Komplementarismen – behövs den, eller klarar vi oss utan den?

Om ett barn frågar dig vad det betyder att vara en man eller en kvinna, kommer du då att kunna svara utifrån Bibeln? En pastors syn på mäns och kvinnors roller har enorm betydelse för hur han är herde för hjorden och leder dem att visa upp evangeliet med sina liv och äktenskap. Bibeln lär att män och kvinnor är likvärdiga och skapade i Guds avbild, men samtidigt skapade med olika roller.

Panelsamtal från Together for the Gospel 2011 med Greg Gilbert, John Piper, Ligon Duncan, Russel Moore

 

 

KOMPLEMENTARISMEN – BEHÖVS DEN?
Himmelske Fader, tack för detta tillfälle att tala om Dig, om Ditt Ord-
-om Ditt Evangelium och Din församling.
Vi talar om en fråga som är omtvistad både i världen och kyrkor.
Ge oss nåd och vishet och låt vårt samtal välsigna alla bröder och systrar.
I Jesu namn, amen.
Med mig i panelen har jag Dr. Russell Moore från Southern Baptist-
-Theological Seminary och Greg Gilbert från Third Avenue Baptist Church-
-här i Louisville, Kentucky; och Dr. John Piper, Bethlehem Baptist Church-
-i Minneapolis. Vi ska tala lite om komplementarismen.
Jag vill börja med att be Dr. Piper att berätta var termen kom ifrån.
Du var med när en grupp folk började tala om hur vi kan formulera-
-vad Bibeln säger om detta, med ett oladdat ord.
Jag har inget bra minne av tiden, men ska säga allt jag minns.
Wayne Grudem och jag var med och utformade ett manifest på 80-talet-
-i Danvers, Connecticut. Du kan googla “Danvers statement” och läsa-
-på Biblical manhood and womanhood-sajten. Där visar vi-
-en bild av hur män och kvinnor unikt och härligt är skapade i Guds avbild-
-med samma värde och värdighet, men att de kompletterar varandra-
-i sina skillnader både i äktenskap, församling och samhället-
-på ett sådant sätt att könsrollerna blomstrar bäst när man hedrar-
-dessa skillnader och inte försöker förringa dem.
Vad vi såg inom feminismen och den evangeliska egalitarismen var-
-att man förringade eller tog bort dessa skillnader.
Å andra sidan såg vi ett historiskt kvinnoförtryck.
En typ av machokultur där manlighet var att felbehandla och förtrycka.
Vi såg varken egalitarism eller kvinnoförtryck som bibliskt.
Man använder ord som hierarkism, traditionalism, o.s.v.
Så vi ville använda ett nytt namn för att ta avstånd från detta.
Jag minns inte vem som tänkte ut det, men det dök upp under samtalen.
Vi tog ordet “komplement” för att vi kompletterar varandra.
Det är inte gott att mannen är ensam – kvinnan kompletterar.
Det var härifrån som ordet kom.
Kontentan av det hela idag är att det är en vision för den bibliska vägen-
-mellan avlägsnandet eller förringandet av de skillnader som ska levas ut-
-i församlingen, hemmet och samhället, och missbruket av dessa skillnader-
-som Nya testamentet tillrättavisar. Missbruken enligt Eden och Ef 5-
-är antingen män som dominerar eller är passiva, och kvinnor som dominerar-
-eller är dörrmattor, tanklösa, koketta.
Vi kallar kvinnor till full, uttrycklig, kreativ mänsklighet-
-och män till att träda fram med kristuslikt, självuppoffrande ledarskap-
-i hemmet, som låter kvinnan blomstra ut i den hon är och mannen-
-att blomstra på ett kristuslikt sätt.
Egalitarismen hade ju funnits inom den evangeliska kristenheten-
-sedan ny-evangelikalismen började komma. Varför kom man på 80-talet-
-att samlas i The Council on Biblical Manhood & Womanhood-
-för att formulera vad som blev Danversförklaringen? Varför just då?
Jag minns inte, förutom personligen… Jag undervisade vid Bethel College-
-mellan 1974 och 80. Talarna som kom in blev alltmer uttalat feministiska.
Virginia Mollenkott kom ut och kallade vår syn obscen i Bethels kapell.
