I detta föredrag berättar Mack Stiles om hur det är att leva under Kristi herravälde och att man måste lägga sig under Honom nu. Han vädjar till studenter att se Jesus som den skatt och stora lön som är värd att följa, oavsett vad konsekvenserna blir.
Hej Cross! Det är en glädje att vara här. Detta är inte första gången-
-jag fått predika efter Conrad Mbewe. Vi var i Brasilien tillsammans.
Jag blir alltid rörd när jag hör Conrad utlägga Skriften.
Särskilt imorse om församlingen. Någonting som har hjälpt mig-
-när vi var med i församlingen i Dubai, var 9Marks-organisationen.
De har två gratistidningar som ni kan hämta vid deras monter till höger där.
Ta gärna dem, de talar om församlingen och missionen.
Om ni blivit djupt rörda som jag angående församlingen ta dem.
En annan sak som varit till hjälp för mig på missionsfältet är-
-Nine Marks Of A Healthy Church, den rekommenderar jag varmt.
Mitt livs mål har varit att kalla studenter att ge sig hän-
-åt Jesus Kristus. Detta har jag gjort i 36 år.
Det började på en missionskonferens för studenter 1976.
Jag var där med min fästmö, Leeann, och vi var så kära i varandra.
Hennes röst var änglalik, mitt hjärta slog när jag såg henne-
-första gången i kemilabbet… Det var inte så romantiskt. Hon hade skyddsglasögon…
Men jag visste att hon var ämnad för mig, och jag uppvaktade henne.
Vi var kära och satt på missionskonferensen. I hemlighet planerade vi vårt-
-bröllop. Jag vet inte varför vi var hemlighetsfulla med det men det var vi.
Vi lyssnade på John Stott, den store brittiske bibelutläggaren.
Han talade om hur Gud var Gud över hela jorden.
Billy Graham höll brandtal för missionen, den amerikanske evangelisten.
Vi bjöds att ställa oss upp om vi ville åka utomlands.
Jag tänkte: “Vad häftigt att åka utomlands och äta god mat och prata”-
-“om Jesus! Räkna med mig!” Jag ställde mig upp.
Jag är mer av John Pipers temperament, medan Leeann är som Kevin DeYoung…
Hon sitter kvar, tittar på mig och tittar på Billy och tänker…
“Den här mannen som jag är förlovad med tog just ett avgörande beslut”-
-“angående våra liv…”
Jag tänkte mig inte ens för, och det är sista gången jag gjorde såhär.
Leeann bad: “Om Du gör det tydligt ska jag aldrig säga nej till Dig.”
Hon ställde sig upp. Året var 1976.
Detta beslut, likt ett litet gångjärn, öppnade dörren för hela vårt liv.
Saker vi aldrig förväntat oss. Vi satt där ni nu sitter i era liv.
När jag tog studenten 1980 började jag evangelisera för studenter-
-och jag har aldrig slutat tjäna studenter.
Än idag kallar jag studenter att följa Jesus hängivet.
Jag vill att ni ska följa Jesus som er Herre.
Men vad betyder det att följa Jesus som Herre, egentligen?
Det är en sån där fras vi talar om men sällan definierar.
Hur ser det ut? Vad betyder det?
Handlar det om att bita ihop och vara disciplinerad?
Som jag känner mig inför att gå till gymmet?
När jag tränat på sistone har det känts som jag vill lägga mig ner tills-
-känslan försvinner.
Handlar det om att tacka nej till livets goda? Bekvämlighet? Äktenskap?
Familj? Ett bra jobb? Handlar det om att vända blad och börja leva mer-
-hederligt?
Jag kommer från en liten stad i västra Kentucky, i huvudsak baptistisk.
Känslan jag fick där var att man, som kristen, “inte snusar, röker, dricker”-
-“eller ränner efter sådana flicker”.
Det var uppfattningen jag fått angående det kristna livet.
Jesus har saker att säga om allt det på ett eller annat sätt, men-
-det finns mer än bara detta. Så vänd med mig till Lukas kapitel fem.
Jag vill utforska än text som ni säkert känner väl till, om fiskundret.
Vi läser verserna ett till elva…
“En gång stod Jesus vid Gennesarets sjö, och folket trängde sig inpå honom”-
-“för att få höra Guds ord. Då såg han två båtar ligga vid stranden.”
“De som fiskade hade lämnat dem och höll på att skölja näten.”
“Jesus steg i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga”-
-“ut lite från land. Sedan satte han sig och undervisade folket från båten.”
“När han hade slutat tala, sade han till Simon…”
“Gå ut på djupet och lägg ut era nät till fångst.”
“Simon svarade: ‘Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något.'”
“Men på ditt ord ska jag lägga ut näten.”
“De gjorde så, och de fick så mycket fisk att näten höll på att brista.”
“Då vinkade de åt sina vänner i den andra båten att komma och hjälpa dem.”
“Och de kom och fyllde båda båtarna så att de var nära att sjunka.”
“När Simon Petrus såg detta, föll han ner vid Jesu knän och sade…”
“Gå bort från mig, Herre! Jag är en syndig människa.”
