Första gången det serverades pornografi i matsalen var min son 11 år. Låter det ungt? Enligt statistik har ett av tre barn mellan 11 och 14 år sett pornografi på en mobil enhet. Lägg till detta den väldigt stora sannolikheten för att ett barn kommer råka på stötande material på YouTube eller i ett popupfönster även när de helt oskyldigt sitter vid datorn, och en sak blir tydlig: föräldrar måste arbeta förebyggande genom att tala om pornografi med sina barn.

Jag spelar inte gärna på rädsla när jag talar om föräldraskapet. Jag tycker faktiskt att rädsla inte alls är en bra motivation för att fatta beslut som förälder. Men om barn utsätts för pornografi i tidig ålder är det kärleksfulla en förälder kan göra att förbereda dem på hur de ska reagera. Den vanligaste frågan som föräldrar ställer till mig är: ”När ska jag börja prata om sex med mitt barn?” Jag svarar alltid: ”Mycket tidigare än du kanske tror.” Om du är oroad över att ditt barn kommer i kontakt med pornografi, måste du tala om sex. Tidigt.

Låt mig berätta vad som utspelade sig vid sjätteklassarnas lunchbord den där dagen. När min son blev erbjuden att titta på mobilen med bilderna svarade han: ”Jag tittar inte på pornografi.” Mobilens ägare blev förvånad och undrade: ”Hur kommer du då lära dig hur man har sex?”  Min son svarade att hans föräldrar redan berättat allt om det. Alla tappade hakan. Inte en endaste en av de andra sjätteklassarna vid bordet hade ännu talat med sina föräldrar om sex, och antagligen inte heller pornografi. Men de hade ändå inga kunskapsbrister, direkt.

Vi kanske inte gärna talar om sex i första taget, men det gör världen. Om vi dröjer med att ta upp ämnet för att det känns obekvämt, pinsamt eller svårt att börja, kommer våra barn få sina första idéer om människornas parningsakt utifrån sina kompisars historier, bilderna på deras elektroniska enheter eller popup-fönstren som innehåller pornografi. De kommer även anta att deras föräldrar varken vill eller kan hantera samtal kring sex.

Ställ rätt fråga

Alltför många föräldrar ställer fortfarande fel fråga när det gäller barn och stötande innehåll. Vi kan inte längre fråga oss: ”Hur ska jag förbereda mitt barn för om de ser pornografi?” Istället måste vi fråga: ”Hur ska jag förbereda mitt barn för när de ser pornografi?” Extern censur är viktig, men de kan bara avskärma ditt barn från en handfull av de tillfällen som pornografi dyker upp. Bärbara enheter finns överallt, och din grannes oskyddade Wi-Fi är lätt att komma åt.

Vi måste börja ge våra barn en självcensur så tidigt som möjligt. Vi måste ge dem ett sätt att fly undan faran så fort den visar sig för dem. Precis som föräldrarna min generations föräldrar lärde oss vad vi skulle säga när vi blev erbjudna droger måste vi lära våra barn vad de ska säga när de erbjuds pornografi. Och vi måste vara redo att ha raka, orädda samtal om vad de kanske redan har sett. Samtal, som inte innehåller något spår av fördömelse. Vi måste vara en trygg miljö där vi öppet och ständigt kan föra dialog om detta och andra svåra ämnen.

Dina barn kan mycket väl komma i kontakt med pornografi redan innan de är tillräckligt mentalt utvecklade för att kunna förstå vad de tittar på. De behöver vår hjälp för att veta hur vi ska svara. Ge dem varningsflaggor, ett manus och en plan.

Varningsflaggor, ett manus och en plan

Även om de inte är fullt utvecklade för att klara en fullskalig utläggning om pornografin och dess faror, kan små barn lära sig känna igen två varningsflaggor så att de kan undvika kontakt. Dessa varningsflaggor skyddar dem även mot pedofiler. Lär ditt barn redan i tidig ålder att ”naket är privat” och att ”säg inte till mamma och pappa” betyder fara. Båda dessa varningsflaggor hjälper dem förstå när de blir visade någonting du inte vill att de ska se.

Träna dina barn i hur de ska svara när någon erbjuder pornografi genom att ge dem de exakta orden och en handlingsplan:

Förälder: ”Om någon vill visa dig en bild av någonting och ber dig inte säga någonting till någon, vad ska du göra då?”

Barn: ”Säga ’nej tack’ och berätta för dig.”

Förälder: ”Om en bild på någonting konstigt dyker upp på datorn, vad ska du göra?”

Barn: ”Kryssa bort det och säga till dig.”

Öva in detta språk, precis som du skulle öva in ord att använda i andra situationer, som om en främling erbjöd skjuts hem från skolan.

En miljö där man kan få bekänna

Barn måste veta att de kan komma och säga till en förälder utan att bli straffade eller skapa dramatik, även om (särskilt om) de tittade på det som erbjöds. När vi ger dem tillåtelse att komma till oss främjar vi en hemmiljö där man får bekänna. Vi kanske inte kan avskärma våra barn från pornografiska bilder, men vi kan ge dem de inre verktyg de behöver för att skydda dem mot att bli insnärjda i hemlighetsmakeri, skam och en förvrängd bild av sexualiteten.

Oavsett om de är 8 eller 28, vill vi att våra barn väljer bekännelse över hemlighållande varje gång. Belöna deras mod att komma till dig genom att reagera lugnt och ge dem bekräftelse på att de gjort det rätta i att komma till dig och hjälp dem sedan bearbeta vad som hänt och hur de ska göra i fortsättningen.

Vi måste tidigt kommunicera med våra barn om att pornografin är en lögn och att vi säger dem sanningen. Allteftersom barnet växer, tala rakt om vad pornografi är, om hur det förmedlar en pervers syn på sexualitet och om hur den exploaterar både tittaren och personerna på bilderna. Tala om konsekvenserna av att ha en felaktig syn på sex och sexualitet, farorna med begären och att det är en synd att objektifiera en annan person som är skapad i Guds avbild.

Börja tidigt

Om du har barn i förskoleåldern, börja samla resurser redan nu om hur du kan introducera ämnet sex på bra sätt som passar deras ålder när tillfälle ges. (Med andra ord, om du tar barnen till djurparken på våren, var beredd att ta upp ämnet om djurriket introducerar det.) Istället för att tänka: Hur länge kan jag skjuta upp att prata om sex? fråga dig: Hur snart kan jag börja utrusta mitt barn för att filtrera budskap om sex och sexualitet på sätt som passar deras ålder?

Var den förste som ditt barn får höra om sex och sexualitet ifrån, och om att fly från pornografitittande. Låt inte rädslan hindra dig att börja tala om detta i rättan tid. Och låt inte rädslan få dig att tala om det på ett sätt som skrämmer ditt barn eller framställer sexualiteten i dålig dager. Underrätta dig om vilka resurser som finns tillgängliga så att du lugnt och säkert kan tala om sex som en vacker gåva från Gud, som får användas inom de goda gränser han satt upp. Lär dina barn kärleksfullt om varningsflaggor, ge dem ett manus och en plan. Lita sedan på din himmelske Fader, på att han hjälper dig klara av även denna föräldrautmaning.