D. A. Carson pratar om händelsen när Jesus väntade med att gå till Lasarus innan han uppväckte honom. Carson förklarar att Jesus motiv var att säkerställa att folket skulle veta att det var Guds verk eftersom ingen människa skulle kunna göra något sånt mirakel.

Jesus älskade Lasarus, Maria och Marta.
Därför väntade han två dagar.
Och genom att vänta två dagar etablerade han en sån spektakulär säkerhet
att Lasarus var död, så att när han uppväckte honom från de döda
kunde ingen säga något förtal, cyniskt eller skeptiskt.
“Jag är glad att jag inte var där”, sa Jesus,
“för er skull så att ni ska tro.
Att ni ska tro att jag verkligen har makt att på riktigt uppväcka folk från de döda,
utan några spökhistorier om en fördröjd avfärd av anden.”
Jesus visar sin kärlek i det här fallet genom att dröja.
Och det är ofta fallet.
Det är barnet som lever i det omedelbara.
När vår son var 3,5 år gammal hade han en glupande aptit som en tonåring.
Min fru lever efter ordnade scheman.
När vi snart skulle äta
började hon inte bjuda på några matbitar för att hålla hungern borta.
Det förstör aptiten.
Personligen tror jag aldrig vi kunde förstöra Nicholas aptit,
men det är en annan fråga.
Han blev hennes lilla skugga och till slut vände hon sig om och sa:
“Nicholas, det är bara 10 minuter, gå iväg, maten är klar om 10 minuter.”
Men hans attityd var “Nu! Jag är hungrig nu!”
På samma sätt vill vi ha våra välsignelser från Gud.
“Nu, jag behöver det nu!”
Men ibland visar Gud sin kärlek genom att dröja istället.
Och genom detta lär han oss uthållighet och trofasthet,
vad som är verkligen viktigt.
Läser vi inte i t.ex. Rom 5:
“Vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod,
tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och hoppet sviker oss inte,
för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan
genom den helige Ande som han har gett oss.”
Jak 1 ger i princip samma argument.
Ibland visar Gud sin kärlek mot oss genom att dröja.
Ni ängsliga helgade, ta nytt mod.
Molnen ni fruktar så mycket är fulla av nåd
och ska brytas i välsignelser över ditt huvud.
Döm inte Herren med ett svagt sinne utan förlita dig på hans nåd.
Bakom en bister försyn gömmer han sitt leende ansikte.
Hans avsikter mognar snabbt och utspelar sig varje timme.
Knoppen kan smaka bittert, men blomman kommer att vara söt.
Blind otro går alltid fel och letar förgäves efter hans verk.
Gud tolkar sig själv och han kommer att visa det klart.
Så här är första överraskningen:
Jesus hör en desperat vädjan efter hjälp
och visar sin kärlek genom att dröja.

Publicerad med tillstånd av The Gospel Coalition