“Han och alla som var med honom hade gripits av bävan inför fångsten”-
-“de hade fått, även Jakob och Johannes, Sebedeus söner som fiskade”-
-“i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: ‘Var inte rädd.'”
“Från och med nu ska du fånga människor.”
“Då drog de upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.”
Denna text är ett väldigt personligt möte med Jesus, och den första-
-skildringen av hur en person – Simon Petrus – börjar följa Jesus.
Den föreskuggar personlig, kristen omvändelse och Kristi herravälde.
Vi kan se texten som “Det kristna livets fyra handlingar”.
Den första handlingen är att handla efter Ordet, verserna 1-5.
Den andra handlingen är att ta itu med vår synd, verserna 6-9.
Den tredje handlingen är att ta emot Kristi tröst i vers 10.
Den fjärde handlingen är att värdera Kristus högt, vers 11.
Först, låt oss se på verserna 1-5 – att handla efter Ordet.
Det här är en levande text. Man kan föreställa sig folkmassan, fiskmåsarna-
-dofterna och havsbrisen. Och predikanten som predikar ifrån… en båt.
Var det inte härligt hur Kevin påminde oss om hur skandalös och vild Jesus-
-var? Det här är ju inte en religiös miljö. Det är ute i naturen.
Jesus har predikat i synagogorna i kapitlet innan, men nu är Han utomhus.
Han är nu i en båt. Delvis är det nog för att inte folkmassorna ska-
-tränga ut Honom i vattnet. “Folket trängde sig inpå honom”.
De hungrade efter Guds Ord.
Ett av de största tecknen på att Gud verkar i någons liv är en hunger-
-och törst efter Ordet.
Jag hade förmånen att leda min syster Linda till Kristus.
Det tog 20 år av bön. Och mitt dåliga vittnesbörd.
En dag dyker hon upp vid min dörr. Hon kastar cigaretten och trampar på den.
“Kör till. Vad är den här Jesus-grejen för nåt?”
“Kom in, så pratar vi om det.” Och så kom hon till Kristus.
Hon sa att det var som om hon försmäktat på en öde ö i flera år.
När hon börjat läsa Bibeln, kunde hon inte sluta.
Hon hade en förvånansvärd hunger efter den.
Det räcker förstås inte att bara lyssna till Ordet, det gör många.
Det krävs att man också handlar. Jesus uttryckte detta i kapitlet efter här.
Kapitel 6 vers 46…
“Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’ när ni inte gör vad jag säger?”
Att vara en sann Jesu efterföljare är att höra Ordet och handla efter det.
Ta till exempel kung Herodes. Herodes älskade att höra Ordet.
Det står i Markus 6:20 att han hade gripit Johannes döparen, satt honom-
-i fängelse, och “ändå lyssnade han gärna på honom”.
Jag försöker föreställa mig hur detta såg ut.
Den skuldtyngde kung Herodes, som smyger ner till fängelsehålan…
“Predika för mig, Johannes! Jag älskar dina ord.”
Men det hindrade honom ändå inte från att halshugga Johannes. Det krävs mer.
Låt mig fråga er: Håller ni er nära Guds Ord? Är ni redo att handla efter-
-Guds Ord i era liv?
Se på Petrus. Han har rensat nät i godan ro. Han vet vem Jesus är.
I kapitel 4 är Jesus i Petrus hus och gör ett under – han botar Petrus-
-svärmor. Han gillar att lyssna på denne store predikant.
Han känner sig säkert hedrad över att Jesus använder hans båt.
Han är lik så många andra i världen idag. Nöjd att följa strömmen-
-så länge ingen begär mycket av honom.
Men vi vet förstås vad som pågår, eller hur?
Jesus verkar stiga i Petrus båt av naturliga skäl.
Men egentligen är det en “komplott” mot Petrus. Jesus sitter i Petrus båt.
Plötsligt blir predikobåten en fiskebåt, och fisket är Petrus liv.
Jesus börjar tala om Petrus arbetsdag och liv.
Predikanten har gått från att predika till att lägga sig i.
Petrus skyndar sig inte att fiska igen – det är svårt att fiska med nät.
Vårt hus i Dubai ligger ungefär ett kvarter från havet.
Leeann och jag har regelbundet tagit bönevandringar längs stranden där.
Vi har sett män som är klädda och fiskat precis som Petrus här.
Det är ett hårt och smutsigt arbete. Petrus kommer med ursäkter.
Man fiskar ju på natten, inte på dagen. På dagen syns näten.
Det är en dålig dag för att fiska, vi har inte fått något på hela natten.
Kanske tänker han innerst inne: “Vad vet den här rabbinen och snickaren”-
-“om fiske?” Men det handlar givetvis inte om fiske.
Jesus vill komma Petrus inpå livet. Han kallar Petrus att gå ut på djupet.
Hur är det med dig? Står du emot Jesus när du är trött och det verkar svårt?
Eller när Guds bud inte verkar logiska? När det krockar med dina planer-
-när du har haft en dålig dag? När den allmänna opinionen i skolan-
-skiljer sig från Jesu undervisning?
