Följande citat fångade min uppmärksamhet när jag läste Vaughan Roberts pedagogiska bok Guds stora plan: Den röda tråden genom Bibeln som hjälper läsaren upptäcka Bibelns övergripande berättelse.

Syftet med boken är att hjälpa kristna att hitta i Bibeln och se hur allt hänger ihop och pekar på Jesus. (s. 12)

Trots att Bibeln innehåller en stor mängd olika texter som skrivits av många människor under en lång tidsperiod är den en sammanhängande helhet. I grund och botten är den en enda bok av en författare med ett huvudtema. (s.13)

Böckerna i den är skrivna av många olika författare vid olika tidpunkter i historien, och de är präglade av författarnas personligheter och epokerna då de tillkom. Men Gud såg genom sin Ande till att allt de skrev var exakt det han ville att de skulle skriva. Precis som Jesus var både fullt ut människa och fullt ut Gud, så är Bibeln både en mänsklig och gudomlig bok. Den är Guds Ord, för det är han som ytterst sett är författaren. (s. 14)

Gud hade hela tiden planerat att sända Jesus. Hela Bibeln pekar på honom från början till slut. I Gamla testamentet pekar Gud fram emot honom och lovar att han ska komma i framtiden. I Nya testamentet tillkännager Gud att han är den som uppfyller alla löftena. (s. 15)

Om vi vill förstå någon del av Bibeln ordentligt måste vi fundera på var den passar in i den här stora planen och hur den bidrar till den. (s. 16)

Gamla testamentet för sig är en oavslutad berättelse, ett löfte utan uppfyllelse. Vi måste fortsätta med Nya testamentet om vi vill veta vad det verkligen betyder. Nya testamentet blickar i sin tur ständigt tillbaka till det löfte som uppfylls i det. Vi förstår inte särskilt mycket om vi inte vet vad som har hänt innan. Vad innebär det att Jesus är Kristus, påskalammet, Abrahams son och Davids son, den sanna vinstocken eller den gode herden? Alla svaren finns i Gamla testamentet. Bibeln måste förstås och läsas som en bok med en ursprungsförfattare, Gud, och ett huvudtema, Guds plan för att frälsa världen genom sin Son Jesus. (s.17)

Med den här boken vill jag ge dig en översikt över huvudhandlingen i Bibeln. Det kommer inte att göra dig till expert på alla detaljer i Bibeln, men jag hoppas att det kommer att hjälpa dig att orientera dig när du landar i någon del av den. När du har läst ut den här boken bör du ha de stora dragen i Bibelns berättelse klara för dig, så att du vet varifrån du har kommit och vart du är på väg, oavsett vilken del av Bibeln du läser. Det kommer också att hjälpa dig att upptäcka hur varje del pekar på Jesus och hans frälsningsverk. (s.17)

Guds rike: Guds folk på Guds plats under Guds herravälde och välsignelse. (s. 18)

När vi nu ska se närmare på den röda tråden genom Bibeln kommer vi att få följa med på en resa från skapelsen till den nya skapelsen. Gud skapade allt i början och han kommer att befria allt i slutet. Bibeln är på väg mot en avslutning i himlen, för det är höjdpunkten i Guds plan för världen. På många sätt kommer det här att ta oss tillbaka till början och Guds ursprungstanke för allt – ett nytt Eden. (s. 24)

Förbundet med Abraham är ett löfte om Guds rike: Guds folk (Abrahams efterkommande) ska leva på Guds plats (det utlovade landet). De ska stå under Guds herravälde och därför få del av hans välsignelse. Det är ett löfte om att upphäva följderna av syndafallet. (s.47-48)

Abraham räknades som rättfärdig, inte på grund av sin egen förträfflighet utan för att han trodde på Guds löften. Det har alltid varit vägen till frälsning för syndiga människor. Vi kan aldrig förtjäna en plats i Guds familj; vårt enda hopp är att tro på evangeliet. Det som gällde för Abraham gäller också för oss. (s. 48)

