar? Korban-regeln.
“Jag skulle gärna hjälpa er, mamma och pappa, men jag har offrat gåvan”-
-“till Herren.”
Vad hände med “Hedra din far och din mor”?
Legalister vill gärna framställa sig som att de bryr sig mycket om Lagen-
-men under tiden letar de efter kryphål.
Så berättar Jesus en berättelse: “En man var på väg från Jerusalem ner”-
-“till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och”-
-“misshandlade honom, och sedan försvann de och lämnade honom där halvdöd.”
“En präst råkade komma samma väg och när han fick se mannen gick han förbi.”
“Likadant var det med en levit. Han kom dit, såg mannen och gick förbi.”
“Men en samarier som var på resa kom också dit”-
-“och när han såg mannen förbarmade han sig över honom.”
“Han gick fram och hällde olja och vin i hans sår och förband dem.”
“Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, tog honom till ett värdshus och”-
-“skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav till”-
-“värdshusvärden och sade: Sköt om honom. Och kostar det mer ska jag”-
-“betala när jag kommer tillbaka. Vem av dessa tre tycker du var en nästa”-
-“för mannen som råkade ut för rövare? Han svarade: Den som visade”-
-“barmhärtighet mot honom. Då sade Jesus till honom: Gå du och gör som han.”
Det som sker här är att prästen och leviten är rädda för att bli orena.
De hade blivit ceremoniellt orena om de hade kommit i kontakt med en död-
-och eftersom han ser halvdöd ut, skulle han kunna vara död – därför ville-
-de inte göra sig ceremoniellt orena.
Så av hänsyn till den ceremoniella lagen bröt de mot morallagen!
Den näst största morallagen. Älska Gud – älska din nästa!
För att hålla den cermoniella lagen bröt de alltså mot morallagen.
Vi hör Jesus säga detta flera gånger, och det kommer från profeterna:
“Lydnad är bättre än offer.”
Jesus vågar påstå att det finns en gradskillnad bland Lagens bud…
…och att morallagen är viktigare än den ceremoniella lagen.
Om man måste bryta mot ceremonilagen för att lyda morallagen, så måste du.
Så visar Jesus också i Sin undervisning att ceremonilagen inte är en del-
-av hur vi utmärker oss från världen.
Det gällde under den Moselagens mandatperiod, men inte för kristna.
Denna argumentation ser man hela tiden.
Martin Luther King ska ha sagt: “Leviterna och prästerna frågade sig:”
“Vad ska hända med mig om jag hjälper den mannen?”
Som sagt, de tänkte på de ceremoniella buden, medan den barmhärtige-
-samariern sa: “Vad händer med mig om jag inte hjälper den mannen?”
Han tänkte på sin relation med Gud. Och Jesus vänder faktiskt på frågan.
Den laglärde frågar: “Och vem är då egentligen min nästa?”
Jesus svarar: “Det är inte det som är frågan, min vän.”
“Frågan är om du är en nästa!”
Den laglärde försökte alltså avgränsa vem hans nästa var.
Han letade kryphål. Han undrade när han inte behövde lyda lagen att älska.
Jesus gjorde någonting som han alltid brukade göra. Jesus ger bara inte-
-bra svar på dåliga frågor, han säger till när frågan är dålig.
Många säger att Jesus undervisade genom att ställa frågor.
Många gånger sker det genom att Han säger: “Vet du? Din fråga är kass!”
“Nu ska vi prata om en bättre fråga.”
“Din fråga om vem som är din nästa är kass. Men här är en bra fråga:”
“Är jag en god nästa?” Fråga dig inte:
“Finns det personer jag inte behöver behandla såhär? Kan jag få en lista?”
Frågan är: “Är jag en god nästa?”
Fariséerna försökte alltså hitta tillfällen då Guds Lag inte gällde.
Och Jesus visar dem att de inte är hela.
De försöker verka gudfruktiga till det yttre, men på insidan har de ingen-
-medkänsla. Medkänsla visas i lydnad till det andra budet.
En annan intressant sak. Har ni läst B. B. Warfields fantastiska bok-
-The Emotional Life of our Lord? Det är en artikel i en av hans böcker.
Han studerar vilka känslor som det står att Jesus får i Nya testamentet.
Han finner att det främsta Evangelierna säger om Herrens känsloliv-
-är att Han hade medlidande. Och om du och jag är som Jesus, kommer-
-människor att säga: “Oj, vad medmänskliga de är!”
Jag vet att det finns människor som säger: “Oj vad de älskar teologi!”
“Oj vad de är eld och lågor över nådens läror.”
“Wow, de älskar 1689 och 1646 års baptistbekännelser…”
“De älskar Turretini, Calvin och Warfield”, men säger de “Jag tror aldrig”-
-“jag har mött mer medmänskliga människor än dessa”?
Om vi är lika Jesus, är vi sådana. Men vi har arbetat mycket på att-
-avgränsa lagen om vår nästa.
Jag kan dra många exempel, men låt mig ta två som är riktigt svåra.
Jag tror, att om den reformerta kristenheten i Amerika på 1800-1900-talen-
-följt det andra budet, hade vi varit i en helt annan situation än idag-
-när det gäller spänningarna mellan folkgrupper.
Mitt samfund hade listat ut hur det andra budet inte gällde detta…
Det hände under det tidiga 1800-talet, fram till 1837, då baptister och-
-presbyterianer bestämde sig för att slaverifrågan delade församlingen.
