Varje gång jag själavårdar kristna som söker frälsningsvisshet tar jag dem till Första Johannesbrevet. Denna korta epistel är full av hjälp för att avgöra huruvida jag är kristen, i tron eller ej. Särskilt finns där tre tecken i 1 Joh, som vi fått för att kunna svara på frågan: ”Har jag förvissning eller fördömelse?”

Det första tecknet är teologiskt. Om du tror på Jesus Kristus, Guds Son, bör du ha förvissning (5:11-13). Johannes vill inte att människor ska tvivla. Gud vill att du ska ha visshet, att veta att du har evigt liv. Och detta är det första tecknet: Att du tror på Jesus. Du tror på att han är Kristus eller Messias (2:22). Du tror att han är Guds Son (5:10). Och du tror att Jesus Kristus har kommit i köttet (4:2). Så om din teologi är fel när det gäller Jesus kommer du inte ha evigt liv. Men ett av tecknen som bör ge dig förvissning inför Gud är att du tror på hans ende Son Jesus Kristus vår Herre (4:14-16; 5:1, 5).

Det andra tecknet är moraliskt. Om du lever ett rättfärdigt liv, bör du ha förvissning (3:6-9). De som håller på med ondska, som kastar sig huvudstupa in i synden, som inte bara stapplar, utan vanemässigt vandrar i ondska – bör inte ha förvissning. Detta är inte annorlunda från vad Paulus talar om för oss i Rom 6, att vi inte längre är slavar till synden utan slavar till rättfärdighet och i Gal 5 att de som vandrar i köttet inte kommer att ärva Guds rike. Detta är inte annorlunda från vad Jesus talar om för oss i Joh 15, att ett gott träd inte kan bära dålig frukt och ett dåligt träd inte kan bära god frukt. Så om du lever ett moraliskt rättfärdigt liv bör du ha förvissning (3:24). För att undvika att denna standard gör dig förtvivlad, tänk på att en del av att leva ett rättfärdigt liv är att vägra hävda att du lever utan synd och kommer till Kristus för rening när du faktiskt syndat (1:9-10).

Det tredje tecknet är socialt. Om du älskar andra kristna, bör du ha förvissning (3:14). Om du hatar likt Kain har du inte livet. Men om ditt hjärta och plånbok är öppna för dina syskon bor det eviga livet i dig. Ett nödvändigt tecken på sant andligt liv är att vi älskar varandra (4:7-12, 21).

Dessa är Johannes’ tre skyltmarkörer för att förvissa oss om att vi är på den väg som leder till evigt liv. Dessa är inte tre saker vi gör för att förtjäna frälsning utan tre indikationer på att Gud i sanning har frälst oss. Vi tror på Jesus Kristus, Guds Son. Vi lever ett rättfärdigt liv. Vi är generösa gentemot andra kristna. Eller så kan vi uttrycka det på följande vis: Vi vet att vi har evigt liv om vi älskar Jesus, vi älskar hans bud och vi älskar hans folk. Inget av dessa tre är valfritt. Alla måste finnas hos den kristne och alla tre är avsedda att vara tecken för vår förvissning (se 2:4, 6; 4:20; 5:2).

Johannes pucklar på samma punkter igen och igen. Älskar du Gud? Älskar du hans bud? Älskar du hans folk? Om inte, är det ett tecken på att du har död. Men om du gör det, är det ett tecken på att du har liv. Och det innebär förvissning istället för fördömelse.