Syskon, jag lovar er: Jesus vill att även ni går längre ut på djupet.
Han vill inte att ni bara ska lyssna, utan att också handla.
Trots protesterna och rationaliseringarna, säger Petrus i vers 5…
“på ditt ord ska jag…”
Märk väl att allting i Petrus liv efter detta är resultatet av att Petrus-
-tar Jesus på orden och handlar därefter. Detta är det lilla gångjärnet-
-på vilket Petrus liv öppnar sig.
Vi skulle inte ens komma ihåg Petrus som en fotnot i historien-
-om han inte hade tagit detta steg, detta lilla steg.
Du, kommer du säga tillsammans med Petrus: “På Ditt ord ska jag…”?
Jesu sanna efterföljare handlar efter Ordet när det är svårt.
När vi inte kan se vart vår lydnad kommer leda, när det inte är logiskt-
-när vi inte vill och när vi inte gillar det.
“På Ditt ord, Herre, ska jag lägga ut näten”.
Vilka “nät” du än har i ditt liv. “Om Du säger det så går jag med i kyrkan.”
“För att Du säger det ska jag berätta om min tro i skolan.”
“För att Du säger det ska jag leda ett bibelstudium i studentbostaden.”
“För att Du säger det ska jag överväga missionsfältet.”
När du gör detta, se upp! Saker börjar hända när du tar Jesus på orden.
En sann efterföljare handlar efter Guds Ord.
Den andra handlingen efter sant herravälde är att göra upp med synden…
Vers 6-9. Se på vers 6. Lukas dramatiserar den mirakulösa fiskfångsten.
Näten brister. De ropar på mer hjälp. Skeppen sjunker av fångstens tyngd.
Det är ett förunderligt mirakel, denna fiskfångst.
Men för Petrus var det någonting än mer udda och oväntat.
Han såg sig själv som den han var: En syndare.
“Gå bort från mig, Herre! Jag är en syndig människa” säger han i vers 8.
Det berättas inte just någon specifik synd som Petrus tänker på då.
Kanske ångrar han sin buttra långsamhet i att lyda.
Mer sannolikt har han hamnat öga mot öga med sitt högmod.
Denna stora fångst talar ju trots allt sitt tydliga språk till en som tror-
-att han vet allt om fiske, att han inte känner havets Herre.
Men vilken synd som avses tror jag inte är vad som räknas.
Det viktiga att veta är att Petrus reaktion är den folk har i Bibeln-
-när deras ögon öppnas för andlig sanning: Att de är syndiga, Gud är helig.
Mose vid den brinnande busken i 2 Mos 3, Jesaja inför Guds tron i Jes 6.
Petrus faller ner inför Jesu fötter, hans synd har uppenbarats för honom.
Han längtar efter att gömma sig, för han ser sig själv inför Herren.
När Jesus stiger i vår båt blir vår synd väldigt uppenbar.
Jag förstår inte hur det går till, men det är så.
Du lunkar på en vanlig dag, kanske lyssnar på en predikan, eller podd-
-om det kristna livet. Kanske du läser en biografi om en missionär.
Eller sitter här på en missionskonferens…
Plötsligt handlar det inte om de sakerna – boken, predikan, konferensen.
Nej, det är Jesus, som har stigit i din båt!
Han börjar lägga Sig i ditt liv.
Han hjälper dig se dig själv som den du verkligen är!
På en helt vanlig dag, precis som det var för Petrus.
Men Han kommer att hålla fram Sig själv för dig så att du ser din synd.
Hebreerbrevet 4:13 – “allt ligger naket och blottat för hans ögon”.
Varje gång du tittar på porr. Varje gång du spridit skvaller.
Varje sårande kommentar mot någon du påstår dig älska.
Den rasism som lurar i våra hjärtan. Varje gång du trampar på någon för-
-att du ska komma dit du vill. Och framför allt – ditt upproriska och-
-högmodiga hjärta. Allt kommer blottläggas inför Gud och inför dig.
Du kommer som Petrus få se att du inte kan följa Jesus på dina egna villkor.
Har du känt den brännande syndanöden?
Inte bara känslan att synden är dålig eller skadar oss…
…utan att vi har syndat mot en helig Gud.
Det är Den vi syndar emot som är det värsta.
Jag har tre söner. En av dem – Isaac – är här med sin trevliga fru-
-och min nya sonson. Jag bara nämner det i förbifarten.
Men Isaac var född som syndare. Det vet jag då vi hade matkrig när han var-
-två år. Han satt där med sina små knubbiga armar. “Ät dina ärtor.”
“NEJ!” Han tittar på ärtorna och på mig…
Min första tanke var teologisk när ärtorna spreds över golvet.
Det här bekräftar läran om totalt fördärv.
Han var född sådan – jag har inte lärt honom att göra så!
Lady Gaga har faktiskt rätt – vi föddes sådana. Synden bor i oss.
Under uppväxten med sina bröder hade de en del bråk.
Om Isaac smockade till sin storebror – det var förstås syndigt men han fick-
-också betala för det… Om Isaac försökt smocka till sin mor, däremot…
Eller en poliskonstapel, eller guvernören, eller sheiken i Dubai – kungen…
I det sistnämnda fallet hade det blivit dödsstraff.
