Helig ambition
Innan jag ber vill jag stryka under någonting som Kenny betonade i söndags.
Detta vill jag göra med en bibelvers angående behovet i barnverksamheter.
Det är första gången på mycket länge som jag citerar versen.
En av de mest fantastiska verserna i Bibeln. Den lyder:
Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den-
-som tar emot mig, han tar inte bara emot mig utan honom som har sänt mig.
Detta är makalöst!
Ta ett litet barn i famnen, eller tjäna en trettonåring i Jesu namn-
-så välkomnar du Jesus. Och därmed välkomnar du Gud Fadern.
Jesus hade inte kunnat säga något mer egendomligt för att motivera oss-
-att älska barn. Jag ska be att Gud verkar på alla dessa gudstjänster-
-så att vi når fullt antal frivilliga. Låt oss be.
Fader, Din Son hade inte kunnat säga någonting mer fantastiskt.
“Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den”-
-“som tar emot mig, tar emot universums Skapare som har sänt mig.”
De som har undrat om de ska använda sina gåvor för att betjäna tonåringar-
-eller nioåringar, femåringar eller fyraåringar…
Jag ber att deras undran ska bli en övertygelse.
Och att de går fram till borden och frågar om de kan hjälpa till.
Hjälp mig, Herre, att vara trogen det Ord som jag just läste-
-så att jag kan öppna upp det, och att Du verkar genom det.
Fräls syndare och kalla människor till mission, genom många faror.
Jag ber i Jesu namn, amen.
Jag ser tre saker i denna text att fokusera på nu.
Alla har direkt betydelse för ditt liv, och alla har de att göra med-
-Gud och Hans plan för 2000-talet.
1: Jag ser en helig ambition. 2: Ett omätligt behov.
3: Jag ser en global strategi. Vi går igenom dem en och en.
1: En helig ambition, vers 20:
Jag har ambitionen att inte förkunna där Kristi namn redan var känt.
Jag ville inte bygga på en grund som någon annan hade lagt.
Paulus styrdes av en helig ambition.
Jag säger att han styrdes av den eftersom han säger i vers 22:
“Det är därför som jag många gånger har varit hindrad att komma till er.”
Och i vers 23: “jag har sedan många år längtat efter att komma till er”.
Om du längtar så mycket efter att gå dit, varför går du inte?
Han säger “Jag har blivit hindrad från att komma.”
Vad är hindret? “Min ambition att resa från Jerusalem till Albanien”-
-“tills arbetet är slutfört, och nu är det slutfört.”
Nu vill jag att ni ser hur ambitioner fungerar.
När man har en ambition så avhålls man från att göra det man vill.
För du vill ha detta tusen gånger mer än det andra.
En ambition är en passion och längtan att göra något.
Allt det andra du också vill göra, gör du inte, förrän du är färdig.
Så fungerar ambitioner.
Han styrs av denna ambition. När hans arbete är färdigt-
-från Jerusalem till Illyrien – dagens Albanien – kan han göra det han vill:
Nämligen att åka till Spanien. Rom råkar ligga på väg dit, så nu kan han-
-också göra det han hela sitt liv längtat efter.
Han kommer stanna för gemenskap och de kan samla understöd åt honom.
Så fortsätter han till Spanien och får predika där Kristus inte nämnts.
Jag kallar detta för “helig ambition”. Varför?
För det är en ambition att se människor som inte hört talas om Jesus-
-höra, tro, lyda Honom, bli frälsta av Honom från synden och Guds vrede.
Detta är en helig ambition! De har inte hört talas om Jesus-
-och jag vill ge mitt liv, avstå från det jag vill göra, och göra detta!
Frälsa syndare som inte hört talas om Jesus. Jag kallar den helig-
-på grund av vad den utgår från.
Den utgår från Gud och Hans heliga Ord. Den poängen tar jag senare.
Vi får se hur den utgår från Hans Ord.
Har du en helig ambition?
Alla bör uppenbarligen inte ha samma som Paulus.
Han förväntar sig inte församlingen i Rom att följa med till Spanien.
“En planterar – en annan vattnar. Var och en har sin gåva.”
“Var och en står och faller för sin egen Herre.”
Denna predikan försöker inte få alla att bli som Paulus.
Men det skulle behaga Gud om alla hade en helig ambition.
Om alla Hans barn hade en helig ambition skulle Han bli glad.
Ni små barn som kan förstå detta: Lyssna noga.
Jag vet att “helig ambition” låter stort. Det används inte varje dag.
Det betyder detta, det här är för barnen:
Det betyder ‘någonting du verkligen vill och som också Gud vill att du gör’.
Det är en helig ambition.
