Ju mer känd en bibeltext är, desto mer sannolikt är det att de flesta kristna inte kommer att rätt uppskatta det större sammanhanget som texten ska förstås i. Vi är väl alla bekanta med Jesu undervisning om att ”så älskade Gud världen” (Joh 3:16), men alla förstår vi nog inte vad detta har med Nikodemus att göra (Joh 3:1 ff.) eller ormen som blir upplyft i öknen (Joh 3:14-15). Troende lär sina barn de tio budorden (2 Mos 20:3-17) men vet barnen om vad dessa bud har att göra med Guds mäktiga räddning av Israel (2 Mos 20:2)?

Det finns nog ingen bibeltext som lider av denna lösryckthet från sammanhanget mer än ”missionsbefallningen” i Matteus 28. De flesta kristna skulle förklara att Jesu missionsbefallning börjar med att Jesus befaller troende att gå ut och göra lärjungar, döpa och undervisa dem. Men se på vad Jesus säger direkt innan och efter de delar vi ofta drar fram under församlingens ”missionsvecka”.

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: “Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.” (Matt 28:18–20)

Sammanhanget här är en av de gånger Jesus visade sig för sina lärjungar efter att ha återuppstått. Det här kanske låter självklart, men det faktum att Jesus lever är avgörande för allt han säger här. En död lärare kan inte sända sina lärjungar, men dessa ord kommer från en levande Herre. När han ger dem befallningen att göra lärjungar av alla folk, är det därmed två viktiga saker han säger.

För det första förklarar den uppståndne Kristus att all makt i himlen och på jorden har getts honom. I Daniels bok hade profeten sett en syn av hur Människosonen kom inför den Gamle av dagar:

Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk ska tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte ska ta slut, och hans rike ska inte förstöras. (Dan 7:14)

Jesus skulle inte kunna göra ett mer direkt och slående anspråk än detta. Han säger till sina lärjungar att det Daniel såg för flera hundra år sedan nu har ägt rum. Detta är den verklighet som står bakom det bekanta ”därför” i början av befallningen: Jesus har all makt – därför ska lärjungarna göra nya lärjungar på sin färd ut i världen.

För det andra avslutar Jesus missionsbefallningen med ett löfte om sin närvaro. Han försäkrar sina lärjungar om att han kommer att vara med dem – vart de än går, när som helst och under vilka omständigheter som helst. Föreställ dig hur lärjungarna måste ha känt sig just då: Jesus hade kommit tillbaka från de döda, men skulle snart lämna dem igen. Tanken på att gå ut i världen utan sin lärare och vän var säkert förödande. Men hur ljuvligt måste då Jesu löfte inte ha varit för dem: han skulle visserligen inte fysiskt vara med dem, men de skulle inte vara ensamma! Han skulle alltid gå med dem, tills uppdraget blivit slutfört och de fysiskt återförenats i slutet av tidsåldern.

Jesu makt och närvaro har enorma följder för hur vi ska tänka i fråga om att gå ut i hela vår värld och göra lärjungar:

• Världen vi går till är en plats där varje människa, varje område och varje föremål ligger under den uppståndne Kristi makt. Det finns inte ett dammkorn vi kan trampa på eller en människa vi kan tala med, som Jesus inte säger sig ha makt över. Som hans lärjungar är vårt uppdrag att helt enkelt kalla människor till att erkänna den makt som Jesus har fått av sin Fader.
• Det är Jesu idé att vi ska gå. Vi lever i en värld där artiga människor inte prackar sina privata trosuppfattningar på andra. Få saker upplevs som mer kränkande än tanken på en systematisk satsning för att övertyga andra människor om att anpassa sig till våra religiösa uppfattningar. Men det finns ingenting privat med den kristna tron. När Jesus förklarar att han har all makt, säger han att alla överallt är ansvariga inför honom. Därför lär vi andra att hålla allt som Jesus har befallt! Vi gör ingenting utifrån vår egen makt, inte heller sprider vi personliga åsikter: vi handlar som utsända språkrör för universums härskare.
• När vi ger oss ut är vi fasta i tron att missionen kommer lyckas. Jesus sitter inte i himlen och hoppas att vi gör ett bra jobb så att allt slutar väl. Nej, Jesus har all makt i himlen och på jorden, och därför kan, och kommer, han att se till att hans frälsning sprider ut sig över hela världen.

Ni kan se hur denna välkända missionsbefallning måste utföras i ljuset av dess direkta textsammanhang. Jesus säger inte bara till oss att gå och göra lärjungar; han påminner oss först om sin makt och sin närvaro. Hur andefattigt och svagt kommer vårt vittnesbörd inte vara om vi inte förstår att vår Kung har all makt i himlen och på jorden? Och hur trevande och blygt skulle vi inte försöka göra lärjungar om vi inte går ut fasta i tron att han alltid kommer att vara med oss?

Dela

Facebook

Twitter

Google

Whatsapp

Pinterest

Email

Print