Det var denna tilltagande aggressivitet bland evangeliska kristna-
-som i alla fall fick mig att vilja säga någonting om detta-
-för jag såg ingenting av det här i Bibeln!
Russell, du är nu ordförande i rådet… hur är situationen idag?
Var befinner sig den evangeliska kristenheten och kulturen i denna fråga?
Tyvärr är det många inom den evangeliska kristenheten som hävdar-
-att de tror på komplementarismen, men de lever egentligen inte ut den.
Jag är rädd att vi har äktenskap som i praktiken är egalitära.
De befinner sig inom samhällsstrukturen.
Men om vi bara talar om att mannen är huvudet och hustrun underordnar sig-
-utan att beskriva detta på ett kristuscentrerat sätt-
-i denna kultur där detta får motstånd, så anpassar man sig till världen.
Det blir en allt större kamp i frågor som tidigare varit okända.
Nyligen har t.ex. en kvinna sagt till mig att hennes-
-man vill bli en kvinna – göra ett könsbyte och bli en kvinna.
Han vill inte lämna mig utan fortsätta vara tillsammans.
Sådant behövde inte Martin Luther ta itu med!
Jag kan tänka mig vad han hade sagt, men han behövde inte ta itu med det!
Men pastorer idag måste bemöta sådant!
Al Mohler har talat om att en far brukade sitta ner med sin son och säga:
“Min son, det är viktigt att du gifter dig med en god, kristen, flicka.”
Nu säger de: “När du gifter dig är det viktigt att hon är en kvinna.”
Greg, du som är pastor, vilka frågor brukar komma upp för dig?
Ja, Russell har rätt. Jag är pastor i en liten församling-
-men jag ger mycket föräktenskaplig rådgivning.
Praktisk egalitarism är väldigt vanligt förekommande.
Männen tror att deras roll som ledare inte betyder någonting-
-förutom om det är en fråga de är oense om.
Men i allt annat är det som ett egalitärt samliv där mannens ledarskap inte-
-skapar atmosfären i hemmet.
Varför tar vi upp denna fråga i konferensen “Together for the Gospel”?
Finns det inte de som har en hög syn på Gud och nådens läror-
-fastän de är egalitära?
Varför betona detta när det är en fråga som delar evangelisk kristenhet?
Ni kan alla säga något. Vi kanske kan börja med John.
Bra fråga. Man måste inte vara komplementär för att vara frälst.
Det är inte en väsentlig fråga på den nivån, men går man djupare-
-ser man följderna av att man inte följer Ef 5 eller 1 Tim 2.
Dessa är klassiska äktenskaps-församlingstexter.
Jag ska nämna 2-3 betydande följder.
Den hermeneutiska följden för Evangeliet är betydande.
Om man gör sådana krumbukter för att undvika Ef 5-
-kommer man uppfatta Evangeliet fel… förr eller senare, i längden.
För det andra: Äktenskapet som beskrivs där porträtterar Evangeliet.
Mannen ska älska som Kristus älskade församlingen, led och dog för henne.
Hon ska underordna sig honom som församlingen underordnar sig Kristus.
Om man säger att det inte finns något huvud eller underordning-
-så upphäver man helt enkelt bilden av Evangeliet i äktenskapet.
Församlingen är Evangeliets pelare och grundval.
Om man i grunden förnekar att män kallats till att vara ledare-
-så kommer det att gå fel på ett eller annat sätt.
Detta säger jag trots att det finns bibelkvinnor i Kina-
-och större kvinnliga pastorer på södra halvklotet.
Likväl är det dömt att gå fel i det långa loppet när församlingen inte-
-leds av starka, manliga förkunnare som leder som Kristus ledde.
Av dessa tre skäl blir det åtminstone väldigt nära det centrala-
-eftersom det rör frågor kring Evangeliet, som ska skydda det-
-och få det att spridas och bli till liv i världen.
Jag instämmer. För att nå fram till en egalitär position måste man-
-göra våld på texten.
Man har grundprinciper som fräter på Skriftens auktoritet.
Frätningen stannar inte bara vid dessa bibelställen utan går vidare.
Till slut börjar man också att fräta på Evangeliet och de texterna.
Det är väldigt farligt och ohälsosamt.
När militären gick in i Irak fick vi se statyn av Saddam rivas ner.
