Den mest grundläggande egenskapen som skiljer den troende församlingen och den icke-troende världen är inte gudfruktiga beslut, goda gärningar eller ens sanna läror, utan en lycklig glädje i Gud själv.

 

 

Låt oss be. Fader, Du har fört oss ur mörkret, in i ljuset, i olika mått av styrka.
Nu ber jag, Gud, att Du fullbordar detta verk hos vissa, på ett avgörande, frälsande sätt.
En del kommer berätta om hur Gud frälste dem på T4G 2018. Fullborda detta under.
Jag ber för mig själv, att jag är tydlig och trogen Ditt Ord och att folket får öron att höra med-
-och hjärtan att ta emot sanningen. I Jesu namn, amen.
Temat har handlat om att vara olik världen och min titel är Ny Gud, nytt Evangelium, ny glädje…
Hur är kristen glädje någonting särskilt? Jag ser inte detta budskap som kronan på verket, utan-
-grunden för allt som sagts. Det här budskapet borde ha kommit först, men de lade det sist.
Och det är okej, kanske grunden behöver påminnas om.
Min huvudpunkt under ”olik världen” är: Den mest grundläggande – och det är viktigt…
Den mest grundläggande, mest väsentliga olikheten mellan en kristen och icke-kristen är inte-
-nya viljebeslut, inte nya gärningar med händerna eller läror i sinnet-
-utan en ny glädje i hjärtat.
Det är min tes. Den mest grundläggande olikheten mellan Kristi kropp och världen är inte-
-gudfruktiga beslut eller gärningar, inte sanna läror, utan glädjen i Guds ära, skönhet och prakt…
Guds heliga majestät, förunderliga barmhärtighet. Guds person uppenbarad i Jesus Kristus.
Världen är fullt kapabel att använda sin viljeförmåga att ta beslut för Jesus.
Judas följde ju villigt Jesus i tre år samtidigt som han älskade pengar och var en tjuv.
Sekulära filantroper gör goda gärningar: ”Om jag delar ut allt jag äger och om jag offrar min kropp”-
-”till att brännas men inte har kärlek, så vinner jag ingenting.”
Djävulen själv erkänner sanningshalten i fler korrekta läror än alla i detta rum-
-men varken Djävulen, sekulära filantroper eller ens hela den otroende världen kan glädja sig-
-i Guds ära. När jag nu säger att titeln är Ny Gud, nytt Evangelium, ny glädje, menar jag att-
-alla har en gud – eller hur? – och alla behöver en ny Gud.
Där din skatt är, där kommer ju ditt hjärta att vara. Någons gud är alltså den högsta skatten-
-som ditt hjärta gläds i. Tänk efter. Lycka eller glädje i hjärtat är ingens gud.
Att säga att ditt nöje är din Gud är att förväxla kategorierna. Lycka och glädje är vårt hjärtas-
-eko av det vi värdesätter. Lyckan och glädjen är inte vår gud, de är vår gudsdyrkan.
Glädjen är inte vår gud, vår gud är det vi finner mest glädje i.
Alla har alltså en gud, som gör de flesta av oss glada. Poängen är att kristna har en ny Gud-
-nämligen Gud, vår högsta skatt och djupaste glädje.
Med titeln Ny Gud, nytt Evangelium, ny glädje, menar jag även att alla har ett evangelium.
Alla tror på några goda nyheter, oavsett om de förverkligas eller ej.
Om man gräver lite så har alla någonting de tror är de bästa nyheterna.
Det skulle vara någonting som skulle hända mig och göra mig som mest lycklig.
Det hade varit mitt Evangelium. Någonting ska hända mig och göra mig som mest lycklig.
Min poäng är att kristna har ett nytt Evangelium – Evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son-
-som blev korsfäst för syndare, återuppstod från de döda och regerar för evigt.
Detta är vårt nya Evangelium just för att det för oss till det som kommer göra oss mest lyckliga.
Det är vad Evangeliet är. Goda nyheter, för de ger oss den största, längsta glädjen.
Lyssna på Första Petrusbrevet 3:18 ”Så led också Kristus en gång för era synder.”
“Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe för att föra er till Gud”.
