I denna video diskuterar The Gospel Coalitions rådsmedlemmar Danny Akin (rektor på Southeastern Seminary i Wake Forest, North Carolina), Bill Kynes (pastor i Cornerstone Evangelical Free Church i Annandale, Virginia) och Miguel Núñez (pastor i International Baptist Church i Santo Domingo, Dominikanska republiken) argsinthet, ilska och vrede och hur man, med hjälp av Guds kraft, övervinner denna synd.

 

 

Bröder, många frågor vi möter i församlingen gäller känslorna.
En sak som särskilt kan sätta någon ur spel är ilska.
Det kan orsaka många problem…
Om någon i församlingen har problem med ilska – kanske mot någon närstående-
-partner, föräldrar, barn. Var börjar man? Bill, du först…
Det är nog inte bara folk i församlingen, utan även jag själv.
Vi känner ofta frustration när saker inte går som vi vill, folk inte samarbetar-
-eller om vi upplever något fel som vi vill åtgärda.
Jag försöker fråga mig själv, innerst inne, vad som gör mig arg.
Vad är orsaken? Och hur tillämpar jag Evangeliet på detta? Där börjar jag.
Ilska är vanligare än vi inser. En del märks tydligt-
-medan mycket ligger i dvala, men kommer ut i livets olika situationer.
Viktigast är att finna orsaken till ilskan. Går vi inte till roten med problemet-
-kan vi inte börja läkningsprocessen.
Folk har t. ex. orealistiska förväntningar på sina relationer och på livet.
Vi lever ju i en fallen värld och får aldrig det vi förväntar oss.
Många har inte accepterat att vår fallna värld har brister. Man måste acceptera…
…till viss del de förhållanden man befinner sig i.
Har man rätt mått av förväntningar och acceptans, behöver man även tacksamhet.
Det är som en triangel: förväntningar, acceptans och tacksamhet.
Fastän min fru inte når upp till mina förväntningar så finns det också-
-mycket gott i henne, som Gud ger mig i och genom henne. När jag då börjar-
-uppskatta henne för den hon är, blir jag också mindre arg på henne.
Detta är saker att ta itu med, och så behövs omvändelse.
Mycket av detta har att göra med vår syndiga natur.
Ibland har människor faktiskt också blivit förorättade och sårade.
Mannen har varit otrogen mot sin fru – och de sår, den smärta och vrede som hon-
-känner är djup, och förståelig. Hur börjar man då att föra dessa personer-
-ur denna djupt rotade smärta, som lett till denna vrede?
Ja, ibland kan vi bli arga på grund av personliga kränkningar.
Någon har kränkt oss. Evangeliet lär oss förstå vår identitet i Kristus-
-och vilka vi är så att människors ord inte påverkar oss.
Vi behöver också förtrösta på Guds slutgiltiga rättvisa.
Det här talar Paulus om i Romarbrevet 12: “lämna rum för vredesdomen.”
I slutändan är det Gud som kommer att skipa rättvisa i världen och inte vi.
Evangeliet säger också att Gud var arg på oss, ändå tog Han den vreden på Sig.
Detta är Evangeliets kärna, den förlåtande nåden och kärleken som övergår-
-våra egna överträdelser. Förstår människor djupet av sin egen synd och hur Gud-
-har handlat gentemot dem, hjälper det också att bemöta andra.
Efesierbrevet 4:22 säger att vi ska förlåta andra, såsom Gud i Kristus förlåtit.
När jag talar med andra försöker jag försiktigt få dem att inse att ingen-
-någonsin gjort något mot dig som kan mätas med vad din synd gjort mot Kristus.
Och Kristus erbjuder dig fullständig, absolut förlåtelse.
Om du börjar där, i Evangeliet, och inser vad Gud har gjort för dig-
-kan du också, utifrån detta, förlåta andra, såsom du har blivit förlåten.
Ibland när vi blivit sårade och blir arga, är det bara en liten skråma.
Det tar inte så lång tid att läka. Men ibland får man märken ända in i själen.
Jag får vara ärlig med att säga, att du inte kommer härifrån idag-
-och allting är bra igen, allt är förlåtet. Men det är här du måste börja-
-inleda processen. Jag försöker hjälpa dem förstå att det tar tid-
-att komma dit, till förlåtelsen och att hantera sin ilska.
Om vi åtminstone här och nu kan börja gå åt rätt håll, kommer Guds nåd-
-med tiden att ta dig dit, där förlåtelse kan ges och ilskan med det avta.
Det är mycket viktigt att försöka förstå personen.
Ibland litar de inte på oss för att vi inte riktigt förstår vad de försöker säga.
Vi får tänka oss in i den andres situation först, och därifrån börja leda-
-dem till behovet av att förlåta, och grunden för det: korset.
Kristi kors hjälper oss att förstå hur vi kan förlåta.
Till sist, förlåtelsen är ett beslut, och börjar med ett beslut-
-men det är också en process. Jag börjar idag, för jag har fattat ett beslut-
-men det behövs tid, som du säger, att gå igenom detta och be Gud verka i mig-
-det jag inte kan göra. Ibland försöker vi göra saker i vår egen kraft-
-och det fungerar inte. Gud måste göra det för oss, och därifrån kommer kraften.
Där finns nåden att kunna förlåta den som sårat oss djupt.
En annan dimension är att ilskan är frustration över ouppfylld önskan.
Ofta blir vi arga över situationer – som att vi fastnar i trafiken…
Här måste vi se till Guds försyn. Gud har makten, och inte jag. Hans planer-
-för mitt liv är bättre än mina egna. Detta är svårt.
Ofta är det livets små saker som gör det. Jag behöver göra något jag inte kan-
-och så blir jag arg. Du behöver stanna upp och säga: “Herre, Du bestämmer.”
Vi skulle ha picknick, men det började regna. Sådana saker…
Säg: “Gud, Du är god, vi kan lita på Din försyn.”
Det utgår från Evangeliet, vi vet att vi har en Fader i Himlen som bryr Sig.
Tack, det här var till hjälp för mig, och förhoppningsvis för andra som lyssnar.