”Den som ger akt på ordet finner det goda, lycklig är den som litar på Herren.”
Ordspråksboken 16:20
Vishet är en människas sanna styrka, och under dess ledning når hon sin tillvaros ändamål på bästa sätt. Att hantera livets frågor på ett vist sätt ger en människa den rikaste förnöjelsen och det är det ädlaste hon kan göra. Genom den finner hon alltså det goda i dess fullaste mening. Utan vishet är en människa som vildåsnans föl och springer hit och dit. Hon ödslar kraft som skulle kunna användas på bättre sätt. Visheten är kompassen som hjälper en människa navigera livets stiglösa vidder; utan den är hon ett övergivet skepp och kastas vind för våg.
En människa behöver vara klok i en värld som denna, annars finner hon ingenting gott och luras in i otaliga motgångar. Pilgrimen kommer svårt skada sina fötter bland törnena i livets skog om han inte väljer sina steg med högsta försiktighet. Den som är i en ödemark full av rövarband måste hantera saker på ett vist sätt om han vill resa säker. Om vi blir undervisade av den Store Läraren, följer vi hans ledning och finner det goda, även i denna mörka hemvist; det finns himmelska frukter att samla på den här sidan av Edens lövsalar och paradisets sånger att sjunga bland jordens lundar.
Men var finner man denna vishet? Många har drömt om den, men har inte ägt den. Var ska vi lära oss den? Låt oss lyssna på Herrens röst, för han har kungjort hemligheten; han har uppenbarat för människors barn var sann vishet ligger, och vi har det i texten. ”Lycklig är den som litar på Herren.” Det riktiga sättet att vist hantera en fråga är att lita på Herren. Detta är den säkra ledtråden i livets mest krångliga labyrinter. Följ den och finn evig salighet. Den som litar på Herren har ett diplom på vishet som han fått av Anden: lycklig är han nu, och lyckligare ska han bli ovan där. Herre, vandra med mig i trädgården denna milda aftonstund och lär mig trons vishet.