Det är poängen med Evangeliet, att föra oss till Gud.
Och vad säger Bibeln att vi finner där? Tristess och elände för evigt i Hans närvaro?
Det vore hädelse. Självförnekelse i himlen är hädelse. Det står: ”Jag mättas av glädje inför ditt”-
-”ansikte, av ljuvlighet på din högra sida för evigt.” Och därför dog Han.
”vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot”-
-”försoningen”.
Om Evangeliet endast gav oss förlåtelse, rättfärdiggörelse, försoning, flyktväg från Helvetet-
-evigt liv, hälsa och välgång, men inte förde oss till att åtnjuta Gud Själv, hade det-
-inte varit goda nyheter.
Hur många sånger vi än sjunger om dessa härligheter vore det inte goda nyheter-
-för alla Kristi stora förtjänster är till för att ta oss till Gud. De tar bort hindren för oss till Gud.
Detta är resans mål och det är inte tråkigt när du kommer dit. Det vore hädelse.
Det är glädje när du kommer dit, så Evangeliet om Jesus är en ny glädje.
Det mest grundläggande, väsentliga som skiljer en kristen från en icke-kristen är att vi har en ny-
-glädje i en ny Gud genom ett nytt Evangelium. Det är mitt budskap här, och nu kunde jag gå hem.
Men låt mig försöka visa er hur otroligt kontroversiellt detta är, så att ni begriper tyngden-
-och slutar tänka på glädje som ”grädden på moset”, eller någonting perifert, någonting som inte-
-ligger i själva universums kärna, i Guds väsen och frälsningens väsen.
Någonting som hjälper dig förstå tyngden i detta.
Jag skulle våga säga att kristenheten i Amerika de senaste 200 åren har förvrängts…
Eller lite mer allvarligt talat förhärjats.
Kristenheten i Amerika har förhärjats av den dominerande undervisningen om att beslut för Gud-
-är en mer grundläggande definition på en kristen än en glädje i Gud.
Att denna syn uppstått och vunnit dominans – från katoliker till fundamentalistiska protestanter-
-har lett till att tusentals och åter tusentals bekännande kristna som tagit beslut om Gud-
-inte har någon ny glädje i Gud, och inte är kristna.
Denna dominerande omdefiniering som gjorts av den evangeliska kristenheten, där frälsande tro-
-avskilts från andliga affekter är, bibliskt talat, tom.
Att definiera frälsande tro som någonting separat från känslor – jag använder detta ord i positiv-
-bemärkelse, synonymt med affekter eller emotioner…
Att definiera frälsande tro som någonting separat från känsla/emotion/affekt: glädjefyllt-
-beroende, tacksam förtröstan, brinnande beundran, tillfredsställd underordning, förnöjt vilande-
-förtjust uppskattande, ivrig vördnad, hjärtlig dyrkan, tjänar ingenting till.
Du kan inte skala bort dessa adjektiv: glad, tacksam, brinnande, tillfredsställd, förnöjd, förtjust-
-ivrig, hjärtlig – du kan inte skala bort dem från substantiven: förtröstan, beundran, underordning-
-vilande, uppskattande, vördnad, dyrkan – du kan inte skala av affektsadjektiven från trons substantiv.
Kvar finns då bara samma saker som även Djävulen kan göra.
Du kanske har kvar några motsägelser, som otacksam frälsande tro, men det finns ingenting sådant.
Ett av skälen till att denna syn att beslut är mer grundläggande för tron än glädjen, och att detta-
-har fått en sådan dominant position i Amerika och världen, är tron att omvändelsen är någonting-
-där människan, och inte Gud, har det avgörande beslutet om huruvida frälsande tro ska äga rum.
Jag formulerar det noga, för jag har just läst en tjock bok av en arminian och vet var man kan hitta-
-kryphål i vårt kalvinistiska språk.
Jag upprepar: skälet till att detta har en så dominant position över församlingen, att beslut måste-
-vara mer grundläggande för den frälsande tron, än en ny glädje från Gud Allsmäktig-
-och en hjärtats förvandling – skälet till att detta har en så dominerande position beror på-
-den desperata tron och övertygelsen om att det i omvändelsen är människan, inte Gud, som måste-
-ha det sista, avgörande ordet om huruvida frälsande tro ska ske.