En helig ambition är någonting du verkligen vill göra, som hindrar dig-
-från att göra andra goda saker som du vill göra.
Du vill göra det, och Gud vill också att du gör det.
Det höll Paulus från att gå till Rom, fastän han ville dit jättemycket.
Han ville predika mer från Jerusalem till Illyrien.
Barn, har ni en helig ambition? Antagligen inte.
Barn har antagligen ännu inte någonting sådant.
Du är bara ett barn – och så ska det vara.
Men en dag är du inte längre ett barn, och skillnaden mellan att vara barn-
-och att växa upp, som kristen, är att du får en helig ambition.
Det är en av skillnaderna mellan att vara ett barn och en mogen kristen.
De flesta små flickor tycker om att ha och leka med dockor.
Molly, Samantha, Felicity, Addie. Hur vet jag namnen på alla dockor?
Jo, jag ringde min dotter och bad henne påminna mig om namnen…
Hon rabblade upp dem. “Det finns mer, vill du ha mer?” – “Det räcker…”
De flesta flickor vill jättegärna ha en speciell docka och leka med vänner.
En dag försvinner denna goda sak.
Dagen kommer när ni små flickor växer upp och ni väljer bort glädjen-
-i att leka med dockor för en ännu större glädje:
Att ta hand om riktiga bebisar i barnkammaren.
Eller några riktigt hungriga bebisar långt bort.
Ni kommer att förestå en verksamhet som ger dem mat.
Eller några väldigt ensamma bebisar som inte har mamma eller pappa.
Ni kommer att förestå en verksamhet som tar hand om dem.
Ni kommer inte att leka med dockor för evigt. Det är bra för en tioåring-
-att leka med dockor.
Små pojkar, lyssna en stund. Om ni är som jag var, vill ni ha en boll-
-en lastbil och en pistol…
Jag har aldrig ägt ett riktigt vapen, bara ett luftgevär.
Jag har inget vapen nu.
Men jag sköt många bovar med mina leksakspistoler och gevär.
Jag älskade att spela fotboll på bakgården även om vi bröt Billys nacke.
Han klarade sig fint. Vi körde med tacklingar, inte sån där “flaggfotboll”.
Vi var män! Dumma män, men små krigare.
Jag älskade att gräva vägar. En vän hade en sandbank på baksidan-
-och vi hade spadar och ett halvdussin lastbilar som vi byggde vägar åt.
Vi byggde en stad. Jag drog pistolen så snabbt att-
-man inte kunde se det med blotta ögat.
Det var kul, och det var gott.
Men en dag kommer ni, små och stora pojkar, att växa upp.
Skillnaden mellan en liten pojke och en vuxen, kristen man, är att-
-du kommer att få en helig ambition.
Du kommer att få en helig ambition och välja bort det barnsliga.
Pistoler, lastbilar och bollar blir mindre roligt-
-och glädjen i att slåss för rättvisa och frälsning växer större.
Att växa upp ger dig en helig ambition att svinga Andens svärd.
Köra en last med kärlek till behövande, och sparka Satan i baken-
-i Jesu namn. Detta blir långt mer glädjefullt än lastbilar, bollar-
-och pistoler, i mognadens tecken.
Och det kommer att innebära detta, ni vuxna.
Tecknet på att du går från barn till vuxen är att du får en helig ambition.
Varifrån kommer den?
Den kommer från vad verserna 20-21 säger.
Ni sitter där och känner er osäkra på om ni har någon sådan ambition.
Vill ni ha en? Lyssna noga.
Min ambition är att inte förkunna där Kristi namn redan var känt.
Jag ville inte bygga på en grund som någon annan hade lagt.
Jag handlade som det står skrivet – så citerar han Jesaja:
De som inte har fått budskapet ska se, och de som inte hört ska förstå.
Detta är fantastiskt och relevant för er.
Vi vet att Paulus blev kallad av den uppståndne Kristus på Damaskusvägen-
-till just detta. “Jag ska visa hur mycket du ska lida för Min skull”-
-“och du ska bli en hedningarnas apostel.” Jesus kallade Paulus, först-
-från moderlivet, och lät honom gå in i fruktansvärd och mordisk synd.
Han slog honom av hästen på Damaskusvägen och gjorde honom-
-till en våghalsig apostel för att föra Hans namn till de som inte hört.
Men Paulus säger inte detta här.
Han förklarar varifrån hans ambition kommer, men berättar inte detta.
Det är märkligt. De flesta av oss vittnar om det fantastiska som hänt oss.
En kille berättade om hur han blev kallad. Han körde från Knoxville till-
-Louisville. Han fick stanna vid vägkanten och skakade i en halvtimme.
Fantastiskt. Men Paulus gör inte detta.
