Inspiration från John Owen att flitigt predika Evangeliet

Inspiration från John Owen att flitigt predika Evangeliet

Ordet är som solen på himlavalvet. … Allt andligt ljus och värme finns ju faktiskt där. Men Ordets predikan är som solens färd och strålar, som gör att ljuset och hettan verkligen når alla skapade varelser. — John Owen

En pastors första och främsta plikt är att föra hjorden på bete genom att flitigt predika Ordet. — John Owen

John Owen sa en gång till kung Karl II av England: ”Om jag kunde få kittelflickarens färdigheter, ers majestät, så skulle jag med glädje frångå allt mitt lärande.” Denne ”kittelflickare” Owen talade om var ingen annan än John Bunyan, som skrev Kristens resa. Anekdoten är mycket avslöjande, för den visar inte bara hur högt Owen aktade de som Gud gett gåvan att predika, utan även hur högt Owen uppskattade själva förkunnelsen av Guds Ord.

En utmärkt ingång in i Owens tänkande angående förkunnelsen finns i en predikan han höll under en gudstjänst där man tillsatte en pastor 8 september 1682. Predikan har titeln “The Duty of a Pastor” (en pastors plikt). Predikotexten var Jeremia 3:15: ”Jag ska ge er herdar efter mitt hjärta, och de ska föra er i bet med förstånd och insikt.” Denna predikan sticker ut från de övriga, åtminstone enligt min uppskattning, därför att Owen instruerar denna nyblivne predikant att ha själva predikandet som riktmärke.

Predika evangeliet

Owen börjar med att ställa den centrala frågan: Vad är pastorns plikt? Först och främst är pastorns plikt att föda fåren med Jesu Kristi evangelium. ”Han är ingen pastor om han inte för hjorden på bete.” Här upprepar Owen reformatorerna som gick före honom. Det är inte bara så att en församling inte längre är en sann församling om den överger evangeliet, utan på samma sätt är en pastor inte alls någon pastor om han inte föder folket med evangeliet.

Owen räknar upp flera sätt på vilka en pastor, genom predikan, kan föda sin församling med både kunskap och förståelse. För det första kommer andlig vishet genom kunskapen om evangeliet. Om någon vet och förstår evangeliets hemligheter kommer denne inte bara, som pastor, finna andlig vishet, utan även kunna ge evangeliet till dem han tjänar så att de också kan mogna och växa i gudfruktighet. Som Owen råder: ”Det finns andlig vishet i att förstå evangeliets hemligheter, så att vi kan förkunna hela Guds vilja och plan, och rikedomarna och skatterna i Kristi nåd för människornas själar” (Apg 20:27; 1 Kor 2:1-4; Ef 3:7-9).

Predika med Andens ”smörjelse”

Auktoritet kommer från Anden. Owen förklarar att det i slutändan inte spelar någon roll om man har det rätta ”ämbetet”. Det krävs ”smörjelse”. ”De skriftlärda hade en yttre kallelse till att undervisa i församlingen; men de hade ingen smörjelse som bevisade att de hade den helige Ande och de medföljande nådegåvorna.” I till exempel Markus 11:27-28 och Matteus 21:23 frågade de skriftlärda Jesus om vilken fullmakt han hade att göra det han gjorde. Hans auktoritet ligger inte i ett yttre, formellt ämbete, inte heller är det genom någon människas makt; istället är det en auktoritet från Gud själv, en som de skriftlärda saknade. Därför insisterar Owen på att pastorer måste predika med denna smörjelse från Gud. En sådan smörjelse kommer inte från oss, utan från den helige Ande. Och en man kan bara ha så mycket auktoritet, säger Owen, som den han fått från Gud. Han kan predika Ordet hela dagen lång, men om det inte har Anden som ledsagare, och inte sker genom Anden, görs allt i onödan.

Predika för dig själv

Man måste predika, men först och främst predika för sig själv. Pastorn måste ha en äkta, sann och verklig erfarenhet av ”kraften” i de saker han predikar om för andra. Owen säger: ”Tänk att ingen man verkligen håller en god predikan för andra om han inte först håller den för sitt eget hjärta.” Pastorn som inte först äter och smälter budskapet han predikar genom att tillämpa det på sitt eget liv, så att han är övertygad om dess sanning, kan det han ger sitt folk lika gärna vara råttgift. Om inte ”han finner dess kraft i sitt eget hjärta kan han inte ha något skäl att tro att den kommer ha någon kraft i andras hjärtan.”