I det ögonblicket måste det vara mitt, inte hans. Därför har det en så dominerande position.
Jag måste bestämma, och eftersom denna syn säger att det är vi som bestämmer över våra beslut-
-och vi inte har kontroll över hjärtats affekter, får hjärtats affekter inte vara en grund eller väsentliga-
-för vad en kristen är, för det betyder att inte vi bestämmer, utan Gud.
Och ni vet att det leder till: att Guds Suveräna Nåd får äran.
Det skulle betyda att ett under måste ske i omvändelseögonblicket, ett under som uppväcker-
-andliga affekter som inte finns i det syndiga människohjärtat.
Den syndiga människan bestämmer alltså inte och har aldrig kunnat det.
Hon är helt förlorad. Det är Gud, som gör under, som avgör vid omvändelseögonblicket.
Vi tvingas erkänna den bibliska sanningen att vi, i omvändelseögonblicket, inte behöver-
-den syndiga människans självstyre, utan den nya naturens mirakulösa, gudomliga gåva-
-med en ny glädje genom ett nytt Evangelium. Det är vårt allra mest grundläggande behov-
-som Bibeln säger om och om igen.
Det som sker vid omvändelsen är att en ny natur skapas, med en ny, tacksam förtröstan-
-en ny brinnande beundran, en ny tillfredsställd underordning, ett nytt förnöjt vilande-
-ett nytt förtjust uppskattande, en ny ivrig vördnad, en ny hjärtlig dyrkan, en ny glädje-
-i en ny Gud, genom ett nytt Evangelium. Detta skapas av Gud Allsmäktig.
Låt oss titta på några bibliska bilder av detta. Ibland kallas det ny skapelse, Efesierbrevet 2…
”Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus”.
Gud skapade dig till en kristen. Du gjorde det inte, Gud gjorde det. Han skapade dig.
2 Kor 5:17 ”Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse”.
Andra gånger kallas det ny födelse, Johannes 3: ”Jag säger sanningen: Den som inte blir född på”-
-”nytt kan inte se Guds rike … ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill”-
-”och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg.”
”Så är det med var och en som är född av Anden.”
Ibland kallas det kallelse, Första Korintierbrevet 1 ”vi predikar Kristus som korsfäst”.
Predikan sker ju i detta nu, och flera gånger på denna konferens…
”Vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap.”
”Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet.”
H. B. predikade Kristus: ”Kom och tro med glädje, underordna er denne predikade, korsfäste Kristus.”
En del som hör kallelsen säger ”dårskap” eller ”stötesten”, andra säger: ”Guds kraft och vishet.”
Vilka är de? De är alla kallade. Därför sysslar vi med teologi och det är så du blir teolog.
De är alla kallade, de blev just kallade allihop. Ni har alla blivit kallade till den korsfäste Kristus.
Om ni alla ändå måtte bli kallade till den korsfäste Kristus! För om ni är kallade av Gud-
-till den korsfäste Kristus är det för ett under har skett, likt ”Lasarus kom ut!”
”Min Herre och min Gud!” Den korsfäste Kristus är Guds kraft och Guds vishet.
Ibland kallas det alltså ny skapelse, ibland ny födelse och ibland att bli kallad.
Ibland kallas det även att bli utvald ur världen, inte samma som utkorelsen, men Johannes 15:19…
”Ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er.”
Ibland kallas det död åt den gamla naturen och nytt liv i helgelse, Romarbrevet 6…
”vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus” Det gjorde du inte själv.
”vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp ska berövas sin makt”-
-”så att vi inte längre är slavar under synden” och ”liksom Kristus är uppväckt från de döda”-
-”genom Faderns härlighet” ska också vi ”leva det nya livet”.
Du dör och uppstår, det är ett Guds verk – här var fem bilder på vad jag menar med att ett under-
-sker som gör dig till troende, kristen, på väg till himlen.
Vad du än kallar detta omvändelseögonblick, är det helt avgörande Guds verk.
Guds nya skapelse, ny födelse genom Guds Andes vind, Guds mäktiga kallelse ut ur-
-den andliga dödens grav, Guds gudomliga val ut ur världens mörker, gudomlig förening-
-mellan oss och den döende och uppstående Kristus så att vi har ett nytt liv.
