“Som jag, HERREN, älskar…”
Hosea 3:1
Du som tror: Se tillbaka på din livsvandring, och tänk på vägen som Herren din Gud har lett dig på genom ödemarken. Hur han gett dig mat och kläder varje dag, hur han uthärdat ditt dåliga uppförande, hur han stått ut med allt ditt knotande. Och hur han, när du längtat efter Egyptens köttgrytor, öppnat klippan för att förse dig, och matat dig med manna som kommit ner från himlen. Tänk på hur hans nåd har varit dig nog i alla dina bekymmer – hur hans blod varit dig till förlåtelse i alla dina synder och hur hans käpp och stav har tröstat dig.
När du nu har sett tillbaka på Herrens kärlek, låt då tron blicka mot hans kärlek i framtiden, för kom ihåg att Kristi förbund och blod har någonting mer i sig än det förflutna. Han som har älskat dig och förlåtit dig, kommer aldrig att upphöra att älska och förlåta. Han är Alfa, och han kommer att vara Omega: han är först, och kommer vara sist.
Tänk dig därför, att när du kommer gå igenom dödsskuggans dal, behöver du inte frukta någonting ont, för han är med dig. När du står i Jordans kalla vatten, har du ingenting att frukta, för döden kan inte skilja dig från hans kärlek; och när du kommer in i evighetens mysterier behöver du inte bäva – ”För jag är viss om att varken död eller liv, änglar eller furstar, varken något som nu är, eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup, eller något annat skapat, kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.”
Nu, själ, är inte din kärlek förnyad? Får inte detta dig att älska Jesus? Sätter inte en färd genom kärlekseterns obegränsade slätter ditt hjärta i brand och driver dig till att glädja dig i Herren din Gud? Ja, när vi begrundar ”Herrens kärlek”, brinner våra hjärtan inom oss, och vi längtar efter att älska honom ännu mer.
