I en tidigare video talar Bryan Chapell, Mike Bullmore och David Helm hur man upptäcker framtida pastorer, ledare och förkunnare. Men när man väl upptäckt dem, hur lär man upp dem? Detta talar de om i denna video.
Jag är Bryan Chapell och jag talar med Michael Bullmore och David Helm.
Vi har talat i en tidigare video om att upptäcka predikanter som kan-
-tjäna som pastorer. Nu vill vi tala om hur vi lär upp dem för arbetet.
Mike, du har gjort detta som rektor på ett seminarium och nu som pastor.
Vad gör du för att hjälpa dem du upptäckt att ta nästa steg?
Jag är tacksam för min nuvarande position – seminariet är inriktat-
-på att utbilda predikanter, men nu får jag vara en förebild, ge-
-möjligheter och stå bredvid och utvärdera.
Det djupaste sättet att lära upp en Evangeliets tjänare är att tjälv-
-själv vara en Evangeliets tjänare.
Det djupaste sättet att lära killarna hålla evangeliecentrerade-
-predikningar, utifrån Bibeln, som upphöjer Kristus, är att predika-
-detta på det sättet själv.
Är det som på läkarutbildningen där man får-
-titta på och sedan göra samma sak?
Du predikar och säger sedan åt eleven att göra likadant?
Det är lite så, men även någonting som samlas upp med tiden.
Skulle församlingen låta dem predika från predikstolen?
Eller ska det ske i ett klassrum på ett ungdomsläger?
Hur ger du dem möjligheter i alla dessa situationer?
Det är först när de nått en nivå där de kunnat uppvisa kompetens-
-som de får stå i predikstolen på söndag morgon.
Du nämnde att vara en förebild. Jag tänker på att man lär sig mer-
-av det man ser än vad man hör.
När Gud fostrar predikanter, lärare och pastorer blir de förstås-
-undervisade, de får höra, så det är inte bara att de ser.
Tanken att vara en förebild för dem kan lätt få överhanden-
-men jag vill betona att vad vi faktiskt gör har betydelse.
Jag vill inte förringa detta, men man får inte heller överskatta det.
Jag vill inte förringa någondera, men jag menar att det måste finnas-
-någonting under ytan.
I Perkins Art of Prophesying talar han om hur pastorer-
-ska sätta sitt ämbete högt och dra andra till det.
Tänk på detta ansvar och vad som påverkade dig, Dave, och tränade-
-dig i tjänsten.
Jag lärde mig ju huvudsakligen genom att lyssna på andra predikanter.
När jag gick på seminariet under mitt första år fick jag ett pastorat-
-i en församling. Jag ser tillbaka med fasa på en del av predikningar.
Jag ska pressa er lite. Jag gjorde detta som ett sätt att lära mig-
-och hade en väldigt förlåtande församling.
De behövde helt enkelt en pastor och hade inte råd med en heltidspastor.
De hade helt enkelt ingen annan än mig.
Men det var i alla fall mycket nyttigt för mig om inte för dem.
Att få ha en person vid sidan är idealet.
Att få ha en äldre mentor som iakttar, utvärderar och säger hur du kan-
-växa och ta nästa steg.
Gör denna konkreta sak – upplärningsdelen du talar om.
Lär någon av er församlingen att utvärdera pastorer eller predikningar?
Inte hela församlingen, men det finns de jag gärna lyssnar på-
-och borde vara öppen för.
Stott talar om att ha ett litet köksskåp av människor som, egentligen-
-inte recenserar hans predikan utan hjälper honom predika nästa.
Det är ett intressant sätt att både få återkoppling och förberedas.
Jag lär upp mina killar i efterhand.
Jag lär inte upp dem på förhand, jag arbetar med dem på förhand-
-så att de skaffar sig färdigheter i förväg.
För det andra berättar pastoralbreven hur vi ska lära folk på två sätt.
Man lär dem i Ordet och man lär dem en varaktig livsstil.
Andra Timoteus 1:14 ”Bevara det goda som anförtrotts dig” – Ordet.
Följ apostlarnas liv, samma sak sker i kapitel 2 och 3.
Din kompetens utgår från din karaktär och hur du hanterar Ordet.
Inlärningen sker helt i detta sammanhang.
Det krävs verksamhetsbeskrivning, ansvar, mentorskap och innehåll.
Dessa saker bör påverka alla lärlingsprogram i en församling.
Vad gör du om den som du har upptäckt, lärt upp och gett möjligheter-
-sedan misslyckas?
Dessa blir intressanta. Vi har ju alla haft misslyckanden, de behövs.
Men du kan tidigt se om misslyckas beror på någon mer-
-djupliggande orsak, eller ej.
Vet ni vem som har skrivit detta: ”Det finns ingen god predikant som”-
-”inte nästan börjat gråta i slutet av en predikan för att den”-
-”var så dålig.”
-Jag vet inte…|-Det var Spurgeon.
Vi behöver ju alla veta att en enstaka dålig predikan inte är slutet-
-på en karriär. Men det förstås, om någon aldrig klarar att förbereda-
-en enda god predikan kan det vara ett dåligt tecken.
Men vi behöver kunna hjälpa folk och säga att en enstaka dålig predikan-
-inte förstör din framtid.
Det behövs säkert att en predikant har några sådana också.
Ingen undgår ödmjukhetens skola. Bara det inte är på söndag morgon.
Vi har alla en roll i andras upplärning och vi har sagt en del viktiga-
-saker: ge möjligheter och träning i förväg, och även utvärdering-
-i efterhand. Någon gång får man också säga att jag också misslyckas.
Det här hjälper dem förstå att vi alla är beroende av Guds nåd-
-när vi förkunnar Guds nåd.
Ett praktiskt råd om möjligheter.
För det första håller vi gudstjänster där det ges tillfälle för Ordet.
Vi började hålla nattvardsgudstjänst varje vecka, där praktikanterna-
-turas om och predikar.
Vi planterar församlingar för att det ger möjligheter till att predika-
-och undervisa.
Själva verksamheten innebär därmed att det kommer förökas.
Det har varit underbart, David, då vi sett vad du gör där.
I Crossway har vi även en kurs för våra praktikanter och medlemmar-
-med regelbundna ”predikolabb” där vi går igenom pastoralbreven.
Vi skapar medvetet dessa sammanhang, det är inget konstlat.
De killarna, om några, behöver predika för varandra och tillämpa Ordet på-
-varandras liv. Detta har burit mycket frukt.
Fantastiskt. Mike Bullmore, David Helm. Om vi kan prata ännu mer om-
-hur seminarier och församlingar kan gå samman för att lära pastorer.
Det är bäst – det tar bort det konstlade och ger den bästa träningen.
Det här har varit ett väldigt trevligt samtal. Tack för det!