Hur blir det då inte om man gör något mot Gud? Och det är här brottet är.
Det handlar om vem du begår brottet mot.
Vår synd är ett brott som begås mot den helige Guden.
Vår text denna morgon handlar om hur Petrus började följa Jesus.
Det skedde genom att han ödmjukt bekände sin synd.
Och kom ihåg att detta inte var en engångsföreteelse i Petrus liv.
Upprepade gånger fick Petrus ta itu med sitt envisa och arroganta hjärta.
Upprepade gånger sa Petrus de ord som aldrig fick sägas i samma andetag…
“Nej, Herre!”
“Nej, Herre, du kommer aldrig bli korsfäst i Jerusalem!”
“Nej, Herre, jag ska aldrig äta oren mat eller umgås med orena människor.”
Han förnekade till och med att han kände Honom som Herre.
“Nej, jag har aldrig känt honom!” När Jesus behövde honom som mest…
Detta kommer också hända med er – Jesus stiger i er båt och konfronterar-
-er angående er synd.
Jag ska berätta om en gång när Jesus steg i min båt.
Jag var med min gamle kollega David Lawrence. Vi ledde en kort satsning-
-i Guatemala, ett mycket svårt område i Guatemala där det var inbördeskrig.
Escuintlaregionen i Guatemalas högland, ett mycket grovt ställe.
Vi hade ett team av studenter och arbetade i en klinik för undernärda barn.
Det var mycket sorgligt och där var fullt av massgravar.
På helger gick vi till små byar – det fanns endast småstigar dit.
Vi gick dit för att undervisa människor så gott vi kunde.
Vi var tillsammans med en evangelist från trakten och en missionär som-
-tolkade åt oss. En helg kom vi in i den lilla staden Trapachito.
Den hade troligen 120 invånare och vi hade vandrat i bergen i tolv timmar-
-för att komma dit. På grund av monsunregnen hade det varit jordskred-
-vilket sköljt undan alla vägar vi gått på.
Vi hade iallafall vandrat dit med tolv studenter, hela dagen. Upp för ett-
-högt berg, och så in i byn. Hela byn kom ut för att hälsa oss.
Genast gav de oss vad de hade att äta och ledde oss in i kyrkobyggnaden-
-som var ett litet träskjul. Det kanske var byggt för 50 pers-
-men hela byn och vi trängde oss in där.
Grova träsidor, grova träplankor på cementblock, jordgolv…
PA-systemet var anslutet till ett bilbatteri…
Jag vet inte varför…
Och de är så fulla av glädje.
Vi började sjunga.
Vi kunde bara tre sånger… En mi corazón, corazón, corazón…
Vi sjunger, om och om igen. Hör korta vittnesbörd…
Studenterna är stormförtjusta. Det var detta de ville se!
Korttidsmission bland folk på svåråtkomliga ställen.
Jessica är längst fram och hon dansar och klappar händerna.
Tavis är med i marinkåren, han står bredvid mig med sina stora muskler-
-och är tuff. Joe, en kubansk amerikan från Miami dansar samba…
Vid klockan sju tycker vi att det gått en lång tid. Men klockan blir åtta…
Nio… tio – jag skojar inte – elva, tolv. Klockan blir ett.
Vi är visst med på ett bönemöte som varar hela natten.
Jessica klappar inte längre händerna utan stampar takten otåligt.
Joe dansar inte heller, han sitter ner och ser lite sur ut.
Tavis – marinkillen – är nere för räkning. Han ligger på träbänken-
-och saliven rinner från hans mungipa.
Då kommer Tomas, borgmästaren i staden där vi arbetade, upp på scen.
Han är en underbar broder i Kristus. Han säger…
“Vi har glömt berätta för gringosarna varför vi är så lyckliga!”
“Låt mig förklara varför vi vill prisa Gud hela natten…”
“Jag var en fattig analfabet, jag brukade slå min fru och vara full.”
“Jag visste ingenting om Jesus förrän en dag då en missionär gav mig”-
-“en bibelvers. Jag kunde knappt läsa, men jag minns att det stod att”-
-“de Jesus har i Sin hand, kan ingen rycka bort.”
“Då gav jag mitt liv till Jesus. Sedan gick jag och berättade för Nicolas”-
-“om vad Jesus gjort i mitt liv. Och Nicolas kom till Jesus.”
“Sedan berättade vi för Maria” – hon fick ställa sig upp och vinka…
Så gick vi igenom hela byn. Alla fick ställa sig upp och vinka medan-
-Tomas berättar. “Det finns ännu 20 personer som inte känner Jesus i byn”-
-“och vi ber för dem varje dag.”
Nästa år var David där igen och då sa han: “Nu finns bara tio kvar.”
Nästa år: “Det finns bara fem kvar som inte känner Jesus, och vi ber”-
-“för dem varje dag.”
“Men det har inte alltid varit lätt, utan mycket svårt.”
“Vi har sett Guds trofasthet mot oss. De första tre som kom till tro”-
-“hade Nicolas till predikant. Han predikade mycket kraftfullt.”
