Nancy Guthrie, Jen Wilkin och Melissa Kruger pratar om vilka utmaningar som finns med att, som kvinna, lära ut Bibeln till andra kvinnor. De tar upp många praktiska frågor som underlättar och kan hjälpa dig bli mindre nervös.

Vi är tre kvinnor som lär ut Bibeln till kvinnor.
Jag vet inte när ni började lära ut Bibeln,
själv trodde jag aldrig att jag skulle lära ut Bibeln.
Jag trodde aldrig att jag skulle förstå tillräckligt,
få chansen eller få förtroendet att lära ut.
När jag började trodde jag att jag skulle kräkas.
Var det så för er också?
Ja.
Jag tror inte att någon får vänta till de känner sig redo att börja,
så i början funderar man på om det är detta man ska göra och tycker det borde
kännas mer naturligt om det är vad Gud vill.
Jag tycker det är svårt och man känner sig aldrig helt trygg
när man förbereder sig för att lära ut.
Jag kan vara väl förberedd men ändå känna att det är tungt varje gång.
Hur är det för dig Melissa?
Jag hade förmånen att uppleva okunskapens välsignelse.
Jag höll min första bibelstudie när jag var 16 och kunde inget.
När man inte vet något vet man inte alla sätt man kan misslyckas på.
Desto längre jag lärt ut och insett vad jag inte vet
desto mer orolig har jag blivit angående det jag lär ut.
Så jag är mer nervös nu än jag var när jag började.
Folk frågar jämt om jag blir nervös när jag lär ut
och sanningen är att om jag inte blir nervös så blir jag orolig att jag
enbart litar på mig själv, att jag inte blir orolig för jag är så duktig.
Om jag inte blir nervös ber jag nog inte heller,
för jag känner inget behov av den helige Ande.
Om jag är nervös så beror det ofta på att jag bryr mig
om för mycket vad andra tycker om mig.
Kämpar ni också med att ni är för oroliga över vad andra tycker när ni lär ut?
Ja, så fort man står inför en grupp människor.
Tyvärr tycker jag det är att synd att man som kvinna
ofta fokuserar mer på vad man har på sig än på ordet.
Då tänker jag “jag behöver be” medan jag tittar in i garderoben
och funderar på vad jag ska ha på mig.
Det är lätt som kvinna att tänka mer på hur man blir dömd
än på hur man ska lägga ut Guds ord.
Jag kommer ihåg en av mina första frågor när jag började lära ut,
jag ringde en mentor och sa “Hur gör man detta, skriver man ner allt
eller jobbar man utifrån en översikt”? Hur gör ni?
Jag skrev mer förut, men desto längre jag lärt ut desto
färre anteckningar har jag då jag upptäckte att jag fastnade mer
i anteckningarna än jag ville och att jag behövde lita på
att jag förstod det jag skulle prata om.
Min stil när jag lär ut är ganska pratsam och jag vill behålla det.
Dessutom är mina anteckningar en kommenterad kopia av bibeltexten
så jag kände att desto mer jag skrev desto mer
var jag tvungen att följa anteckningarna precis som det stod.
Men jag är väl medveten om att det är en fråga om vad man föredrar.
Då vill jag veta hur dina sidor ser ut,
Använder du färgkoder, stjärnor, understrykningar? Ja!
Det jag vanligtvis gör när jag läser kommentarer, är
att jag har några ord för att komma ihåg vad tanken var.
Jag är väldigt visuell så jag gillar inte elektroniska kommentarer,
jag måste komma ihåg var på sidan det var.
Det har jag lärt mig om mig själv, men inte bara det.
När jag väl gjort klart mina anteckningar
kan jag inte göra om det för jag vet var allt är.
Mina anteckningar är då väldigt minimala.
Det hjälper mig lita på att jag lagt ner viss tid, nu kan jag det.
Brukar du tala längre eller kortare då du inte har allt nedskrivet?
Jag lär ut nästan varje vecka nu, ibland flera gånger per vecka,
och tiden har blivit mer intuitiv för mig än förut.
Oftast vet jag innan jag börjar om jag har mer material än jag har tid för.
Jag försöker ha en plan för det jag ska utesluta,
men man älskar alla sina barn så det kan vara svårt.
Hur gör du Melissa?
Det beror på vilken stil jag använder när jag lär ut.
När jag använder interaktiv utlärning brukar jag skriva ner frågor
och se till att de går att svara på och inte bara ja eller nej.
Ibland funderar jag varför jag ställde frågan då inte ens jag vet svaret.
Så jag kan skriva ner en översikt, men om jag bara lär ut så skriver jag ner
mina noter, främst för tidens skull, speciellt om det är nytt material.
Det beror också på om det är en konferens eller ett vanlig bibelstudium,
men vanligtvis skriver jag ut dem så jag har något att gå till vid behov.
Jag gör också det, jag skriver ner allt, och någon sa för ett tag sen,
jag blev förvånad och lättad, att de rekommenderade att man skrev ner allt.
Främsta anledningen var klarhet,
för då måste jag fundera igenom hur jag vill säga något.
Jag kanske inte tittar på det, speciellt om jag redan talat om det förut.
Den andra anledningen är att jag är mindre orolig när jag går upp,
jag är mindre upptagen med mig själv, så jag kan ge av mig själv.
Är det inte till stor del att – att folk är villiga
att lyssna på oss och ta emot det vi vill säga –
För att de känner att det inte bara handlar om oss och våra anteckningar.
Ibland har jag misslyckats då jag hade allt nedskrivet och, som du sa,
ville jag säga allt så perfekt och mina tankar är på anteckningarna
istället för att fokusera på människorna.
Så det kan vara ett problem.
Vad brukar ni göra för att bli bättre bibellärare?
Har ni några strategier?
Vi vill bli bättre, eller hur?
Min är väldigt enkel, jag måste vara i ordet varje dag,
inte bara i den text jag studerar.
Det är så viktigt att se hela Skriften i hela Skriftens ljus.
Då ser vi dess skönhet. Jag lärde ut från Johannesevangeliet
och var i 3 Mos dagen innan enligt min bibelplan,
och den talade precis om vad jag lärde ut från Joh dagen efter.
Jag tror Herren verkar på detta sätt.
Så att bara stanna i ordet, inte bara för att lära ut,
utan för våra hjärtan, är det bästa sätt jag förbereder mig på.
Melissas var väldigt bra, det här är lite ytligare.
Jag försöker lyssna till inspelningen när jag kan.
Det är fruktansvärt, men det är så enkelt att lyssna nu att jag tror att
för kvinnor som vill bli bättre. Att de tar vara på
och tar tid att lyssna på det för då hör du vad du säger för mycket,
men det kan gå båda vägar. Ibland tänker jag när jag lärt ut
att det var en katastrof, men efter att ha lyssnat på det så inser jag
att jag sa det som jag skulle, men när man lär ut missar man det.
Så det har hjälpt mig välja ord bättre och bli tydligare.
Jag har även blivit tryggare i att jag kan lita på Herren.
Han bryr sig mer om att det går bra än jag gör,
och jag är bara ansvarig för förberedelserna och att lära ut.
Men det behövs en granskningsprocess tycker jag.
Vilket privilegium vi har, att studera Guds ord
med en vilja att ge det vidare, att ställa sig upp och känna sig rädd,
men ändå veta att Gud använder våra begränsade, stapplande steg
för att lära ut Guds ord och att veta att Gud inte förlitar sig på
en perfekt budbärare eller lärare, utan han använder sitt ord.
Det är det vi litar på, men vi vill ändå bli bättre lärare över tid.