Vad det än kallas är det en gåva i form av en ny natur, med en ny glädje i en ny Gud genom ett nytt-
-Evangelium. Om Gud väntade på att vi skulle sätta igång det av vår s. k. fria vilja, skulle det-
-aldrig bli något av. Syndare skapar inte nytt liv. Vi var syndare före omvändelsen.
Syndare föder inte sig själva, syndare kallar inte sig själva, syndare utväljer inte sig själva ur världen-
-syndare svetsar inte samman sig med Kristus så att hans död och liv blir våra.
Det är Guds verk, där Han får en ny människa att bli till. Min poäng är att den mest grundläggande-
-och mest väsentliga skillnad mellan denna nya människa och världen, den nya naturen och den icke-troende-
-inte är nya beslut, nya gärningar eller nya läror. Sådana saker är nödvändiga egenskaper hos den-
-nya naturen, men de är inte de mest grundläggande och mest väsentliga.
Det mest grundläggande och väsentliga är en ny glädje i en ny Gud genom ett nytt Evangelium.
Efter denna inledning vill jag be er slå upp Psalm 4.
Psaltaren, den fjärde psalmen.
Jag ska rikta in mig på verserna 7-8, underrubriken är ju ”Hur är kristen glädje någonting särskilt?”
Börja i vers 7: ”Många säger: ’Vem kan visa oss det goda?’ Låt ditt ansiktes ljus lysa över oss, Herre!”
Det kan vara lite omtvistat var citattecknen ska vara, låtsas bara som att det inte finns några…
”Många säger: ’Vem kan visa oss det goda?’” Där menar jag att citatet avslutas.
”Låt ditt ansiktes ljus lysa över oss, Herre! Du har gett mig glädje i hjärtat, mer än när andra får”-
-”säd och vin i mängd.” Detta är en psalm av David enligt vers 1, och sedan är det några andra-
-i vers 8. Dessa ”andra”: Du har gett mig glädje i hjärtat, mer än när andra får”-
-”säd och vin i mängd.” Vilka är de? Låt oss backa till verserna 3 och 4…
”Höga herrar, hur länge ska ni kränka min heder? Hur länge ska ni älska tomhet och jaga efter lögn?”
”Ni ska veta hur underbart Herren tar till sig sin trogne, Herren hör när jag ropar till honom.”
Här är alltså först David, och sedan dessa som älskar tomhet, jagar efter lögn och-
-kränker Davids heder. De är inga gudfruktiga människor, de är inte förbundshållande gudsälskare.
De är världen, judar eller ej, är de världen, eftersom Herren har tagit honom till sig. Vers 4.
Det finns de gudfruktiga, och sedan bespottare, som älskar tomhet och jagar efter lögn.
De ingår inte i de gudfruktiga som vers 8 sedan talar om. Men det går ofta väl för dem.
Här i vers 8 går det väl för dem – deras vin och säd flödar över.
Vin är ju gjort från druvor och inte säd, så när det talas om säd och vin tillsammans syftar det på-
-skörd till mat och om vinskörd med uppfriskande dryck – det vill säga livsmedel och det i massor-
-och trevliga tider med vin – dessa två ting finns i överflöd. Låt mig läsa från 1 Mos 27:28 om hur-
-säd och vin är gott. Det här är Isaks välsignelse över Jakob…
”Gud ska ge dig av himlens dagg och av jordens fruktbarhet, säd och vin i riklig mängd.”
Dessa saker är alltså mycket goda gåvor från Gud, de är till för att de gudfruktiga ska tacka Gud-
-och glädjas i Guds frikostighet och Hans egen ljuvlighet.
Genom gåvorna åtnjuter du Givaren och får smaka någonting av Gud och det goda Han ger dig.
Men när David ser på denna otroende värld, hur de njuter av dess överflöd av säd och vin-
-säger han i vers 8: ”Du har gett mig glädje i hjärtat, mer än” allt detta.
”Du har gett mig mer glädje i hjärtat än mat och vin i mängd kan ge.”
Mer glädje än när basbehoven möts, mer än ännu mer njutningar i smak och glädje.