Vad gör han?
I vers 21 säger han: “Det här är min ambition – som det står skrivet…”
De som inte har fått budskapet ska se, och de som inte hört ska förstå.
Vad säger man om detta? Jo, när Jesus-
-kallade Paulus på Damaskusvägen för att ta Evangeliet till hedningarna-
-som aldrig hört, gick Paulus till Gamla testamentet efter bekräftelse-
-och en förklaring. Vad är Guds plan i Gamla testamentet? Och han fann den.
Och jag tror att det var för vår skull han sa det på detta sätt.
Du kan inte få en upplevelse lik Damaskusvägen. Kanske en fantastisk-
-upplevelse, men du blir nog inte blind och trillar av hästen.
Men du kan läsa Bibeln, och Gud kan komma när du läser Bibeln.
Han kan ta en vers och inpränta den så starkt i dig att du vet din kallelse!
Du kan inte släppa den – den har dig fast.
Jag har upplevt sådana verser – och det kan även 13-åriga flickor, pojkar-
-och 70 år gamla män.
Du säger: “Jag vill inte låta en sekund gå förlorad!”
En ambition föds när man begrundar Herrens Lag dag och natt-
-och ber Honom att ge dig en.
Så när du läser Bibeln, kläs vissa delar i förunderlig kraft!
Sen gör du bara som Paulus när någon frågar dig varför du gör det du gör.
Du citerar bara Bibeln.
Om de säger “Den versen kan handla om vem som helst!” Säger du “Jag vet.”
“Den här versen grep tag i mig! Gud mötte mig i detta skriftställe.”
“Det blev mitt livs kall!” Helig ambition.
2: Det omätliga behovet. Gud leder oss inte till poänglösa ambitioner-
-som du kommer att ångra. Det kommer inte från Gud.
Det finns alltid ett behov. Inte att Gud behöver dig, du behöver Honom.
Världen behöver dig och Gud. En helig ambition möter ett verkligt behov.
Du kommer inte att kasta bort ditt liv i utsvävningar.
Heliga ambitioner – till skillnad från världens ambitioner – är osjälviska.
De vill inte förstora och berika jaget!
De är alltid en form av kärlek, som möter någons behov.
Vad är nu detta stora behov som Paulus ger sitt liv för? Vers 20:
Jag har ambitionen att inte förkunna där Kristi namn redan var känt.
Paulus är alltså fast besluten att förkunna för de som inte hört.
De känner inte ens Hans namn. Det är behovet.
De känner inte Hans namn, och de går förlorade – tills de hör Hans namn.
Tro kommer av att höra, Paulus är predikanten.
Om dessa människor inte ens känner Jesu namn-
-är de då ansvariga att tro på Honom för att bli frälsta?
Och om de inte är ansvariga, är det då inte säkrare att inte gå till dem?
För om du berättar, kanske de inte tror, och går förlorade, för att de hört!
Är det inte bättre att låta bli, så att de inte “otror” och går förlorade-
-om de inte är ansvariga att tro på en de inte hört om?
Paulus, varför går du igenom så mycket för att utsätta dem för risken?
Han har redan gett svaret och därför ger han det inte här. Gå till kap. 1.
Vi bara läser och behöver inte kommentera det.
Läser vi Romarbrevet 1:18-23 så får vi svaret på frågan.
Här talar Paulus om hur vi ska tänka på de hednafolk-
-som inte har någon tillgång till Jesus Kristus.
Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet-
-hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.
Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det-
-för dem.
Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper-
-hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat.
Därför är de utan ursäkt.
Detta är det omätliga behovet.
Ingen människa någonstans har någon ursäkt när de döms till Helvetet.
Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade-
-honom, utan förblindades av sina falska föreställningar-
-så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.
De påstod att de var visa, men de blev dårar.
De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor-
-av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.
I 2:12 säger Paulus: Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli-
-förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att-
-fördömas av lagen.
Alla döms efter vad de har tillgång till, och alla går förlorade-
-utan Jesus.
De förtrycker sanningen de har i orättfärdighet.
Därför går Paulus igenom så mycket, för det finns bara ett hopp för Spanien.
Det är att han, eller någon, tar sig dit.
Behovet hos folkslagen som inte känner Jesus är ett omätligt behov.
Det är ett oändligt behov, det största behov man kan tänka sig.
Jag förundras av hur många evangeliska kristna rynkar på näsan-
-åt evangelisation och upphöjer social aktion.
Som om det viktigaste är att mätta en mun!
Tro mig, vi ska mätta munnar…
…och gråta om de hamnar i Helvetet.
Gråt, om de har mat i magen och tycker om oss, men hamnar i Helvetet!