Det var en fråga som splittrade…
De beslutade att det skadade enheten och därför var det någonting man-
-inte skulle tala om i församlingen. Man skulle bevara enheten.
Sedan sa de: “Om du talar om detta i kyrkan, ger du dig in i politik”-
-“och samhällsliv.” De använde vackra ord, som att “kyrkan är andlig”.
I praktiken sa de: “Det andra budet gäller inte här.”
Om du alltså känner att det kryper i dig när man talar om det andra budet-
-så är det för att du blivit väldresserad. Jag är väldresserad…
Det har tagit över tre årtionden för Gud att ta bort denna blindhet från-
-mitt hjärta. Jag… förlåt mig, bröder…
Vänner, det här handlar inte om något socialt evangelium.
Det finns mycket att bli oroad över, men oroa dig inte för att Ligon Duncan-
-skulle börja digga kulturmarxism.
Det här handlar för sjutton gubbar om det andra budet!
Det här kunde vi lärt oss av afroamerikanska, djupt reformerta, teologer-
-som Francis Grimké – om vi bara hade lyssnat!
Och om du tror att våra afroamerikanska bröder hade fel fanns även våra-
-engelska bröder – baptister, presbyterianer, lågkyrkliga anglikaner-
-och kongregationalister, som tyckte att vi var helt vansinniga-
-när vi sa vad vi sa. C. H. Spurgeon delade inte nattvarden med slavägare.
Ingen presbyterian i Skottland tolererade detta.
Vi behöver även inse att detta gick över till återuppbyggandet.
Man sa i baptistiska och presbyterianska cirklar att inte tala om detta-
-för det kommer splittra församlingens enhet, det är ju ändå bara politik.
Och vem är egentligen min nästa, Jesus?
Bakom detta hör jag någon tala… “Har Gud verkligen sagt…”
“…att ni inte får äta av alla träd i lustgården?”
Det här är en annan fråga. Vi ska tala om hur vi ska älska vår nästa.
Hur ska vi älska vår nästa i alla de frågor som gäller HBTQIA, o. s. v…
Världen säger ju: “Du kan inte älska dem, du måste först trotsa Guds Ord.”
Som sagt, det låter bekant…
“Vill du vara lik Gud? Han är bejakande, välkomnande och accepterande!”
“Du måste trotsa Honom!”
Nej, nej. Vill du vara lik Gud måste du tro exakt vad Hans Ord säger-
-och handla därefter.
Vi måste tro Guds Ord och envetet hålla oss fast vid Hans sanning-
-och dubbla på vår kärlek och medmänsklighet för att lyda det andra budet.
Eller hur?
Vi ska älska vår nästa utan att förneka Guds Ord, utan att trotsa Guds Ord-
-och utan att ändra på Guds Ord. Det är svårt, älska sin nästa är svårt.
Du kan det inte. Om Evangeliet är “älska din nästa”, har jag dåliga nyheter.
I så fall är vi alla på väg till Helvetet.
Om detta är Evangeliet så är vi alla på väg till Helvetet.
Johannes 15: “Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina”-
-“vänner.”
Om Evangeliet är att vi ska älska vår nästa är vi på väg till Helvetet.
Men vi har en nästa som älskade oss, och Han gav Sitt liv för Sina vänner.
Och det blir bara bättre, för i Romarbrevet 5 står det att Han gav Sitt liv-
-för Sina vänner medan vi ännu var fiender!
Så hur kan du bli frälst? För att Frälsaren kom och lydde det första-
-och det andra största budet.
Han sa: “Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig.”
Med andra ord: “Att få lyda Din Lag är som en sjurätters måltid.”
“Jag lyder Din Lag lika gärna som jag äter en festmåltid.”
“Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig.”
Sedan blev Han behandlad, inte som en nästa, utan som en fiende-
-i vårt ställe.
Genom att Han gav Sitt liv behandlade Han Sina fiender, inte bara som-
-Sin nästa, utan som vänner.
Detta frikänner dig från fördömelsen och gör dig fri att älska din nästa-
-som du ofta inte älskar.
Och på Herrens dag när du kommer till Herrens bord för att ta nattvard-
-ska du lyssna till några ord Jesus säger till dig.
Du kommer till bordet och hör hur Han säger. “Ta och ät!”
Vad pågår? Sist jag hörde detta gick det ju inte så bra…
“Hon tog av frukten och åt…”
Jesus säger: “Titta nu, Satan…”
“Ta och ät, detta är Min kropp som blir utgiven för er.”
Det verkar som en sån liten sak, att hon tog av frukten.
Men ändå var det så svårt att göra ogjort. Det krävdes att Gud sände Sin-
-Son till världen, till korset, innan “Ta och ät” blev frälsningens ord.
Det är detta som gör att du kan älska din nästa.
Du blev ju frälst, inte bara för att förklaras oskyldig, utan för att-
-bli fri från slaveriet under synden och äntligen bli den Han skapade-
-och återlöste dig att vara.
Och hur ser detta ut? Du älskar Gud och älskar din nästa.
Låt det inte bli sagt att någon kan överträffa dig i kärlek.
Låt oss be.
Vår Herre och vår Gud, vi tackar Dig för Ditt Ord och ber Dig göra oss-
-till Evangeliets folk, och därmed det andra budets folk, med-
-barmhärtighet till vår nästa. I Jesu namn, Amen.