Det går väl för den ogudaktige – mycket av säd och vin, mycket glädje och lycka.
Jag försöker inte att klippa i dessa ord för Bibeln gör inte det.
Glädje, lycka, njutning, nöje flödar i världen och David säger ”Jag har mer”.
Men låt oss vara lite försiktiga. Jag ska göra lite hebreiska med er och det tror jag är rätt.
För det första finns en del här som kan hålla mig ansvarig, för det andra vill jag att ni ska känna-
-glädjen i detta, för alla er som inte läser hebreiska.
Sammanhanget avgör vad hebreiskan betyder, och det sammanhanget ser man utan hebreiska.
Sättet som hebreiskan visar på en skillnad hos någonting sker med prepositionen ”från” – mîn.
Till exempel 1 Mos 3:1 ”ormen var listigare än alla markens djur”.
Jag har mer glädje än vad de har när deras säd och vin flödar över, och ormen var ”listigare än…”
Bokstavligen, ingen bör ju översätta det såhär, så när jag säger ”bokstavligen” menar jag inte-
-att det är ett bra sätt att översätta det, men jag vill att ni hör hebreiskan bakom det…
”Ormen var listigare från alla markens djur”.
Detta har betydelse för att den hebreiske läsaren själv får bestämma vad skillnaden är.
Med ordet ”mer” tänker man automatiskt på mängd – som ”de har 60 och jag har 70”.
Så fungerar det inte riktigt på hebreiska, därför håller jag på lite med detta ett ögonblick.
När det står att ”ormen var listigare från alla markens djur” blir frågan sedan-
-om skillnaden ”från” andra djur ligger i listighetens mängd, frekvens, raffinemang eller elakhet?
Det står inte, utan du måste lista ut det utifrån sammanhanget.
Så här är vi nu, i vers 8 i Psalm 4 och vi har en lite jobbig bokstavlig översättning…
”Du har gett mig glädje i hjärtat, från” när deras säd och vin flödar över.
Nu är det upp till dig att avgöra – är det mängden glädje, källan till glädje eller typen av glädje-
-som är annorlunda? Och vi kastas tillbaka till sammanhanget. Och alla som läser kan se det.
Detta är homiletiskt viktigt för 90 % av er som är här. Ni som studerat hebreiska behöll det kanske-
-inte och många av er har inte studerat det och känner: ”Inte nu igen. Vi som inte kan språket är”-
-”utan hopp”. Struntprat, det finns 10 000 guldkorn i den engelska bibeln som ni ännu inte sett-
-och som hebreiska läsare inte har sett. Tillåt er själva att stirra länge på den engelska Bibeln och-
-sätt noga samman bitarna, så kommer ni att få se mycket mer än många universitetsprofessorer.
Inte i predikotexten, men låt mig se om jag kan hitta platsen.
Jag älskar predikanter och predikan och vill inte avskräcka er.
Sammanhanget här, om det inte exakt handlar om ”mer”, vad är det då?
Här vill jag hänvisa er till sammanhangets ledtråd, om hur denna glädje är överlägsen-
-all denna säd och vins glädje. Jag hämtar det från vers 7 där jag observerar, först och främst…
Om du kunde kryssa över alla versindelningar och kapitelindelningar i början av ”du har gett”-
-”överlägsen glädje i mitt hjärta” – ”Du har låtit ditt ansiktes ljus lysa över oss, Herre!”
Och å andra sidan har du glädje i överflöd av säd och vin.
Jag frågar mig om David hade lagt ihop det på detta sätt om han inte hade velat kontrastera-
-glädjen som kommer av säd och vin mot glädjen som kommer av Guds ansiktes ljus?
Du behöver inte kunna hebreiska för att se detta, du behöver bara se och tänka:
”Låt ditt ansiktes ljus lysa över oss, Herre!” och ”mer glädje i mitt hjärta än all denna säd- och”-
-”vinbaserade glädje.”
Jag tror David här påstår att det finns en annan glädje, som inte nödvändigtvis har med mat-
-och dryck att göra. Han menar inte ”deras glädje är i säd och vin, och min med”…
Snarare, om man ser till sammanhanget för vers 7, så säger vers 4: ”Herren tar till sig sin trogne”-
-”Herren hör när jag ropar till honom.” Vad ropade då den trogne efter?