Här krävs arbete. Det är mycket lättare för pastorn, säger Owen, att predika med sitt huvud och inte med sitt hjärta. ”Att få våra huvuden att predika är att endast fylla våra sinnen och minnen med några korn av sanning, våra egna eller andras, och uttala dem för att tillfredsställa oss själva och andra. Detta är mycket lätt hänt.” Å andra sidan, säger Owen: ”Att få våra hjärtan att predika är att förvandlas efter dessa sanningars kraft; eller finna deras kraft, både i förväg, då våra sinnen och hjärtan formas efter dem, och när vi överlämnar dem, så att vi kan dra nytta av dem; och röras till iver för Gud och medlidande med människors själar.”

Predika Ordet rätt

Man måste ha färdigheterna som krävs för att rätt dela Guds Ord. Med tanke på vad som sagts hittills kan man tro att allt man behöver är Anden, som om allting annat saknar betydelse. Men det stämmer inte. Owen försummar inte vikten och nödvändigheten av det ordinära. Ja, utan smörjelse har förkunnelsen ingen auktoritet. Men utan de praktiska färdigheterna i bibeltolkning blir det lätt att man vilseleder Guds folk. Därför är ”praktisk vishet” enormt viktig. Förmågan att rätt dela Guds Ord håller pastorn från att ge sina församlingsmedlemmar så bristfällig mat att de blir undernärda. Guds folk kan börja med mjölk, men det dröjer inte länge förrän de behöver fast föda. Den pastor som inte använder bibeltolkningens verktyg kommer inte ha någon fast föda att ge sin hungriga församling.

Känn din hjord

Pastorn måste känna sin hjord. Man kan ha alla färdigheter som krävs för att dela Guds Ord, men om man inte vet hur man ska tillämpa det man snappat upp från Skriften för sin församling, i all dess individualitet, då har de färdigheterna inte gjort mycket nytta. Därför måste pastorn veta och tänka på hur hjorden har det. ”Han som inte ständigt ser till, och tänker på, hur hjorden har det, när han arbetar med predikan, slåss osäkert, som en man som slåss i luften”, skriver Owen. Pastorn måste känna sitt folks frestelser. Han måste vara bekant med de områden där de andligen förtvinar och vissnar. Den pastor som inte tänker på detta, varnar Owen ”predikar aldrig riktigt för dem”.

Predika med iver

Man måste predika med en iver för Guds ära och med känsla för människor. Med andra ord måste pastorns fokus både vara lodrätt och vågrätt. Det är lodrätt på så sätt att hans tankar är upptagna av Guds ära. Det är vågrätt på så sätt att hans kärlek är riktad gentemot de Gud anförtrott honom med, och deras hälsotillstånd. Om han börjar med det första kommer det andra också att följa naturligt. Om han alltså verkligen bryr sig om Guds ära, kommer han vara upptagen med Guds folk och deras tillstånd och framsteg.

Predika inför Gud

Owen har försett oss med en grund som är byggd och centrerad på vikten av evangeliets förkunnelse i pastorns liv. Owen var verkligen en förebild med sin egen pastorstjänst i att prioritera evangeliets förkunnelse. Vare sig han var en lågmäld landsortspastor eller biträdande rektor, hade Owen som sitt främsta mål att troget förkunna Skriften för att ära Gud och uppbygga de heliga.

Owen var en predikant som levde coram Deo – inför Gud. Han sökte inte människors gillande (någonting som tyvärr kännetecknar många predikanter idag), inte heller var han en ryggradslös predikant (som ändrade sin lära varje gång de politiska och ecklesiastiska vindarna vände). Istället var Owen, för att citera J. I. Packer, ett redwoodträd, med rötterna stadigt planterade i marken, som gräver sig djupt ner i den fasta jord som är Bibelns tidlösa sanningar. Och eftersom han var rotad i Kristus, kunde hans grenar sträcka sig långt och fjärran, och ge skugga och skydd åt de som funnit att Kristus Jesus är deras största skatt.

Matthew Barrett är docent i kristen teologi vid Midwestern Baptist Theological Seminary, samt grundare och chefredaktör för Credo Magazine. Han är författare till flera böcker, bland andra Salvation by Grace (P&R, 2013), Owen on the Christian Life (Crossway, 2015), God’s Word Alone: The Authority of Scripture (Zondervan, 2016) och Reformation Theology: A Systematic Summary (Crossway, 2017). För tillfället är han redaktör för Zondervans serie The 5 Solas. Du kan läsa mer på MatthewMBarrett.com och följa honom på Twitter.