Få förkunnare har haft så stor betydelse för den evangeliska kristenheten som Martyn Lloyd-Jones (1899-1981). Fastän han dog för 35 år sedan formar hans skrifter och predikningar kristna än idag. Hur kommer det sig att denna tjänare från 1900-talet fortfarande är så betydande och viktig för oss idag?
I denna video talar Tim Keller och Mark Dever om det enorma avtryck Martyn Lloyd-Jones gjort på deras förkunnelse. I samtalet tar de upp vilket inflytande stora predikanter har, huruvida Lloyd-Jones var kristocentrisk i sin förkunnelse, hur man blandar utläggning med evangelisation, vad de anser att Lloyd-Jones hade för fel, m.m.
-Vad Lloyd-Jones betyder för oss idag…|-Tim, här sitter vi, två pastorer-
-som aldrig kände Lloyd-Jones personligen. Vilka är vi, att prata om-
-vad Lloyd-Jones betyder för pastorer idag?
Vi har blivit influerade av honom, och…
…alla behöver någon gång söka igenom Lloyd-Jones efter information.
Han var väldigt speciell och hade starka åsikter om nästan allting.
Tänk dig en större förkunnare i en engelskspråkig stad idag-
-som är speciell och har starka åsikter om allt. Vilken välsignelse!
Ett annat sätt att uttrycka det är att de flesta…
-Lyle Schaller – minns du honom?|-Han dog nyligen.
Han brukade säga att ju större församling desto mer unik blir den.
Den är inte lik andra församlingar.
En församling på 3 000 är inte lik en annan församling på 3 000.
De är nästan som olika planeter. Så kan det även vara med stora förkunnare.
De flesta stora förkunnare jag känner är inte den andre lik.
Om man ska lära sig av någon stor förkunnare får man inte vara en klon.
Talade inte du igår på konferensen vi var på om ringar?
-Ja.|-Ta den, det var en bra bild.
När man hugger ner ett träd ser man att den har årsringar.
Bra och stora förkunnare har så många olika influenser och har lärt sig-
-av så många olika människor, att de till slut får sin egen stil.
Om man har en stor influens är man en klon, har man två är man schizofren.
Om man har ca 10 så fasas de in i en.
Ett år läste jag allting av och om George Whitefield – hans biografi och-
-ca 70 av hans predikningar. Jag blev väldigt inspirerad för han var så rak-
-och evangelistisk. Men Kathy sa: “Du låter lite…”
“Jag är rädd att du ska råka säga ‘det synes mig’.”
Sedan kom jag igenom denna fas. Whitefield är en av ringarna i mitt liv.
Lloyd-Jones är också en rätt tjock ring.
-Ed Clowney är väl också en stor ring?|-Ja, en mycket stor ring.
Jag kände aldrig Ed Clowney men har lärt mig mycket av hans undervisning.
Hur är Lloyd-Jones i jämförelse. Många kanske tänker att han är reformert-
-och ser att det är Gud som frälser oss, ensidigt.
Hur är hans förkunnelse annorlunda från annan god, teologisk förkunnelse?
Lloyd-Jones hade inriktning på Evangeliet, men var inte “kristocentrisk”.
Han predikade utifrån Gamla testamentet och gick till Evangeliet.
Han gick till synd, nåd, förlåtelse och korset.
Men han letade inte efter Gamla testamentets förebilder av Kristus.
Han bara övergick snabbt till Jesus på slutet.
Han var ju självlärd i teologi och utvecklades med åren.
Han hade sin pånyttfödelsefas tidigt.
När han sedan läste Warfield förstod han rättfärdiggörelsen bättre.
I hans stora predikningar om Romarbrevet och Efesierbrevet ser man en-
-teologisk skärpa tillsammans med den kraft han tidigt hade.
Läser du hans evangelistiska predikningar från Sandfields-
-var han väldigt noga med att du måste bli född på nytt.
-Men det är inte mycket bakom.|-Nej, det är inte mycket mer än så.
En annan sak jag lärde mig av honom var när jag flyttade till New York.
Jag lyssnade mycket på hans inspelade predikningar.