Andra halvan av vers 7: ”Låt ditt ansiktes ljus lysa över oss, Herre!” – för det här ger mig en-
-annan glädje, större glädje, bättre glädje. Mer specifikationer kommer strax, om hur det är bättre…
Såhär kom jag fram till detta…
Jag stannade upp och tänkte att David vill att vi förstår att Guds ansiktes ljus över honom-
-gav honom en mängd, en överlägsen glädje, bättre än vin- och matbaserad glädje.
Nu behöver jag gå vidare och fundera över vad ”Guds ansikte” betyder.
Vad skulle du göra här när du förberedde predikan? Öppna konkordansen eller Logos-
-och söka i Psaltaren efter ”Guds ansikte” och se vad det betyder.
Låt mig ge fyra eller fem av dessa. Psalm 80, vers 4…
“Gud, upprätta oss! Låt ditt ansikte lysa så att vi blir frälsta.”
Psalm 119:135 ”Låt ditt ansikte lysa över din tjänare och lär mig dina stadgar.”
När detta kommer frälser och upplyser det mig så att Ordet blir vackert och begripligt för mig.
Psalm 44, vers 4 ”Det var inte med sitt svärd som de intog landet, inte deras egen arm som frälste”-
-”dem. Nej, det var din högra hand, din arm och ditt ansiktes ljus, för du älskade dem.”
Så Guds ansiktes ljus är den fria kärleksgåvan som ger oss våra segrar.
Psalm 31, vers 17 ”Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, fräls mig genom din nåd”.
Guds ansiktes ljus är alltså ljuset av Hans frälsande nåd.
En till, Psalm 67, verserna 2 och 3 ”Må Gud vara nådig mot oss och välsigna oss, må han låta sitt”-
-”ansikte lysa över oss. Då ska din väg bli känd på jorden, din frälsning bland alla hednafolk.”
Så Guds ansiktes ljus är Hans nåds ljus över oss, för att välsigna alla världens folk.
Det här är lite av vad det betyder när David ropar om att få Guds ansiktes ljus på sig.
Jag valde dessa särskilt för att de alla var objektiva välsignelser, som kom till David utifrån.
Inte någonting inifrån, än. Repetition: frälsande verk som-
-övervinner vår blindhet, kuvar vårt uppror och får oss att vända om till Gud.
Det var verk utanför oss som gjordes på oss. Det var Psalm 80, vers 4 – eller öppnandet av-
-ögonen för Ordets under (Ps 119:135). Guds glädje i oss och seger över våra fiender (Ps 44:4).
Hans trofasta kärlek som sken, denna frikostiga välsignelse för folken (Ps 67).
Allt detta är objektiva välsignelser som kommer till oss utifrån, från Guds ansiktes ljus.
För honom är det inte en glädje för att bra saker händer honom, utan någonting som kommer ske-
-här inne. Vilka är de subjektiva effekterna i Davids sinne?
Jag är ju “kristen hedonist”, jag är redo att uppfylla detta direkt.
Utan att leta i Bibeln kan jag tycka att jag gillar de många sätt som de fem utvärtes verken-
-kommer att påverka mig på, men jag behöver ständigt pröva mitt paradigm.
Och det är ett enormt styrande paradigm. Jag ser det överallt i Bibeln och kan inte predika-
-utan att tänka på det, så jag vill alltid pröva det. Här är några exempel på vad jag ser.
Job 33:26 ”[Människan] ber till Gud och han har behag till henne, hon får se hans ansikte med jubel.”
Rent subjektivt ser jag alltså Guds ansikte: ”Ja du är underbar!” Det är ett glädjerop.
Inte som uttråkning: ”Ge mig en tv!”
Matt borde ha sagt åt er att ge bort er tv, men det gjorde han inte.
Han är mer nådig än vad jag är. Psalm 16:11 ”inför ditt ansikte”.
Samma ord för ansikte här: ”Jag mättas av glädje inför ditt ansikte”.
Så när ansiktet lyser och dessa objektiva välsignelser rinner över oss, säger han att han-
-mättas av glädje inför Guds ansikte.