Det var en symbol för att man hade störtat Saddam Hussein.
I Efesierbrevet 5 står det att äktenskapet är en hemlighet.
Äktenskapet ska visa Kristus och församlingen – inte tvärt om!
Gud säger: “Det är inte gott för Adam att vara ensam.”
Inte bara för att han behöver sällskap. Han behövde någon som är lik honom-
-men som är annorlunda, och dessa två blir ett kött.
Hemligheten med detta är Kristus och församlingen.
De satanska krafterna vill alltid slå mot detta – och man slår mot bilden-
-av Evangeliet självt. Till slut blir Evangeliet inte längre trovärdigt-
-då barnen får se bilden av Evangeliet slitas sönder hela tiden.
Sedan handlar det inte heller bara om att mannen är huvud.
Vi måste tala om på vilket sätt mannen ska vara huvud.
Dagens samhälle domineras av ett hedniskt patriarkat.
Det finns restauranger gjorda för att män ska titta på kvinnor.
Pornografin på nätet utnyttjar kvinnor.
När mannens roll som huvud inte utgår från Evangeliet och lärjungaskapet-
-så kommer kvinnor och barn att ta skada. Detta är vad vi ser omkring oss.
Komplementarismen säger inte till kvinnor att underordna sig.
Den säger till hustrur: Underordna er era egna män!
När en kvinna underordnar sig sin man, eller en ung, ogift kvinna-
-underordnar sig den man hon ännu inte känner, så underordnar hon sig inte-
-män i allmänhet. Hon ser inte sin identitet i sin sexualitet.
Därför talar Petrus om vad det innebär att vara helgad som kvinna.
Det är inte vad kulturen kräver av er, med håruppsättningar och det yttre.
Utan skönheten hos en stilla ande. Detta går emot kulturen.
Tar vi inte vara på detta och visar ett självuppoffrande manligt ledarskap-
-som tvättar fötter och går till korset-
-då får vi ett manligt ledarskap som i grunden är satanskt.
Vad vi sett från början av Together for the Gospel är en genuin passion-
-i denna fråga. För när ni överlåter er helt åt Skriftens sanning-
-så kommer ni stöta er med kulturen på så många olika punkter.
Ändå ser jag att man går åt tre olika håll.
En del tar den komplementära synen och ser att de helt enkelt måste-
-gå emot kulturen. Många kommer inte vilja besöka vår församling-
-på grund av min ståndpunkt i detta.
Men det är vad Bibeln säger, och det är gott för män och kvinnor.
Andra skjuter dock upp frågan till senare.
Varför stöta sig med folk direkt? Vi tar upp frågan vid senare tillfälle.
Jag ser även fortfarande, på grund av samhällets aggressivitet…
Situationen är värre än den John beskrev på 80-talet.
Både i kulturen och i evangeliska institutioner och skolor.
Kanske är det bättre på seminarierna, men universiteten är värre.
Det finns ytterligare de som börjar ifrågasätta det.
“Har vi kanske köpt någonting som egentligen bara är traditionellt?”
Hur bemöter man detta? Russ och Greg.
Det finns även en fjärde kategori, där man överdriver könsrollerna.
Det blir en karikatyr som är mer lik Nimrod än Jesus och Josef.
Man överdriver könsrollerna, en kulturell norm, och försöker kristna den.
Men när man tar till sig denna fråga tvingas man gå emot kulturen.
Man säger: “Jag älskar vad det är att vara man” och en kvinna…
Man älskar barn och familjer och gör vad som krävs för att älska dem.
När man ser en man som tar 2 eller 3 jobb för att försörja hustru och barn.
När man ser en mor som inte söker framgång i karriären, utan engagerar sig-
-helt i nästa generation och andra kvinnor. Ser man värdet i detta…
Då kommer omvärlden se det som någonting konstigt, men på ett ärorikt sätt.
Som församling måste vi sluta härma kulturen.
Det gäller även bilderna vi har på kvinnor i vårt tryckta material.
Bilderna tycks säga: “Supermodellerna ska ärva jorden”.
Men det är ju inte sådana konstgjorda reklambilder som vi värdesätter.
Det första jag vill säga är att en pastor i en lokal församling-
-verkligen inte kan skjuta upp frågan till senare. Den är ju så praktisk.