Bibeln berättar inte bara om Guds frälsningsverk, utan den uppenbarar samtidigt Guds väsen. Han är hjälten från början tillslut. Ibland missar vi poängen genom att alltför snabbt fråga: ”Vad säger texten till mig?” En bra första fråga att ställa varje gång vi läser ett avsnitt i Bibeln är ”Vad säger det här mig om Gud?” Mycket ofta kommer vi då tydligt att se hur vi ska tillämpa texten i våra liv. Bibeln är framför allt en bok om Gud. (s. 57)

Genom den här händelsen – Guds stora räddningsaktion på Gamla testamentets tid – får israeliterna lära sig en viktig princip: Gud räddar genom en ställföreträdare. Hans folk förtjänar att dö för sina synder, men en annan dör i stället. Vi förbereds för en större befrielse, en räddning som den första påsken bara är en skuggbild av. Precis som påskalammet dog för andras synder dog Jesus i vårt ställe. (s. 58)

Gud ger folket sin lag på berget Sinai. Syftet är inte att den ska vara vägen till en rätt relation med Gud. Israeliterna är redan Guds folk genom hans nåd. Gud påminner dem om det här i inledningen till de tio budorden. Innan han ger dem buden säger han: ”Jag är HERREN din Gud som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset” (2 Mos 20:2). Först befriar han dem och därefter ger han dem sin lag. De ska inte lyda honom i ett förtvivlat försök att få del av hans frälsning, utan som ett gensvar på den frälsning han redan har gett dem. (s. 60)

Före syndafallet levde Adam och Eva nära Gud i lustgården. Gud kom också nära israeliterna och bodde hos dem i tabernaklet och senare i templet. Men templet i Jerusalem var bara en skuggbild av vad vi kan få del av i Jesus. Han är det sanna templet, den plats där vi får möta Gud ansikte mot ansikte. Han är inte bara sann människa utan också sann Gud. I Jesus har Gud själv kommit oss nära. (s. 103)

Profeterna klargör att Guds löften ska uppfyllas genom en ny kung, en ättling till David. Han ska upprätta Guds herravälde och inleda en ny tid då syndafallets destruktiva konsekvenser ska utplånas. De under som Jesus gör tyder på att han är den kungen. Undren är tecken på den nya skapelse som han har kommit för att bygga upp. (s. 104-105)

Anden låter pånyttfödelsens under ske genom Guds ord. Vi får aldrig skilja på ordet och Anden och tänka att de verkar inom olika områden. Paulus säger att Guds ord är ”Andens svärd” (Ef 6:17). Petrus påminner sina läsare om att de är ”födda på nytt, inte av en förgänglig säd utan av en oförgänglig, genom Guds levande ord som består” (1 Petr 1:23). Det han säger står inte i strid med Jesus undervisning om att vi föds på nytt genom Anden. Anden verkar och kallar människor till Jesus genom att Guds ord (evangeliet i Bibeln) förkunnas. (s. 118)

När Jesus vandrade tillsammans med några av lärjungarna på vägen till Emmaus ”förklarade [han] för dem vad det stod om honom i alla Skrifterna” (Luk 24:27). Jag har försökt tänka mig in i vad han kan ha sagt till dem under det bibelstudiet. Syftet med den här boken har varit att visa hur hela Bibeln pekar på Jesus. (s. 144)

Gud är huvudpersonen i Bibeln från början till slut, och han förändras aldrig. Därför måste vi alltid fråga: ”Vad säger det här avsnittet om honom?” Han är samme Gud i både Gamla och Nya testamentet: helig, rättvis, kärleksfull och suverän. När han till exempel befriar israeliterna från slaveriet i Egypten pekar händelsen inte bara fram emot frälsningen genom Jesus, utan talar också i sig själv om Guds nåd och makt. (s. 146)

Beställ ditt ex. av Guds stora plan: Den röda tråden genom Bibeln på rotad.se