En till, Psalm 17:15 ”Men jag ska få se ditt ansikte i rättfärdighet, jag ska mättas av din åsyn”-
-”när jag vaknar”.
Så nu har vi tre av mina tre favoritverser här. Glädjens jubel, mättnad av glädje, mättnad av-
-Guds åsyn.
Och allt detta är en av Gud inspirerad, biblisk beskrivning av vad som sker här inne när Gud svarar-
-på bönen i Psalm 4:7 ”låt Ditt ansikte lysa över mig, jag behöver detta mer än säd, mer än vin…”
”Jag behöver Guds ansikte, jag behöver Hans ansiktes ljus, för att strömmar av välsignelser”-
-”rinner över mig i det ljuset, och på insidan blir själen tillfredsställd.”
Det är uppenbart att det är någonting helt annat än när man har nog med mat och super till.
Detta är psalmistens nya glädje, och utifrån sammanhanget drar jag slutsatsen att den är bättre-
-än världens glädje på alla sätt och vis.
Källan är oändlig och överlägset underbar. Jämför Gud med vin och en brödlimpa.
Källan är oändlig och överlägset underbar.
För det andra är varaktigheten evig ”Jag mättas av glädje inför ditt ansikte för evigt”.
För det tredje är kvaliteten unik eftersom ingen mänska kan se och åtnjuta det heliga ljuset, Guds-
-strålande skönhet. Ingen ringa mänska kan det, du är blind. Om det ska ske i dig måste du bli-
-en Guds skapelse. Detta sätter det i en klass för sig, från alla världens nöjen.
Vi måste uppleva ett under.
Visst är det underbart när man begrundar Gamla testamentet. Duncan är mästaren-
-så jag ligger i lä. Är det inte underbart att göra detta och ta ett kliv tillbaka, fråga:
“När jag nu lever på denna sida av korset, finns det andra ledtrådar, länkar, eller sätt”-
-“som gör de gudfruktigas glädje på alla sätt och vis bättre än världens glädje?”
“Finns det några liknande ord som ‘smaka och se’ osv?”
Låt mig läsa Andra Korintierbrevet 4:4 och 6, lyssna nu på detta…
”Den här världens gud har förblindat de otroendes sinnen så att de inte ser ljuset som strålar”-
-”från evangeliet om Kristi härlighet”.
Jag som trodde att ”Ditt ansiktes ljus” är gammaltestamentligt, men här hör jag Paulus säga-
-att Djävulen försöker förblinda mig så att jag inte ser Evangeliets ljus, Kristi ära, Guds avbild.
Det kommer ännu närmare i vers 6: ”Gud som sade: ’Ljus ska lysa ur mörkret’, han har lyst upp”-
-”våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus”.
”Låt ditt ansikte lysa över oss” – du ser Hans ansikte när du läser Evangelierna.
Det är Hans ansikte här i 2 Kor 4:6. Människor som inte sett den inkarnerade Kristi kropp-
-kan på alla sätt se Hans förkroppsligade Jag som handlade och talade i denna värld.
Så vad ropade psalmisten efter i Psalm 4:7? ”Låt ditt ansiktes ljus lysa över oss, Herre!”
Den bönen får ett överlägset svar när Gud får våra hjärtans ögon på denna sida av korset att se-
-Guds ära i Jesu Kristi ansikte såsom uppenbarats i Evangeliet.
Vi var blinda och såg ingenting lockande i Evangeliet. På den vägen började vi alla i världen.
Du såg ingenting lockande alls med Gud eller Kristus. Vi trodde oss ha en bättre gud än Gud.
Vi trodde oss ha ett bättre Evangelium, vi trodde oss ha en bättre glädje.
All vår mat i och dryck USA är oändlig! sedan lyste Gud i våra hjärtan-
-och Guds ljus upphöjdes i Jesu ansikte och vi vaknade, precis som psalmisten sagt skulle hända-
-om ljuset sken på oss.
Och när vi vaknade såg vi inte bara andlig skönhet med hjärtats ögon, vi kände också den ljuvliga-
-andliga Kristi väldoft med våra hjärtans näsor (2 Kor 2:15).