Varje vecka måste man avgöra vem som ska stå framme och predika, läsa-
-Bibeln, be och undervisa. Redan där hamnar man i diskussionen.
Då måste man ha några välformulerade tankar om det.
För det andra kan vi som pastorer också riskera att röra till det-
-när vi endast talar i negativa termer. När man börjar med att säga vad-
-kvinnor inte får eller ska göra i församlingen. Det är inte det bästa.
När jag talar om det i församlingen säger jag att kvinnor ska tjäna-
-på alla sätt i församlingen som Bibeln låter dem tjäna i.
Så kan man beskriva dem och säga att såhär vill vi se kvinnorna blomma upp.
Men också att det finns vissa roller som är reserverade för männen.
Detta bör inte vara stötande, för Gud har rätt att fördela det hur Han vill.
John, du är med på sådana här samlingar mer ofta än oss.
Ser du att man är mottaglig för dessa frågor på de ställen du besöker?
Inte bara på denna, utan andra konferenser.
Ses dessa frågor som viktiga bland de unga i vår kultur?
Jag har talat på väldigt konservativa ställen också, men svaret är ja.
Det är en fantastisk skillnad mellan 20-30-åringarna idag-
-och de som jag mötte på 80-talet.
Jag utkämpade ständiga strider med studenter som illvilligt motsatte sig.
Nu har vi sådana här unga män som tar till sig detta och fyller-
-församlingar med tusentals unga, utbildade, lysande kvinnor som-
-håller med om detta. Det här är helt nytt! Jag är förundrad.
-Får jag svara på den andra frågan?|-Ja, varsågod!
Jag vill tillägga att det finns en linje mellan enkel, konservativ-
-evangelisk komplementarism och s.k. homoäktenskap.
Jag sa att om man citerar Gal 3 Här finns varken man eller kvinna…
-på detta sätt så vet jag vart det kommer gå. Och de bara hånade mig.
Men ingen hånar mig idag. Här finns varken man eller kvinna…
“Se här! Det finns inget manligt eller kvinnligt!”
Jag har en annan fråga än den du ställde om människor som undrar…
Egalitära har aldrig svarat tillfredsställande på denna fråga:
“Om du uppfostrar en 8-årig pojke, eller flicka, och flickan säger:”
“Mamma, vad betyder det att växa upp och bli kvinna, och inte man?”
Eller pojken: “Pappa vad betyder det att växa upp och bli man, inte kvinna?”
Det räcker inte bara att tala om biologi utan även om personlighet.
Det räcker inte heller att tala om mod, ödmjukhet, rättfärdighet…
Barnet vill veta vad det är att vara kvinna och inte man. Inget svar.
Detta är frågan jag vill ställa dessa människor.
Vad säger du till en 8-åring som undrar vad det innebär att växa upp-
-och bli man och inte kvinna. Vad särskiljer mig, inte bara kroppsligen?
Finns det någon betydelse i personen, någon djup innebörd av manlighet?
Vad ska du svara då, om du inte kan tala om det kompletterande?
Jag läste bok efter bok på den tiden, men de tog aldrig upp frågan.
De talade bara om det som män och kvinnor har gemensamt.
“Var kristuslik i äktenskapet, ödmjuk, vänlig, öm, förlåtande, lik Jesus.”
Men det hjälper mig inte att veta vad det är att vara man, och inte kvinna!
De bara plattar ut det, och det går i baklås, som du säger.
Om man inte hjälper männen veta vad manlighet är kommer det dåliga fram.
Det finns många värre exempel på vad detta gör för olika kulturer.
Det här blir en bra övergång till vårt sista samtalsämne. Vi har 5 minuter.
Vi har en del vänner, en del kommer hit och är inte komplementarister.
De vill bli övertygade om att detta är bibliskt och viktigt.
Ni är pastorer – övertyga dem! Russell börjar.
Först måste man ta itu med bibeltexterna. Ef 5, 1 Petr 3, 1 Tim 2…
Pastor John har helt rätt i att när det gäller helgelse finns det vissa-
-saker Gud ger åt alla människor, som personer.
Sedan finns det specifika saker för män och tendenser Bibeln varnar om…
…slagsmål, stridslystnad och sådant.
Och specifika saker med det kvinnliga: en stilla ande, Titus 2, o.s.v.