“Många kom till Jesus under honom. Men när de marxistiska rebellerna”-
-“kom till byn sa de åt Nicolas att sluta predika Evangeliet.”
“Men han slutade inte predika Evangeliet frimodigt.”
“Därför tog de ut Nicolas till stenen där borta och högg av honom huvudet.”
“Sedan hängde de de äldste från taksparrarna.”
“De följde Jesus som Herre ända till slutet, och därför är vi uppeggade”-
-“för vi vet var de är, och hur Gud har tagit hand om oss.”
Klockan blir två. Tre…
Nästa morgon samlade vi eleverna och gick till stenen.
Jesus kom in i min båt. Hur futtig och tunn min tro varit.
Den glädje jag haft var bara en bråkdel av den som dessa nativamerikaner-
-hade. De hade mer gemensamt med Johannes döparen än jag någonsin vetat.
Jag trodde att jag hade gjort mycket. Jag trodde att jag kunde lära dem!?
När vi ser Jesus för Den Han är ödmjukas vi och ser vilka vi är inför Gud.
Det finns många skäl att umgås med kristna. Det är lätt att se ut som-
-att du följer, precis som Petrus. Även på korta och långa missionsresor.
Men du kan inte vara en sann Kristi efterföljare om du inte har gjort upp-
-med din synd. Du kanske följer för att dina föräldrar gjorde det-
-eller för att bli en i gänget, eller för att folkskaran går åt det hållet.
Jag talade med en pilot i församlingen i Dubai, han kom från Spanien.
“Carlos, varför kommer du till vår församling?”
“Jag kommer hit för de fantastiska bibelutläggningarna!”
“…och de vackra kvinnorna.”
Vad är detta? Kallas det att följa Jesus?
Det finns många skäl, men du kan inte följa Jesus, som sagt, om du inte-
-har gjort upp med din synd. Har du kommit till den punkten?
Den synden som plågar er. Killar, sluta upp med porren. Det dödar er.
Ni kan inte se Jesus om ni tittar på porr.
Har ni insett hur fruktansvärd er synd är, vad den än är.
Det kanske handlar om pengar, skvaller, att du ger dig hän åt livets flärd.
Därför frågade puritanerna aldrig när du blev kristen.
De levde i ett hav av kristen kultur. Istället frågade de…
“När gjorde du upp med din synd?” Det är en bättre fråga att ställa.
John Owen sa: “Du måste döda synden innan den dödar dig.”
Vi dödar synden genom att bekänna den, omvända oss från den.
Göm eller förneka inte, sätt fram den i ljuset. Bekänn-
-för Jesus att du är syndig, precis som Petrus gjorde.
Gå till de äldste om det är en pågående konflikt. Döda den, håll inte fast-
-vid den. Överlämna den åt Honom. Det enda den gör är att såra dig!
Det enda den gör är att döda dig!
Vi höll en helgkonferens i Dubai för studerande.
Jag hade ett litet seminarium om synden, där jag talade om den som det där-
-konstiga ordet som är större i singular än i plural.
Våra “synder” är symtom på “synden” – vår syndanatur.
Jag gick igenom läran om synden. Joshua Dìm från Pakistan var där.
Han var inte kristen, men han lyssnade och gick hem.
Han tänkte nog själv inte så mycket på det, men när han höll på att somna-
-började Herren att uppenbara hans synder för honom, en efter en.
Han trodde sig vara en ganska schysst kille, men plötsligt steg Jesus-
-i hans båt och hans synder – hur han behandlat sina föräldrar och-
-klasskamrater och allt han gjort i sitt liv.
Till slut, klockan tre på morgonen, föll han ur sängen och föll på knä…
“Gud, jag är en syndare!” Precis som Petrus hade gjort.
Han kom till tro och följer nu Kristus trofast.
Den första handlingen var alltså att höra och handla – lyda Guds Ord.
Den andra handlingen att göra upp med vår synd.
Den tredje handlingen är att ta emot trösten från Kristus.
Ta emot trösten – vers 10. När Petrus böjer knä inför Jesus-
-så böjer han sig i en stinkande hög med fisk!
Och vem är med honom i den röran? Jesus. Han är med honom.
Det underbara med Jesus är att Han inte är förvånad över vår synd.
Han blir inte chockerad över den röra vi ställt till med, Han möter oss-
-i det och har även sett till att det blir så.
Alla som ser sin synd och bekänner i ödmjukhet, för dem finns de mycket-
-tröstande goda nyheterna. Jesus säger till Petrus att inte vara rädd.
Jag har hört att det vanligaste budet i Bibeln är “Var inte rädd”.
Det konstiga är att det finns goda skäl att vara rädd.
När vi möter vårt sanna jag och inser att vi en dag ska dömas för synden.
Det verkar motsägelsefullt här. Jesus säger att vi inte ska vara rädda-
-men samtidigt talar Han mer om Helvetet och domen än om Himlen.
Hur förenar vi detta? Jo, Jesus ger tröst för att alla som bekänner sin-
-synd och tror på Jesus som Herre får sina synder förlåtna.
