”Jag kan leva i överflöd.”
Fil 4:12
Det finns många som kan ”leva enkelt” men som inte lärt sig att ”leva i överflöd”. När de sätts på en hög position blir deras huvuden yra, och de är redo att falla.
Den kristne blir oftare en vanära för sin tro i framgång än i motgång. Det finns en fara i att vara framgångsrik. Motgångarnas reningsverk är en lättare prövning för den kristne än framgångarnas raffinaderi. Ack, hur mager kan inte en människas själ bli, och hur benägen att försumma andliga ting, när hon fått del av Guds barmhärtighets goda gåvor! Men så behöver det inte bli, för aposteln säger att han kunde leva i överflöd. När han hade mycket, visste han hur han skulle använda det. Överflödande nåd gjorde att han kunde klara av överflödande rikedom. När han hade full vind i seglen, hade han mycket ballast och kunde så flyta säker.
Det krävs mer än mänsklig skicklighet för att bära den jordiska glädjens bräddade kalk med stadig hand, och Paulus hade denna skicklighet, för han säger: ”Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen. Jag kan vara mätt och jag kan vara hungrig.” Det är en gudomlig läxa som gör att man vet på vilket sätt man kan vara mätt, för israeliterna blev mätta en gång, men medan de ännu hade köttet mellan tänderna, kom Guds vrede över dem.
Många har bett om gåvor för att tillfredsställa sina egna hjärtans begär. Överflöd av bröd har fått blodet att flöda, vilket har lett till lättsinne. När Guds försyn gett oss många gåvor, är det ofta så att vi inte har så mycket av Guds nåd, och inte visar mycket tacksamhet för den frikostighet vi åtnjutit. Vi blir mätta och vi glömmer Gud. Är vi mätta av jordiska ting, är vi nöjda utan de himmelska. Var så säker: Det är svårare att kunna vara mätt än det är att kunna vara hungrig – så svårt böjd är människans natur åt att bli högmodig och glömma Gud.
Se till att du i dina böner ber Gud att lära dig ”att vara mätt”.
”Låt ej de gåvor din kärlek ger
fjärma våra hjärtan från dig.”