Det finns behov, och det finns behov!
Det omätliga behovet är att få våra synder förlåtna.
Att få en rättfärdighet tillräknad oss, som vi inte kan utföra själva.
Att avlägsna Guds vrede. Allt sker genom Kristi verk och Evangeliets verk.
Det går inte på annat sätt. Vi har det – men inte de.
Inte alla är kallade som Paulus till de som inte hört.
Men du kan inte vara kärleksfull och inte vilja göra en insats för detta!
Du kan inte vara kärleksfull och inte vilja bidra på något sätt till att-
-de onådda ska nås! Det är rent hyckleri att säga att du älskar människor-
-och inte göra något för att se till att Evangeliet når dem.
Vi har sett: helig ambition, omätligt behov, och till sist-
-en fantastisk, global strategi.
En del i detta rum kallar Gud till livstids pionjärmission.
Här är den fantastiska strategin.
Om du är ny här, lyssna noga så får du veta hur vi tänker kring mission.
Hur vi bibliskt definierar och tänker kring mission…
Det har grunden i denna text, vers 19, andra halvan av versen…
…från Jerusalem och ända till… jag tillägger: Upp genom Syrien-
-tvärs igenom nuvarande Turkiet, in i Grekland, ner till östkusten-
-upp för västkusten till norra Italien…
Så har jag från Jerusalem och runt omkring ända till Illyrien-
-överallt predikat Kristi evangelium.
Så stryker han under detta i vers 23:
…nu har jag inte längre någon uppgift i dessa områden.
Det är helt otroligt att han säger detta!
Det finns tiotusentals oevangeliserade människor i Jerusalem och Illyrien.
De är på väg till Helvetet, och du har inte längre någon uppgift här?
Är inte det konstigt?
Vi vet att de är på väg till Helvetet och behöver höra Evangeliet-
-för han skriver Andra brevet till Timoteus, pastorn i Efesos, Turkiet-
-som säger: “Gör en evangelists gärning”!
Varför det? Han är ju färdig!?
Vad betyder detta för oss i Bethlehem?
Det betyder att det är skillnad mellan mission och evangelisation.
Hur kan Paulus säga: “Mitt jobb är slutfört. Timoteus – sätt igång!”
I kyrkor idag får ungdomar, som får en passion för de förlorade folken-
-istället höra: “Det finns några förlorade precis där över gatan!”
Visst finns det det – det är allas vår uppgift.
Vi bör fylla staden med Evangeliet, predika med andefylld frimodighet.
Det är inte missionärens jobb. Han ska lära sig ett språk och resa iväg-
-till ett land där det inte finns någon evangeliserande församling-
-och där de aldrig ens hör Hans namn. Det här ser vi i denna text.
Vår församling sysslar med “både-och” inte “antingen-eller”.
Vi hindrar inte den som är kallad att gå tvärs över gatan för att vittna-
-eller hjälpa ogifta mödrar, kämpa för oföddas rättigheter…
Vi ifrågasätter inte deras kallelse. Och vi hindrar inte heller familjen-
-som vill åka till Pakistan.
Vi säger inte “Det finns många förlorade här i Minneapolis!”
Vi välsignar dem och håller i repen så att de kan gå över stan och havet.
En global strategi är… Lyssna noga. Måtte Gud verka här och nu!
Alla församlingar måste vara fulla av frimodiga evangelister.
Och de måste även ha en grupp som känner sig starkt manade att nå de onådda.
Är du en av dem?
Jag har bett mycket för detta, och jag kan tänka mig, att inom tio år…
…kommer någon, som sitter här nu, skriva hem från ert onådda folk.
I brevet kommer det att stå följande:
Jag är här för att predika för de som inte hört, för det står i Rom 15:20:
Jag har ambitionen att inte förkunna där Kristi namn redan var känt.
Jag ville inte bygga på en grund som någon annan hade lagt.
Gud brände in detta ord i mitt hjärta och det blev en helig ambition-
-i Bethlehem, augusti 2006.
Låt oss vara stilla innan jag avslutar i bön och vi sjunger om vår ambition.
Gud, ge oss klarhet…
Fader, jag ber i enkelhet att Du ska bränna Ditt Ord i mångas hjärtan…
…och att några, om det är de från TBI eller alla som lyssnar någon dag…
…att du ska kalla dem till pionjärer och bryta igenom-
-ett 7 000 år gammalt, satanskt mörker, i den uppståndne Jesu namn.
Kom nu, Fader, vi ger oss själva åt detta. Man kan inte vara kärleksfull-
-om man inte ens bryr sig om det här.
Gör oss till kärleksfulla människor och ge oss klarhet i vår rena, heliga-
-passion och ambition.