Våra liv är fördolda i Kristus.
När Jesus står där i Petrus båt vet Han att Han en dag ska stå inför-
-ärans tron och döma levande och döda. Jesus vet att Han har kommit-
-för att ge Sitt liv till lösen för Petrus och många andra.
Han vet att Han skulle hängas på korset, blöda och dö i stället för-
-de som i ödmjukhet vänder sig bort från synden, bekänner för Honom-
-och sätter sin tilltro till Honom.
Han vet att Han kommer återuppstå från de döda för att bevisa att det-
-var sant, och Han vet att Han kommer att se Petrus försonad och-
-rättfärdigad på grund av korset.
Det är även för dig och mig, inte bara Petrus.
Om du inte är kristen här idag, denna morgon: Kanske Jesus stiger i-
-din båt just nu. Kanske går det upp för dig att du inte har gjort upp-
-med din synd, att du inte är en troende, att du inte har kommit till-
-omvändelse och tro än.
Kanske har du vetat om det länge och brottats med det.
I vilket fall som helst vill jag vädja till er att omvända er-
-och förtrösta på Kristus. Ni kan bli förlåtna och få tröst.
För de som känner Jesus finns det en annan del av trösten.
För de av oss vars liv är fördolda i Kristus.
Vi har trösten i att Jesus inkluderar oss i Sitt verk. Det är fantastiskt.
I vers tio säger Jesus: “Från och med nu ska du fånga människor.”
Petrus fattade antagligen inte ett dugg av vad Jesus snackade om.
Och vem kan klandra honom? Det låter ju märkligt, förfärligt.
Men det är för att Jesus målar en bild av det kristna livet med detta under.
Det tar tid att klura ut. Det handlar inte om att bli rik genom fiske.
Det handlar om det kristna livet. Jesus säger till Petrus att det finns-
-större ting i livet än att fiska. Du ska vara med i Guds plan för världen.
Jesus har ett större mål för era liv: Att ni ska inkluderas i Hans verk.
Det är ett hedersuppdrag att få inkluderas i Guds verk.
Jesus anser uppenbarligen att det bästa Han kan erbjuda Petrus är att-
-bli en människofiskare, evangelist – vilket vi alla är kallade till.
Vi blir människor som fångar andra med Jesu fantastiska kärlek.
Det är en heder och en tröst att få vara med i Guds verk.
Men många beter sig som om evangelisationen är en börda, en skam.
Det låter som ett fällande i en rättegång…
“Svaranden döms till livstids evangelisation.”
Men det är en förmån. Du bör ta steg till att dela med dig av din tro.
Berätta i skolan, läs Bibeln med en klasskamrat, be en vän följa med-
-till församlingen. Vi har förmånen att vara människofiskare.
Visst känns det riskabelt. Ingenting värdefullt i livet fås utan risk.
Det är verkligen värt det.
Det verkade inte helt vettigt att flytta med familjen till Mellanöstern-
-direkt efter 11 september… men vi hade en övertygelse.
En klar, tydlig övertygelse, och bekräftelse från församlingen…
Ett av huvudskälen till att vi gick var att Leeann mindes sitt beslut 1976.
“Herre, jag ska aldrig säga nej till Dig.”
Hon mindes det beslutet hon tagit på missionskonferensen för så många år sedan.
Jag kom ihåg det först efter att vi flugit till den Arabiska halvön.
Vi hade hela planet för oss själva, alla var på väg därifrån.
Jag minns hur jag vaknade i en främlings hem mitt i natten och tänkte…
“Vad är det jag har gjort? Vad är det jag har gjort?”
Men vi höll fast vid övertygelsen om att vi följde Jesus.
Visst fanns det tillfällen då jag hörde berättelser om hur förhärdade-
-människorna var där, att jag nästan gav upp hoppet om att se någon komma-
-till Jesus. Tanken slog mig att Gud kanske satt mig där till att vara ett-
-tecken för att de på domens dag kommer att vara utan ursäkt.
Och det var gott nog. Men idag bävar jag inför tanken på vad vi hade gått-
-miste om – både i mitt eget och min familjs liv – för Evangeliets skull-
-i Förenade Arabemiraten, om vi inte hade åkt.
Jag tänker på de personer vi lärt känna och älska, som kommit till Kristus.
Jag tänker på de församlingar som planterat och studentverksamheterna.
Allt detta på en plats där många sagt åt oss att det är omöjligt.
Det har varit mitt livs största förmån.
Den största förmånen är i slutändan att ha fått följa Jesus, för när vi-
-följer Honom fortsätter vi göra det Han redan har gjort.
Conrad nämnde Filipperbrevet 2 – Han lämnade Sin tron i härligheten för-
-att leva bland oss.
Det är detta efterföljden ser ut som. När vi tar emot trösten följer vi-
-Jesus såsom Han följde Fadern. Vi ger vårt liv för andra då vi går längs-
-stigen som Jesus redan har trampat.
Vi ska bli människofiskare precis som Jesus, som fiskade upp Petrus.