Han började alla sina predikningar på samma sätt.
-Väldigt diagnostiskt…|-Nej, i allra första början-
-säger han alltid: “Jag vill be om att få uppmärksamma er på Paulus’ ord…”
Eller “Jag vill be om att få uppmärksamma er denna afton på 2:a kapitlet…”
Han sa alltid “Jag vill be om att uppmärksamma er denna morgon eller afton.”
Det var en kvällspredikan, och han tänkte särskilt på de icke-kristna där.
Det var ett kvällsmöte och han bad dem ta med sig icke-kristna dit.
Många från andra kyrkor kom och tog med sig icke-kristna vänner.
Han var en mycket mer kraftfull predikant och de tog gärna icke-kristna dit-
-även om det inte var deras egen pastor.
Dessa kvällspredikningar hade stort inflytande på mig.
De var väldigt utläggande, teologiska – och ofta från Gamla testamentet!
Det var inte den form av evangelisation jag brukade tänka mig som predikant.
Jag såg det mer som att man skulle komma till korset.
Sättet som han predikade Evangeliet utifrån Naaman i 2 Kung 5, eller-
-som när han hade en serie utifrån 1 Mos 3 om Guds frågor efter fallet.
Vad innebär det att Gud frågar: “Var är du?”
Dessa lärde mig att predika evangelistiskt varje vecka i storstaden-
-men samtidigt predika utläggande och teologiskt.
Boken Preaching and preachers är också nyttig att läsa.
Har man inte läst den bör man ta en titt. Den innehåller föreläsningar-
-på Westminster seminary år 1968.
De är dogmatiska, och han har ofta rätt!
Men var har han fel? Du har väl skrivit om var vi inte tar efter honom?
Det ringer en klocka, men jag minns inte…
En intressant sak är att han inte trodde på predikotitlar.
Han trodde inte på att planera i förväg.
Jag brukar göra ett blad med texterna för de kommande fyra månaderna.
Detta ogillade han, han ansåg att det släckte Anden.
Även vad gäller tidslängden… han kunde känna det som att Herren ledde det.
Han ogillade när man sa att tiden var ute.
Man fick lyssna tills han var färdig.
Även i hans tidiga predikningar från Romarbrevet och Efesierbrevet-
-stannar han kvar i vissa sektioner och det blir fler predikningar.
Han kommer ständigt på mer att säga än han tänkt sig.
En annan sak jag lärt av honom är… många försöker börja passionerat.
Lloyd-Jones började alltid lugnt, sakligt och seriöst.
Ibland kom inte Anden över honom på något särskilt vis.
Han kom till korset och Evangeliet, men ibland tog Anden tag i honom-
-och gudsnärvaron blev stark. Det känns då inte alls krystat.
Jag har insett att jag inte kan försöka bli berörd eller storslagen.
Jag måste bli rörd av Anden vid texten och sanningen framför mig.
Det måste vara äkta och det ser man.
När du känner hur stort det du talar om är, då känner du det i predikan.
Packer sa att han aldrig kände Guds närvaro så starkt som när-
-Lloyd-Jones predikade i Westminster Chapel.
Detta visade sig också i hans stadighet.
Hans dotter, Elizabeth Catherwood berättade om när bomben föll-
-när han predikade, på andra sidan gatan.
Byggnaden skakar och det regnar ner damm.
Man gjorde ett kort avbrott för att se att byggnaden inte skulle rasa.
Men när det var klart kom en liten man upp och dammade av Lloyd-Jones axlar-
-och så fortsätter han predika.
-Var bomben två kvarter bort?|-Nej, närmare, över gatan.
Men han fortsatte bara predika.
Han kände storslagenheten i det han höll på med.
Han var unik, och den som vill bli en effektiv predikant-
-har mycket att lära av Dr. Martyn Lloyd-Jones.
Tre böcker, snabbt: Preaching and Preachers…
Studies in the Sermon on the Mount och Spiritual Depression.
Inte en så bra titel, men en underbar bok om rättfärdiggörelsen-
-och den kristnes frihet.
De evangelistiska predikningarna från Gamla testamentet är även intressanta.
Ja.
