”Hämta kraft i den nåd som finns hos Kristus Jesus.”
2 Timoteusbrevet 2:1
I Kristus finns nåd utan gräns, och han behåller den inte för sig själv. Som reservoaren tömmer ut sig i rören, har Kristus tömt ut sin nåd för sitt folk. ”Av hans fullhet har vi alla fått nåd och åter nåd.” Det verkar som han bara har för att dela vidare oss. Han står där som en ständigt flödande källa, som bara fortsätter rinna för att tillgodose alla de tomma kärl och törstiga läppar som drar sig nära den.
Som ett träd bär han sin söta frukt, men inte för att de bara ska hänga kvar på grenarna, utan för att de ska samlas av de som behöver. Nåd, oavsett om den är till att förlåta, rena, bevara, styrka, upplysa, uppliva eller återställa, finns ständigt att hämta av honom, fritt och för intet. Det finns ingen form av nåd som han håller undan från sitt folk. Precis som kroppens blod, visserligen flödar från hjärtat, men lika mycket hör till varje kroppsdel, så är nådens förmåner något som alla heliga ärver, de som är förenade med Lammet.
Häri ligger ett ljuvligt gemensamt deltagande mellan Kristus och hans församling, då de båda får samma nåd. Kristus är huvudet som oljan först utgjuts över; men samma olja rinner vidare ända ner till klädnadens fållar, så att den allra ringaste av de heliga har en smörjelse av samma dyrbara balsam som det som föll över huvudet. Detta är sann gemenskap, där nådens sav flödar från stammen till grenen, och när man ser att själva stammen uppehålls av precis samma näring som föder grenen.
När vi nu, dag efter dag, tar emot nåd från Jesus, och mer konkret förstår att den hela tiden kommer från honom, ser vi honom också i gemenskap med oss, och åtnjuter lycksaligheten i att känna hans närhet. Låt oss dagligen ta våra rikedomar i bruk, och ständigt återkomma till honom som till vår egen Herre i förbundet, och från honom ta emot alla förnödenheter med lika stor frimodighet som man tar pengar ur sin egen plånbok.