När vi alltså säger ja till Guds Ord, ödmjukt bekänner vår synd och tar emot-
-Hans tröst, blir Kristus vår skatt – den fjärde handlingen i sann efterföljd.
Efterföljare värderar Jesus högt – vers 11.
Petrus och de andra lämnade allt: den stora fiskfångsten, yrket, familjerna.
De lämnade allt för Jesus, men varför? Jo, för att de såg att Han var värd-
-det, Han är Herren.
Som jag nämnde, i Owensburg där jag växte upp, betydde det att följa Jesus-
-om man slutade med sina dåliga ovanor: snusa, röka, dricka.
Snusa inte, det är äckligt… men iallafall, det är inte poängen.
Det handlar inte om att bara ge upp något, utan att finna något värdefullt!
Någonting så värdefullt att allting annat bleknar i jämförelse.
Det är detta det är att följa Jesus. Lärjungarna vänder sig inte från en-
-dålig ovana. De vänder sig från en livsstil till en annan.
De följer Jesus som deras skatt. Jesus har blivit deras allt.
En del som ser dig utifrån när du följer Jesus som din skatt kan säga…
“Han är verkligen disciplinerad!” “Hon biter verkligen ihop!”
“Hon ger upp saker.” “Han försöker leva ett rättskaffens liv.”
Men om du följer Jesus som din skatt vet du att det inte handlar om det.
De kanske ser dessa saker på utsidan, men det handlar om att vi älskar Honom-
-mer än allting annat. Vi följer Honom som Herren.
När jag var en ung och dum sjuttonåring ville jag bli störtloppsåkare i OS.
Jag var i Schweiz och tränade. Vi skidade hela dagen och festade hela natten.
Vi tog en krogrunda på kvällen – alla utom en kille som hette Robert.
Jag frågade honom på väg ut med gänget “Varför hänger du inte med och festar?”
Sextonåringen svarade “Inte för att det inte ser ut som ni har kul ibland…”
“Men det jag har i mitt liv skulle jag inte byta ut mot flaskan.”
Det ville jag ha! Jag visste inte vad, men jag förstod att det var äkta.
Jag började hänga med Robert och han berättade Evangeliet för mig.
Jag kom till Kristus ovanför en bar på ett billigt hotell i Schweiz.
Små gångjärn…
Du borde fråga dig själv: “Är Jesus nummer ett i ditt hjärta?”
Litar du tillräckligt mycket på Honom för att inte vilja byta ut Honom-
-mot någonting i detta liv? Granska ditt hjärta utifrån den frågan.
Älskar du Honom först och främst? Det handlar alltså inte om att lärjungar-
-måste bita ihop för att följa Jesus. Man kan inte hindra dem att följa Jesus.
De har funnit någonting så värdefullt att de lämnar allt för det.
Precis som man kan fyllas av Anden i olika grad, som John talade om igår…
Precis som man fortgående gör upp med synden…
Det finns alltid beslut och frågor genom ens kristna liv.
Det har inte upphört som om man har tagit examen.
Vi har bott i Dubai i femton år, det har blivit vårt hem och vi älskar det.
Vi älskar vår församling och våra liv där, våra barn växte upp där.
Lawrencarna är där och vi älskar dem.
De senaste månaderna har det blivit tydligt att vi är färdiga.
Vi har lämnat över verksamheterna till Nissen som vuxit upp i Dubai och är-
-en ledare som kommer därifrån. Han kommer göra saker jag aldrig kunnat-
-göra på den Arabiska halvön. En fantastisk ledare.
Jag visste inte vad jag egentligen skulle göra med mitt liv.
Jag funderade på att samla snäckskal på stranden.
Församlingen kontaktade mig… “Det händer saker i en stad i Irak.”
“Kan du åka och ta en titt på det åt oss?” Visst.
Jag åkte dit och där mötte jag många olika människor.
Det ena ledde till det andra och till slut predikade jag i den arabiska-
-församlingen i stan. Det är faktiskt araber utifrån som bor i den kurdiska-
-delen av Irak. Jag predikade där den kvällen, utifrån just detta stycke.
Lukas 5:1-11. Jag talar om att följa Jesus som sin skatt.
En bit in i predikan samlas några arabiska killar runt mig.
“Låt oss berätta vår historia för dig. Vi kommer från Mosul.”
Har ni hört om Mosul – där ISIS krigar och mördar alla de vill.
När ISIS kom till staden satte de märket för “kristen” på våra dörrar.
De sa att de skulle döda oss om vi inte konverterade till islam.
Så vi flydde hit. Vi är flyktingar här. Jesus är vår skatt.
Vi har lämnat allt för Honom, vi skulle aldrig konvertera.
Vill du komma och hjälpa oss? Hur kan jag tacka nej?
Jesus klev ner i min båt igen. Jag åker tillbaka till Dubai och berättar-
-för Leeann om detta fantastiska möte. Hur stort deras behov av hjälp är.
Hur de blivit så brutalt behandlade.
Leeann säger: “Mitt hjärta brinner för att åka dit.”
Vi följer Jesus dit och åker nästa år. David och Chris följer med-
-Herren är trofast.
