”Han blev räknad bland förbrytare.”
Jesaja 53:12
Varför fann Jesus sig i att man räknade honom bland syndare? Denna förunderliga nedlåtenhet gavs det många starka skäl för. I egenskap av detta kunde han ju på ett bättre sätt bli deras försvarare. I vissa rättegångar identifieras företrädaren med klienten, och de kan inte ses, i lagens ögon, som skilda från varandra. Och när nu syndaren ställs inför rätta, dyker Jesus upp där själv. Han står för att bemöta anklagelsen. Han pekar på sin sida, sina händer, sina fötter, och utmanar rättvisan att komma med någon anklagelse mot de syndare han företräder; han åberopar sitt blod, och det med sådan framgång, då han räknas bland dem och är en del av dem, att Domaren förkunnar: ”Låt dem gå; fria dem från att behöva gå ner i hålan, för han har betalat lösensumman.”
Vår Herre Jesus räknades bland förbrytarna för att de skulle få känna sina hjärtan dragna mot honom. Vem kan vara rädd för någon som står med i samma register? Vi kan med all säkerhet frimodigt komma till honom och bekänna vår skuld. Han som räknas bland oss kan inte fördöma oss. Skrevs han inte in i brottsregistret för att vi skulle skrivas in i de heligas exklusiva gästlista? Han var helig och skrevs bland de heliga; vi var skyldiga och räknades bland de skyldiga; han överför sitt namn från den där listan till denna svarta lista, och våra namn tas från svarta listan och skrivs in på gästlistan.
Ett fullkomligt utbyte har nämligen skett mellan Jesus och hans folk. Jesus har tagit på sig hela vår egendom av elände och synd; och allt som Jesus har kommer oss till del. Hans rättfärdighet, hans blod och allt som han har ger han oss som hemgift. Fröjdas, du troende, över att du är förenad med honom som blev räknad bland förbrytare; och bevisa att du är sant frälst genom att tydligt visa dig vara räknad bland de som är nya skapelser i honom.