Och specifika faror. Petrus säger: “Låt inte skrämma er”.
Vi måste alltså ta itu med dessa texter. Dessutom måste man ta itu-
-med vad biblisk komplementarism verkligen är och inte göra karikatyrer.
Oavsett om det kommer utifrån eller inifrån, från de som missuppfattat det.
De tror att det betyder: “Kvinna, ge mig chipsen”, det är inte Ef 5!
Eller “Kära hustru, får jag be om chipsen, och låt oss sedan be!”
Detta är inte komplementarism. Komplementarismen bär ett kors-
-och ser till hustrun och barnens bästa.
Kristus renade sin brud i det rena vattnet.
När Han gjorde detta i övre salen och tvättade församlingen – lärjungarna-
-så börjar de invända. “Du ska aldrig tvätta mina fötter,” säger Petrus.
Jesus svarar inte med passivitet… “Här försöker man vara snäll…”
Inte heller svarar han med rå suveränitet.
Istället leder Han och undervisar med Sitt Ord.
Om jag inte tvättar dig, har du ingen del i mig.
När Jesus utger Sig på korset för Sin brud, vill inte Hans brud det.
“Vi ska slåss för dig, du ska inte gå till korset”, säger Petrus.
Jesus är kärleksfull och bestämd och leder genom undervisning-
-lärjungaskap och att fortsätta framåt.
Komplementarismen handlar om Kristus, inte om vem som bestämmer.
-Greg?|-Jag låter John svara.
Jag skulle bara ge exempel på manligt ledarskap och tala om nödvändigt…
Den invändning jag oftast stöter på som pastor är missuppfattningen-
-om att rollen mellan män och kvinnor handlar om deras värdighet.
Detta stämmer inte, Guds givna roller handlar inte om värdighet.
Både män och kvinnor är skapade i Guds avbild, enligt 1 Mos 1 och 2.
Vad som är tydligt i hela Bibeln är att inom detta jämlika värde-
-har Gud rätt att dela ut roller till olika människor.
Detta ser man genom hela Bibeln, ibland är det könen, ibland är det annat.
Gud, Skaparen och Herren har all rätt att ge oss roller.
Detta säger ingenting om värdigheten hos den skapade personen.
John?
Man ska hjälpa de som är osäkra med hjälp av Bibeln.
Jag börjar med Efesierbrevet, för där är det tydligast.
Kvinnan ska underordna sig mannen, mannen ska vara huvudet.
Även om man inte kan grekiska och kan slå upp 3800 olika bruk av “kefalä”-
-ser man i sammanhanget att det handlar om försörjning, överhet och skydd.
Det spelar ingen roll vad man kallar det. Efesierbrevet 5 visar skönheten-
-i äktenskapet och det är vad alla kvinnor vill ha.
En man som tar hand, ger sitt liv och är stark för henne.
Som leder i andakter, öppnar dörren, tar henne på restaurang-
-och visar henne all respekt.
Gå sedan över till 1 Tim 2 där kvinnan inte får undervisa och ha makt.
Detta skiljer även en äldste från en diakon: styrelse och undervisning.
Därför säger han i 1 Tim 2:13 att de äldste måste vara män.
Sedan grundar han det i skapelseordningen… “Vad betyder det?”
Så går man till 1 Mos 1 och 2. Varför skapade Han Adam först och sedan-
-kvinnan? Varför fick han reglerna och inte Eva?
Varför ger han henne namnet? Och varför klev han inte in när hon frestades?
Vad Paulus menar med att kvinnan blev bedragen och inte mannen-
-är att hon ensam mötte Frestaren, och mannen sade ingenting-
-för att skydda sin kvinna för denne frestare.
Ge 8-9 saker från 1 Mos 1 och 2 som visar att detta förstörde världen.
Han tog inte till sig sin roll som huvud. Han föll nog först.
Det verkliga fallet var att de föll tillsammans.
Båda var där vid trädet och han fyllde inte sin roll och inte hon heller.
Hela syndafallet äger rum för att de förkastar sina roller.
Detta är nog mina 3 utgångspunkter.
Tack John, Greg och Russell. cbmw.org har många resurser om detta.
De har en monter här på konferensen också.
Recovering Biblical Manhood and Womanhood är en läsvärd bok i ämnet.