”Genom hans sår är vi helade.”
Jesaja 53:5
Pilatus överlämnade vår Herre till vakterna för att bli gisslad. Det romerska gisslet var ett mycket fasligt tortyrredskap. Det bestod av oxsenor, och här och där hade vassa benbitar tvinnats in bland senorna. Dessa benbitar skulle ge svåra köttsår för varje piskrapp och riva loss kött från benet. Utan tvekan blef Frälsaren bunden vid pelaren och slagen på detta sätt. Han hade blivit slagen förut; men dessa slag från de romerska liktorerna var troligen de svåraste av alla slag han fick. Min själ, stå här och gråt över hans stackars slagna kropp.
Du som tror på Jesus, kan du annat än att gråta när du ser honom stå där framför dig i den kvalfulla kärlekens spegel? På en och samma gång är han vacker som oskuldens lilja, och röd som en ros av sitt eget blod. När vi upplever det säkra och välsignade helandet som hans sår åstadkommit i oss, smälter inte vårt hjärta genast av kärlek och bedrövelse? Om vi verkligen kommit att älska vår Herre Jesus, då måste vi ju verkligen känna denna glöd i vår barm.
Hur tålmodig där Jesus står
Så djupt det går förnedrad!
Allsmäktigs händer bindas får,
av syndare vanhedrad!
Hans tinningar av törnen rivas
I hela kroppen strömmar smärta
Mot ryggen prygelns piskor drivas.
Men svårast gisslas Jesu hjärta!
Vi skulle gärna gå till våra kammare och gråta; men eftersom vi måste till jobbet nu, vill vi först be vår Älskade att inpränta bilden av hans blödande gestalt på våra hjärtans tavlor hela dagen, och mot kvällen vill vi återgå till att umgås med honom och sörja över att vår synd stått honom så dyrt.