Vi smakade Guds mättande godhet med våra hjärtans tungor (1 Petr 2:2).
Vi vidrörde Guds helande hörntofs med vårt hjärtas finger (Matt 9:20).
Vi hörde Gud sjunga av glädje över oss i Sefanja 3:17.
Vad är då meningen med en ny Kristi väldoft, en ny smak av Guds godhet, en ny-
-beröring av helhet, ett nytt ljud av Guds sång, en ny syn av Guds starkt skinande leende ansikte?
Vad är meningen med allt detta sinnesspråk? Poängen är att den mest grundläggande-
-och mest väsentliga distinktionen mellan den kristne och den icke-kristne inte är nya beslut.
Man bestämmer inte smaken. Inte nya viljebeslut, händers verk eller sinnets läror, utan ny glädje.
En ny glädje i andlig skönhet, andlig smak, andlig beröring, andlig doft, andligt ljud.
Från denna nya glädje, som övergår all glädje i världen, flödar livets källa.
Därför sa jag att min predikan borde ha kommit först – detta är den djupaste roten till allting-
-som har sagts på denna konferens.
Jag ska runda av genom att försöka tydliggöra detta de sista minuterna.
Från denna nya glädje i en ny Gud, genom ett nytt Evangelium, flödar alla livets källor (Ords 4:23).
Ur hjärtats nya glädje, tänker sinnet nya tankar, viljan tar nya beslut-
-och händerna gör nya gärningar. Matteus 12:34…
Utifrån denna nya glädje i vår nya skatt säljer vi med glädje allt för att köpa den åkern.
Våra liv i Herrens trofasta kärlek är bättre än livet. Varför skulle jag då inte sälja allt för det?
I Matteus 13:44 står det: ”i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper den åkern”.
Han sa inte ”Jag måste väl sälja det” det är otro! ”Jag måste väl gå till kyrkan, sluta ligga runt…”
Det är otro. Du säljer med glädje allt du har, utifrån denna nya glädje, nya skatt.
Vi säljer med glädje allt vi har, utifrån denna nya glädje i vår stora lön.
Vi är glada och villiga att glädjas under förföljelse, för stor är vår lön i himlen.
Överflödandet av denna glädje finns i Andra Korintierbrevet 8…
Trots prövningar och djup fattigdom”överflödande rika på uppriktig hängivenhet”.
Det är en av mina favoritverser i Bibeln, bilden av kärlek i 2 Kor 8:2 – där makedonierna-
-mitt under fattigdom och lidande har en glädje som flödar över i frikostighet.
Så utifrån den allra mest grundläggande, väsentliga olikheten från världen flödar alla andra…
Denna nya glädje leder till ny gudfruktighet, ny värdesättning-
-till ny lovprisning, ny lust till nya plikter, nya begär till nya discipliner, ny lycka till nya vanor-
-nya preferenser till nya inköp, ny förnöjsamhet till ny godhet, nytt omhuldande till ny välgörenhet-
-eller kyskhet, från nytt behag till nytt tålamod, ny tillfredsställelse till ny sexuell renhet-
-ny munterhet till ny trohet, ny uppskattning till ny ömhet, från ny fröjd till ny rättvisa-
-nytt jublande till nytt risktagande för en rätt saks skull, från nytt avnjutande i själen till ny sötma-
-på tungan med vår äkta hälft och från nytt liv i hjärtat kommer ny kärlek med händerna.
Så må Gud göra sanningen klar och övertygande, att det mest grundläggande och väsentliga-
-som skiljer den kristne från en icke-kristen inte är nya viljebeslut, nya gärningar med händerna-
-eller nya läror i tankarna, utan en ny glädje i en ny Gud genom ett nytt Evangelium. Låt oss be.
Fader, jag ber att ingen ska kunna ta det som är sant här och göra det irrelevant när det faktiskt-
-är ur hjärtat som allting flödar, och det finns inga kristna som inte fått en ny smak av Din-
-alltillfredsställande godhet.
Så jag ber att pastorer ska bli desperata att användas i övernaturligt verk, att väcka människor-
-från de döda, vilket bara Du kan göra. Jag ber detta i Jesu namn. Amen.
Vi står upp…