Jag skulle vilja bli personlig nu. Jag är 60 i år.
Eftersom jag är född den 29 februari är jag egentligen bara femton-
-men jag blir 60…!
Kanske blir detta vår sista flytt i tjänsten, vem vet.
Men en sak jag märkt är att ni studenter alltid är lika gamla.
Jag undrar vem som ska ta vår plats i denna generation?
1929 sålde några unga män i England sin idrottsutrustning för att skicka-
-en student vid namn Howard Guinness till Kanada och hjälpa till med-
-att sätta igång en studentverksamhet.
Han hoppade av sin läkarutbildning för detta.
Studenterna gav honom fjorton pund, en begagnad rock som han behövde-
-och en enkelbiljett på ångkryssaren. På detta reste han runt i Kanada-
-i ett och ett halvt år.
Han etablerade studentverksamheter och sedan åkte han till Australien.
Han återgick aldrig till medicinstudierna, men hans liv bar frukt åt Jesus.
Flera år senare, innan han dog, skrev han en liten bok som heter Sacrifice.
Jag skulle vilja citera hans tidlösa utmaning från denna bok.
“Var är de unga män och kvinnor i denna generation som inte kommer värdera”-
-“livet högre än att vara trogna ända till döden?”
“Var är de som är villiga att mista sina liv för Kristi skull och slänga”-
-“bort dem av kärlek till Honom?”
“Var är de som är villiga att leva farligt och inte bry sig vad som händer”-
-“om de tjänar Honom? Var är de som älskar Honom och folken mer än sina”-
-“egna rykten och bekvämlighet?”
“Var finns de som har en vision idag, en varaktig vision? Var finns de”-
-“som har sett Kungen, vars skönhet gör att allt annat bara räknas”-
-“som avskräde, för att vinna Kristus?”
“Var finns äventyrarna och upptäcksresarna som värderar en människosjäl”-
-“mycket högre än ett imperiums uppgång och fall?”
“Var finns de människor som berömmer sig av ensamhet som Gud har sänt?”
“Av svårigheter som Gud har sänt, förföljelser som Gud har sänt”-
-“missförstånd, disciplin, uppoffring, död som Gud har sänt?”
“Var finns bönemänniskorna? Var finns de som likt den gamla psalmisten”-
-“såg Guds Ord som viktigare än maten för dagen?”
“Var finns de som likt Mose hade gemenskap med Gud ansikte mot ansikte”-
-“som med en vän och omisskännligt bär med sig doften av detta möte”-
-“genom dagen?”
“Var finns Guds folk när Han samlar Sin här?”
Om Howard var här skulle jag svara hans fråga med detta…
Jag vet var de är. De finns här inne i detta rum.
Och jag vill kalla er till det än en gång. Bröder och systrar, följ Honom.
Följ Honom som er skatt och er stora belöning.
Ni är ju på en missionskonferens, och vi kallar människor att gå till-
-en annan plats i gensvar till Kristi kallelse. Vi vill gärna att ni åker.
Men en sak jag har lärt mig om mission genom åren är att man inte kan-
-göra någonting där borta om man inte redan gör det här.
Om du inte delar med dig av tron här kommer du inte att göra det där.
Det är svårare där. Om du inte gör upp med din synd här, kommer du inte-
-att göra det där. Tror du att det inte finns porr på Internet där också?
Om du inte drar dig nära Ordet här kommer du inte heller göra det där.
Om du inte har kulturöverskridande relationer här kommer du inte ha det där.
En av de viktigaste sakerna för mig i livet av kulturöverskridande mission-
-har inte varit det kortsiktiga, eller böckerna jag läst – även om de varit-
-till nytta. Nej, det var när jag engagerade mig i det afroamerikanska-
-samfundet i södern och arbetade med svarta bröder och systrar-
-som desperat ville se studenterna på historiskt svarta universitet och-
-andra ställen komma till Kristus.
Om du inte har kulturöverskridande relationer här, hur tror du att du ska-
-kunna ha dem där?
Visst hade det varit underbart om vi kunnat ta flyget för 1500 dollar-
-och bara ömsa bort vår synd, bli evangelister och stiga av planet-
-och ha memorerat hela Bibeln? Jag hade betalet 1500 i veckan om det vore-
-så enkelt!
Men nej. Ni måste följa Jesus nu, som Herre.
Kanske stiger Jesus i er båt just nu, kanske gäller det mission.
Kanske är era beslut att följa Jesus som Herre det lilla gångjärn i ditt-
-liv som kommer öppna stora dörrar på vid gavel.
Låt mig be för er med detta i åtanke.
Gud, jag ber för denna samling. Jag ber först för studenterna som inte-
-känner Dig, att de ska förtrösta på Dig och omvända sig från sin synd.
Det ber jag för.
Och Fader, Gud, jag ber för dem som känner Dig, som har kommit till Dig-
-och tror på Dig. De har sjungit trosbekännelsen och de tror på den.
Fader, jag ber att de ska handla efter Ordet, göra upp med synden-
-ta emot Din tröst och Ditt uppdrag att följa Dig som sin skatt.
I Jesu namn, amen.
